Industriarbetarnas tidning

Nu ska vattnet renas på fabriken

17 maj, 2021 - 08:56

Skrivet av ANNA SMEDBERG

Att spara på vattnet är viktigt hos Xylem. Fabriken i Emmaboda utvecklar ett eget reningsverk för att återanvända regn- och processvatten.

Arbetar både globalt och lokalt

Xylem arbetar globalt bland annat med att återvinna och kompostera avfall och att använda förnybar energi på större anläggningar.

Företagets övergripande mål till 2025 är att göra framsteg inom världens mest akuta vattenproblem.
Med reningsverket i Emmaboda vill företaget spara vatten i närområdet.

På fabriksområdet i Emmaboda rinner Lyckebyån som denna dag till viss del är frusen, med änder som tassar på istäcket. I ån hamnar slutligen det vatten som används i fabrikens verksamhet.

Vatten är en central del hos Xylem som är ett globalt företag inom vattenteknik. De tillverkar bland annat pumpar, pumpstationer och vattenturbiner.
På fabriken i Emmaboda används vatten till exempel för att prova pumpar, kyla gods i gjuteriet eller nödkyla gjuteriets ugnar. I ett pågående projekt bygger fabriken ett eget vattenreningsverk för att kunna återanvända processvattnet.

– Vattnet som vi renar i anläggningen ska förse hela fabriksområdet från ett separat vattenledningsnät. Hela nätet för processvatten är i dag fyllt med kommunalt dricksvatten. Vi räknar med en besparing på 20 000 kubikmeter dricksvatten per år, säger Johan Haggren som är projekteringssamordnare i projektet.

”Hela vattenledningsverket byggs med Xylems egna produkter”, säger Johan Haggren, projekteringssamordnare. Foto: KRISTINA WIRÉN

Projektet pågår sedan november 2020. Vattenreningsanläggningen ska stå klar i september 2021. Förutom att minska klimatavtrycket genom att minska vattenanvändningen, kan anläggningen även säkra framtida produktion.

– Kommunen har i flera somrar flaggat för vattenbrist och bevattningsförbud. Det innebär att de kan säga att industrin inte får något industrivatten, säger Conny Viktorsson som är VVS-ansvarig i projektet.

Vi har bara en viss mängd vatten i världen, och det känns bra att vi tar hand om den.

Jenny Mårtensson, anställd sedan 14 år.

I fabriken blir enda skillnaden att arbetarna kommer att använda ett vatten som återanvänds.

– När vi jobbar med vatten så mycket är det viktigt att vi börjar här, på plats, där vi har företaget. Jag bor här i kommunen och tycker det är viktigt att vi tar hand om vattnet, säger Jenny Mårtensson.

Hon har arbetat på Xylem i 14 år, som montör och med bearbetning. I dag arbetar hon i det centrala verktygsförrådet.

– I stort sett hela vår verksamhet handlar om vatten. Vi har bara en viss mängd vatten i världen, och det känns bra att vi tar hand om det. Det är ett jättestort och viktigt projekt och det ska vi vara stolta över, säger Jenny Mårtensson.

Processvatten ersätter dricksvatten

I stället för att använda kommunalt dricksvatten kommer vatten från fabrikens processer att återanvändas. Regnvatten, dagvatten från fabriken och vatten från olika processer i industrin samlas i dämmen som ligger i anslutning till fabriken.

Vattnet pumpas till det nya reningsverket för rening och återcirkulering i fabriken. Vattenreningsanläggningen kommer att förse hela fabriksområdet med processvatten via ett separat ledningsnät.

Vattnet används bland annat till kylning och provning av pumpar. Förväntad besparing är 20 000 kubikmeter dricksvatten årligen. Anläggningen förväntas ha en kapacitet på att rena 30 000 kubikmeter per år och 430 kubikmeter per dygn.

Projektets budget är åtta miljoner kronor. Finansiering kommer främst från företagets hållbarhetsfond.

Reningsverket byggs med Xylems egna produkter, som pumpar, filter, UV-ljus, styrutrustning, blåsmaskiner och sedimenteringsutrustning. Det blir en referensanläggning där kunderna kan se på plats hur produkterna fungerar. En tanke är att i framtiden kunna använda vattnet även i företagets duschar och hygienutrymmen.

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

Du kanske också vill läsa…

Många långresor för att återvinna din tröja

Många långresor för att återvinna din tröja

Återvinning av textil har gjutit nytt liv i det nedlagda pappersbruket i Ortviken. Den nya verksamheten bygger på att råvaran åker som en pingisboll fram och tillbaka över jorden. Men det kan snart stoppas av nya EU-regler.

Förvånansvärt lätt att sortera soporna rätt

Förvånansvärt lätt att sortera soporna rätt

Först vågade de inte ta bort den blandade soptunnan. Men källsorteringen i lunchrummet gick över förväntan. Nu sorteras minsta skräp på Hällingsjö Hus.

En sista vända med svarven

En sista vända med svarven

Klockan är 13.41 på Xylem Emmaboda

Vad gör jag med korken till mjölken?

Vad gör jag med korken till mjölken?

Hur plast ska återvinnas är inte alltid lätt att veta. Och hur mycket av den svenska plasten återvinns faktiskt? DA reder ut ett par oklarheter.

”Det blir väldigt mycket dyrare”

”Det blir väldigt mycket dyrare”

Kraftigt ökade papperspriser riskerar att leda till nedläggningar och förlorade jobb. ”Det drabbar den grafiska branschen som redan i dag har stora problem att överleva”, säger GS-fackets ordförande Per-Olof Sjöö.

Tryck på paus, Isabella Lövin

Tryck på paus, Isabella Lövin

Det nya direktivet är ogenomtänkt för återvinning riskerar att få förödande konsekvenser på en bransch som faktiskt i dag är riktigt bra på återvinning, skriver Dagens Arbetes chefredaktör Helle Klein.

”Redan tillräckligt pressat”

”Redan tillräckligt pressat”

Enligt pappersbranschen gagnar det nya återvinningssystemet varken miljön eller affärerna. Men regeringen har inte tid att svara på Dagens Arbetes frågor om kritiken.

Enklare återvinning kan hota jobben

Enklare återvinning kan hota jobben

Snart ska alla kunna återvinna utanför den egna porten. Enklare för hushållen och bättre för miljön, tror regeringen. Men kritiken är hård. Berörda branscher befarar att priset blir så högt att jobb hotas.

Inga fler vita fingrar på gjuteriet

Inga fler vita fingrar på gjuteriet

Efter flera fall av arbetssjukdom tvingades ledningen på Xylems gjuteri att tänka om. Ett nytt mätsystem håller reda på att du inte utsätts för alltför mycket vibrationer under ett skift.

Svenska gruvor ska bryta Europas beroende av Kina

Svenska gruvor ska bryta Europas beroende av Kina

I den svenska berggrunden ruvar de ovanliga grundämnen som är nödvändiga för den nya gröna tekniken. EU älskar våra gruvfyndigheter, men vägen till produktion är lång, skriver DA:s Harald Gatu.

Avtal 2023

Irene Wennemo: Höjda chefslöner försvårar avtalsrörelsen

Irene Wennemo: Höjda chefslöner försvårar avtalsrörelsen

Om de allra högsta cheferna får kraftigt höjda ersättningar under avtalsrörelsen blir det svårare för parterna att komma överens, säger Medlingsinstitutets generaldirektör Irene Wennemo.

Därför är avtalsrörelsen laddad som ingen annan

Därför är avtalsrörelsen laddad som ingen annan

Priserna stiger och ibland handlar det bara om att lönen ska räcka månaden ut. Kommer förhandlarna att ta hänsyn till det, undrar Dagens Arbetes reporter Anna Julius.

Teknikföretagen kräver 2,0 procent

Teknikföretagen kräver 2,0 procent

Teknikföretagen vill se en löneökning på 2,0 procent. De föreslår ett engångsbelopp enligt tysk modell om 3000 kronor. De vill även öka företagens makt över arbetstiden.

”Låt protester bli årets julklapp till ledningen”

”Låt protester bli årets julklapp till ledningen”

När våra företrädare lämnar oss med svältlöner så måste vi ta saken i våra egna händer och protestera, som resten av världen gör, skriver sex IF Metall-medlemmar.

Pappers säger ja till 4,4 procent

Pappers säger ja till 4,4 procent

Pappers ställer sig bakom LO-samordningen. Det blev klart under förbundsmötet i Uddevalla på söndagen. ”Det känns bra!”, säger Pappers förbundsordförande Pontus Georgsson.

GS säger ja till avtalskrav

GS säger ja till avtalskrav

GS ställer sig bakom de framlagda kraven inför kommande avtalsrörelse.

IF Metalls avtalsråd sa ja till plattformen

IF Metalls avtalsråd sa ja till plattformen

Många tyckte att avtalskraven var för låga men IF Metalls avtalsråd röstade ändå ja till att vara med i Facken inom industrins och LO:s plattformar. 

Vilse i avtalsspråket?

Vilse i avtalsspråket?

Dagens Arbete hjälper dig att förstå de vanligaste orden som har med dina villkor att göra.

Intern kritik i IF Metall: Fick veta budet för sent

Intern kritik i IF Metall: Fick veta budet för sent

Många förtroendevalda blev tagna på sängen av fackens bud på 4,4 procent. Lars Ask, klubbordförande på Volvos Verkstadsklubb i Skövde, tycker att de borde fått veta budet i förväg.

”Nu tar vi lönekampen till IF Metalls kongress”

”Nu tar vi lönekampen till IF Metalls kongress”

Vi gick ner i lön vid krisen 2008, och lät oss permitteras under pandemin, samtidigt som företagen tog ut jättevinster. Vi måste visa ledamöterna på IF Metalls kongress att vi inte tänker nöja oss med luft i plånboken, skriver IF Metall-medlemmen Andreas Köhler.

Arbetsgivarna: Kraven är för höga

Arbetsgivarna: Kraven är för höga

Varken Industriarbetsgivarna eller Trä- och möbelföretagen tycker att Facken inom industrins lönekrav är rimliga. ”Vi betraktar världen ur olika perspektiv.”

Dagens Arbetes poddar Lyssna på de senaste avsnitten

Hej Socialdemokrat! – här är den indragna vallåten från 1968

Hej Socialdemokrat! – här är den indragna vallåten från 1968

1968 fick Socialdemokraterna 50,1 procent av rösterna i riksdagsvalet. Men det var knappast tack vare kampanjlåten ”Hej Socialdemokrat!”. Kalle Lind berättar.

Den bortglömda Linje 2-sången

Den bortglömda Linje 2-sången

Lyssna på Linje 2-sången från kärnkraftsomröstningen 1980. Dagens Arbetes reporter Jonas Nordling har grävt i arkivet – och pratat med linje 2-generalen.

Facket och näringslivet vill se snabbare grön omställning

Facket och näringslivet vill se snabbare grön omställning

Det största hindret för den gröna omställningen är att beslutsfattare och allmänhet inte tror att den kommer att kunna genomföras. Lyssna på podden med Marie Nilsson, Svante Axelsson och Helle Klein.

Fackets starka motstånd mot nazismen

Fackets starka motstånd mot nazismen

Författaren Anna-Lena Lodenius gästar Dagens Arbete Historia. Tillsammans med Harald Gatu och Helle Klein utforskar hon hur arbetarrörelsen hanterat högerextremismen historiskt. Författaren Mats Wingborg ger en nutida internationell utblick.

Facket och flyktingarna

Facket och flyktingarna

Svenska facken smugglade flyktingar, pengar och information under andra världskriget. Norska motståndsmän fick bo i ett hus i centrala Stockholm under täckmanteln att de var grafiska ombudsmän.

Hoten mot de svenska industrijobben

Hoten mot de svenska industrijobben

Svensk basindusti exporterar 90 procent av produkterna. Så hur drabbas Sverige när länder som USA vill rädda sina egna industrijobb? Och hur går det med den gröna omställningen när energikrisen slagit till?

Den stora modebluffen

Den stora modebluffen

När Domsjös trämassa blir viskosfiber i Indien görs det med metoder som har skadat människor och miljö i mer än hundra år. Så varför låtsas svenska ­mode­företag som H&M att det är nytt och fräscht?