Industriarbetarnas tidning
Att spara på vattnet är viktigt hos Xylem. Fabriken i Emmaboda utvecklar ett eget reningsverk för att återanvända regn- och processvatten.
Xylem arbetar globalt bland annat med att återvinna och kompostera avfall och att använda förnybar energi på större anläggningar.
Företagets övergripande mål till 2025 är att göra framsteg inom världens mest akuta vattenproblem.
Med reningsverket i Emmaboda vill företaget spara vatten i närområdet.
På fabriksområdet i Emmaboda rinner Lyckebyån som denna dag till viss del är frusen, med änder som tassar på istäcket. I ån hamnar slutligen det vatten som används i fabrikens verksamhet.
Vatten är en central del hos Xylem som är ett globalt företag inom vattenteknik. De tillverkar bland annat pumpar, pumpstationer och vattenturbiner.
På fabriken i Emmaboda används vatten till exempel för att prova pumpar, kyla gods i gjuteriet eller nödkyla gjuteriets ugnar. I ett pågående projekt bygger fabriken ett eget vattenreningsverk för att kunna återanvända processvattnet.
– Vattnet som vi renar i anläggningen ska förse hela fabriksområdet från ett separat vattenledningsnät. Hela nätet för processvatten är i dag fyllt med kommunalt dricksvatten. Vi räknar med en besparing på 20 000 kubikmeter dricksvatten per år, säger Johan Haggren som är projekteringssamordnare i projektet.
Projektet pågår sedan november 2020. Vattenreningsanläggningen ska stå klar i september 2021. Förutom att minska klimatavtrycket genom att minska vattenanvändningen, kan anläggningen även säkra framtida produktion.
– Kommunen har i flera somrar flaggat för vattenbrist och bevattningsförbud. Det innebär att de kan säga att industrin inte får något industrivatten, säger Conny Viktorsson som är VVS-ansvarig i projektet.
Vi har bara en viss mängd vatten i världen, och det känns bra att vi tar hand om den.
Jenny Mårtensson, anställd sedan 14 år.
I fabriken blir enda skillnaden att arbetarna kommer att använda ett vatten som återanvänds.
– När vi jobbar med vatten så mycket är det viktigt att vi börjar här, på plats, där vi har företaget. Jag bor här i kommunen och tycker det är viktigt att vi tar hand om vattnet, säger Jenny Mårtensson.
Hon har arbetat på Xylem i 14 år, som montör och med bearbetning. I dag arbetar hon i det centrala verktygsförrådet.
– I stort sett hela vår verksamhet handlar om vatten. Vi har bara en viss mängd vatten i världen, och det känns bra att vi tar hand om det. Det är ett jättestort och viktigt projekt och det ska vi vara stolta över, säger Jenny Mårtensson.
I stället för att använda kommunalt dricksvatten kommer vatten från fabrikens processer att återanvändas. Regnvatten, dagvatten från fabriken och vatten från olika processer i industrin samlas i dämmen som ligger i anslutning till fabriken.
Vattnet pumpas till det nya reningsverket för rening och återcirkulering i fabriken. Vattenreningsanläggningen kommer att förse hela fabriksområdet med processvatten via ett separat ledningsnät.
Vattnet används bland annat till kylning och provning av pumpar. Förväntad besparing är 20 000 kubikmeter dricksvatten årligen. Anläggningen förväntas ha en kapacitet på att rena 30 000 kubikmeter per år och 430 kubikmeter per dygn.
Projektets budget är åtta miljoner kronor. Finansiering kommer främst från företagets hållbarhetsfond.
Reningsverket byggs med Xylems egna produkter, som pumpar, filter, UV-ljus, styrutrustning, blåsmaskiner och sedimenteringsutrustning. Det blir en referensanläggning där kunderna kan se på plats hur produkterna fungerar. En tanke är att i framtiden kunna använda vattnet även i företagets duschar och hygienutrymmen.
Återvinning av textil har gjutit nytt liv i det nedlagda pappersbruket i Ortviken. Den nya verksamheten bygger på att råvaran åker som en pingisboll fram och tillbaka över jorden. Men det kan snart stoppas av nya EU-regler.
Först vågade de inte ta bort den blandade soptunnan. Men källsorteringen i lunchrummet gick över förväntan. Nu sorteras minsta skräp på Hällingsjö Hus.
Klockan är 13.41 på Xylem Emmaboda
Hur plast ska återvinnas är inte alltid lätt att veta. Och hur mycket av den svenska plasten återvinns faktiskt? DA reder ut ett par oklarheter.
Kraftigt ökade papperspriser riskerar att leda till nedläggningar och förlorade jobb. ”Det drabbar den grafiska branschen som redan i dag har stora problem att överleva”, säger GS-fackets ordförande Per-Olof Sjöö.
Det nya direktivet är ogenomtänkt för återvinning riskerar att få förödande konsekvenser på en bransch som faktiskt i dag är riktigt bra på återvinning, skriver Dagens Arbetes chefredaktör Helle Klein.
Enligt pappersbranschen gagnar det nya återvinningssystemet varken miljön eller affärerna. Men regeringen har inte tid att svara på Dagens Arbetes frågor om kritiken.
Snart ska alla kunna återvinna utanför den egna porten. Enklare för hushållen och bättre för miljön, tror regeringen. Men kritiken är hård. Berörda branscher befarar att priset blir så högt att jobb hotas.
Efter flera fall av arbetssjukdom tvingades ledningen på Xylems gjuteri att tänka om. Ett nytt mätsystem håller reda på att du inte utsätts för alltför mycket vibrationer under ett skift.
I den svenska berggrunden ruvar de ovanliga grundämnen som är nödvändiga för den nya gröna tekniken. EU älskar våra gruvfyndigheter, men vägen till produktion är lång, skriver DA:s Harald Gatu.
Om de allra högsta cheferna får kraftigt höjda ersättningar under avtalsrörelsen blir det svårare för parterna att komma överens, säger Medlingsinstitutets generaldirektör Irene Wennemo.
Priserna stiger och ibland handlar det bara om att lönen ska räcka månaden ut. Kommer förhandlarna att ta hänsyn till det, undrar Dagens Arbetes reporter Anna Julius.
Teknikföretagen vill se en löneökning på 2,0 procent. De föreslår ett engångsbelopp enligt tysk modell om 3000 kronor. De vill även öka företagens makt över arbetstiden.
När våra företrädare lämnar oss med svältlöner så måste vi ta saken i våra egna händer och protestera, som resten av världen gör, skriver sex IF Metall-medlemmar.
Pappers ställer sig bakom LO-samordningen. Det blev klart under förbundsmötet i Uddevalla på söndagen. ”Det känns bra!”, säger Pappers förbundsordförande Pontus Georgsson.
GS ställer sig bakom de framlagda kraven inför kommande avtalsrörelse.
Många tyckte att avtalskraven var för låga men IF Metalls avtalsråd röstade ändå ja till att vara med i Facken inom industrins och LO:s plattformar.
Dagens Arbete hjälper dig att förstå de vanligaste orden som har med dina villkor att göra.
Många förtroendevalda blev tagna på sängen av fackens bud på 4,4 procent. Lars Ask, klubbordförande på Volvos Verkstadsklubb i Skövde, tycker att de borde fått veta budet i förväg.
Vi gick ner i lön vid krisen 2008, och lät oss permitteras under pandemin, samtidigt som företagen tog ut jättevinster. Vi måste visa ledamöterna på IF Metalls kongress att vi inte tänker nöja oss med luft i plånboken, skriver IF Metall-medlemmen Andreas Köhler.
Varken Industriarbetsgivarna eller Trä- och möbelföretagen tycker att Facken inom industrins lönekrav är rimliga. ”Vi betraktar världen ur olika perspektiv.”
Alla gånger jag kunnat säga ”Oj, det där hade kunnat sluta illa” utan att det gjort det. Nu önskar jag ett år med bättre säkerhetstänk på arbetsplatsen, skriver industriarbetaren Marcus Raihle.
Dagens politiker kan ha lusläst filosofen Schopenhauers retoriktips. Eller hängt för mycket på Facebook, skriver författaren Sven-Olof Karlsson.
Förändringen börjar med dig, och kan börja nu, skriver Pia Johansson från IF Metall Bergslagen.
Har vi arbetare verkligen haft reallöneökningar de senaste 25 åren, när vi räknar rätt, och tar med inflationen på tillgångar, som boende och aktier?, skriver grafikern Bertil Mårtensson.
Det spelar roll vem som styr Sverige. För när högern regerar ökar risken för svenska arbetare att dö på jobbet, skriver Lina Stenberg på tankesmedjan Katalys.
Om jag dör har jag dörren öppen för att gud finns. Men kanske är det försent då, skriver trollkarlen och artisten Carl-Einar Häckner.
1968 fick Socialdemokraterna 50,1 procent av rösterna i riksdagsvalet. Men det var knappast tack vare kampanjlåten ”Hej Socialdemokrat!”. Kalle Lind berättar.
Lyssna på Linje 2-sången från kärnkraftsomröstningen 1980. Dagens Arbetes reporter Jonas Nordling har grävt i arkivet – och pratat med linje 2-generalen.
Det största hindret för den gröna omställningen är att beslutsfattare och allmänhet inte tror att den kommer att kunna genomföras. Lyssna på podden med Marie Nilsson, Svante Axelsson och Helle Klein.
Författaren Anna-Lena Lodenius gästar Dagens Arbete Historia. Tillsammans med Harald Gatu och Helle Klein utforskar hon hur arbetarrörelsen hanterat högerextremismen historiskt. Författaren Mats Wingborg ger en nutida internationell utblick.
Svenska facken smugglade flyktingar, pengar och information under andra världskriget. Norska motståndsmän fick bo i ett hus i centrala Stockholm under täckmanteln att de var grafiska ombudsmän.
Svensk basindusti exporterar 90 procent av produkterna. Så hur drabbas Sverige när länder som USA vill rädda sina egna industrijobb? Och hur går det med den gröna omställningen när energikrisen slagit till?
När Domsjös trämassa blir viskosfiber i Indien görs det med metoder som har skadat människor och miljö i mer än hundra år. Så varför låtsas svenska modeföretag som H&M att det är nytt och fräscht?
Energikrisen slår hårt mot den svenska pappersindustrin. Flera bruk har börjat elda olja för att klara produktionen. Andra ändrar arbetstiderna för att få ner elräkningen. Samtidigt tjänar massaindustrin stora pengar på att sälja el.
IF Metalls förbundsordförande Marie Nilsson är inte bekymrad för att jobb försvinner när industrin ställer om till fossilfritt.
– Det kommer också nya jobb, säger hon i Dagens Arbetes podd.
Den som kan spara 15 TWh el på det billigaste och smartaste sättet vinner auktionen och får statliga pengar att genomföra besparingen. Det är Fossilfritt Sveriges förslag.
Det största hindret för den gröna omställningen är att beslutsfattare och allmänhet inte tror att den kommer att kunna genomföras. Lyssna på podden med Marie Nilsson, Svante Axelsson och Helle Klein.
Inför ett pristak på el. Det kräver både fack och arbetsgivare på massabruket Waggeryd Cell i Småland. Annars riskerar bruket att bli stående.
