Industriarbetarnas tidning

Så ska industrin bli grönare

11 maj, 2021

Skrivet av

Fossilfritt. Vätgas ska göra svensk industri mer klimatsmart. Men hur funkar det och kan det skapa fler jobb? 

Det krävs enorma mängder energi för att all världens hjul ska kunna snurra. I industrier och verkstäder liksom i hela samhället i övrigt. Frågan är bara hur den ska räcka åt alla – i en tid när jordklotet samtidigt blir varmare och varmare.

Med hjälp av fossilfri vätgas, kanske­? Det skulle i så fall minska utsläppen avsevärt. Dessutom skulle det skapa fler svenska industrijobb på sikt. Det menar expertgruppen Fossilfritt Sverige, som nu kräver att politikerna agerar innan det är för sent. 

Främst för miljöns skull, men ocks­å för att det ekonomiska läget är det rätta nu. Priset på förnybar el har nämligen rasat på senare år. Likaså spås priset på själva tekniken sjunka rejält, tekniken som alltså gör det möjligt att utvinna fossilfri vätgas ur vanligt vatte­n. Redan om tio år förväntas den gröna vätgasen vara den billigaste vätgasen.

Påfyllning av vätgasbilar vid en vätgasstation. Foto: TT Nyhetsbyrån

Vätgas – vad är det?

Med vätgas kan man lagra, transportera och få fram energi ur såväl fossila som förnybara energikällor. Gasen kan delas in i tre olika typer:

Grå vätgas. Framställs ur fossila bränslen som till exempel kol och naturgas. Det är den vanligaste typen av vätgas och ger stora koldioxidutsläpp.

Blå vätgas. Framställs också ur fossila bränslen. En del av koldioxiden fångas dock upp och lagras.

Grön vätgas. Den miljövänliga varianten. Framställs till exempel genom att vatten spjälkas genom elektrolys – med el som kommer från förnybar el.

Statsminister Stefan Löfven på besök vid SSAB:s pilotanläggning för framställning av fossilfri järnsvamp. Foto: TT Nyhetsbyrån

Blågula exempel på grönt

22 procent

Så mycket minskade industrins utsläpp mellan åren 1990 och 2019. Minskningen var som störst inom massa- och pappers-industrin – 62 procent. Den branschen försörjs till största delen i dag av biobränslen (cirka 70 %). 

30 procent

Så mycket kan utsläppen av koldioxid i Sverige minska genom satsning på fossilfri vätgas till år 2045, enligt Fossilfritt Sverige. För att uppnå det krävs dock stora investeringar i nya produktionsanläggningar samt ledningar som kan distribuera gasen på ett effektivt sätt.

Viss vätgas används redan inom industrin, men då främst sådan som framställs ur naturgas. Men nu har flera gröna vätgasprojekt poppat upp i Sverige. Bland annat Hybrit i Luleå, där LKAB, SSAB och Vattenfall samarbetar. Där är målet att ersätta kol med vätgas i stålproduktionen, och därigenom bli först i världen med att producera fossilfritt stål.   

Ett annat exempel är Scania och Volvo, som båda nu investerar i utveckling av vätgasdrivna lastbilar.

Kan skapa nya jobb

Satsning på fossilfri vätgas innebär inte bara ett kliv närmare klimatmålen, menar expertgruppen Fossilfritt Sverige. Det banar också väg för framtida industrisatsningar – med nya affärsmöjligheter, nya produkter och nya jobb som följd.

Fossilfritt Sverige  …

…  startades på initiativ av regeringen 2015 för att sätta fart på den svenska klimatomställningen. Målet är att bygga en stark industri och skapa fler jobb och exportmöjligheter. Här ingår företag, kommuner, regioner och organisationer. 

Flera andra EU-länder har redan antagit en nationell vätgasstrategi, bland annat Finland, Tyskland och Nederländerna.

Elkapaciteten – det stora problemet

För att framställa vätgas krävs det stora mängder el. Fossilfritt Sverige vill därför  se en storsatsning på havsbaserad vindkraft. För att få snurr på vätgasproduktionen vill man också att det tas fram regionala vätgaskluster samt planer och regler för framtida el- och vätgasledningar. Likaså vill man att reglerna ändras så att det blir lättare för industrier att byta från fossila alternativ till fossilfri vätgas.

2050

har EU satt som mål att vara klimat-neutrala och inte längre vara beroende av fossila bränslen.

Vindkraftspark utanför Danmark. Foto: TT Nyhetsbyrån

Vad händer nu?

En rapport har lämnats till regeringen, som nu har gett myndigheter i uppdrag att ta fram en nationell vätgasstrategi för Sverige-. Den ska sedan samordnas med en vätgasstrategi som EU klubbade förra året. 

Läs också

Vägen från kolet

Ingen industri är så skadlig för klimatet som Stålindustrin. Snart är det slut med det. När vätgas ersätter kol går vi in i den nya järnåldern.

Ställ frågor till DA:s experter!
Det kan handla om arbetsrätt, privatekonomi, försäkringar, hälsa eller psykologi.

Lennart Stéen svarar på frågor om försäkringar, juristen Henric Ask svarar på frågor om arbetsrätt, läkaren Ulf Nordlund svarar på frågor om hälsa, ekonomen Annika Creutzer svarar på frågor om privatekonomi och psykologen Jonas Mosskin svarar på frågor om psykologi.

Du kanske också vill läsa…

Vägen från kolet

Vägen från kolet

Ingen industri är så skadlig för klimatet som Stålindustrin. Snart är det slut med det. När vätgas ersätter kol går vi in i den nya järnåldern.

Många orsaker till det skenande elpriset

Många orsaker till det skenande elpriset

Ekonomin återhämtar sig och då behövs mer el. Men energisystemet hänger inte med. Vi följde elens väg fram till uttaget för att reda ut hur priset sätts.

Arbetarna avgörande i kampen för klimatet

Arbetarna avgörande i kampen för klimatet

Industrin har alltför länge varit en miljöbov men är i dag helt avgörande för att få bukt med utsläppen av växthusgaser, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

Svensk industri för klimatets skull

Svensk industri för klimatets skull

Kombinationen av bra miljöpolitik med hårda utsläppskrav och industriell teknikutveckling är nyckeln till omställning, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

Svenska gruvor ska bryta Europas beroende av Kina

Svenska gruvor ska bryta Europas beroende av Kina

I den svenska berggrunden ruvar de ovanliga grundämnen som är nödvändiga för den nya gröna tekniken. EU älskar våra gruvfyndigheter, men vägen till produktion är lång, skriver DA:s Harald Gatu.

Facket och näringslivet vill se snabbare grön omställning

Facket och näringslivet vill se snabbare grön omställning

Det största hindret för den gröna omställningen är att beslutsfattare och allmänhet inte tror att den kommer att kunna genomföras. Lyssna på podden med Marie Nilsson, Svante Axelsson och Helle Klein.

Vill ha tävling för att få fram smarta elbesparingar

Vill ha tävling för att få fram smarta elbesparingar

Den som kan spara 15 TWh el på det billigaste och smartaste sättet vinner auktionen och får statliga pengar att genomföra besparingen. Det är Fossilfritt Sveriges förslag.

Oro för att den gröna omställningen går för långsamt

Oro för att den gröna omställningen går för långsamt

IF Metalls förbundsordförande Marie Nilsson är inte bekymrad för att jobb försvinner när industrin ställer om till fossilfritt. 
– Det kommer också nya jobb, säger hon i Dagens Arbetes podd.

”Vi måste både återvinna mer – och öppna nya gruvor”

”Vi måste både återvinna mer – och öppna nya gruvor”

Vi behöver både återvinna metaller och utvinna allt som går ur gruvavfall. Men det räcker ändå inte för den gröna omställningen som nu krävs, skriver LKAB:s presschef Anders Lindberg.

Så funkar handeln med växthusgaser

Så funkar handeln med växthusgaser

Handelssystemet med utsläppsrätter ska främja klimatsmart produktion. Nu skärper EU kraven – och priset rusar i höjden. 

Avtal 2023

Avtal klart – löneökningar på 7,4 procent på två år

Avtal klart – löneökningar på 7,4 procent på två år

Facken inom industrin har kommit överens med arbetsgivarsidan om ett tvåårigt avtal. Därmed är märket satt.

Risk för strid om låglöne­satsningen

Risk för strid om låglöne­satsningen

Parterna hade inte ens hunnit lämna presskonferensen innan det blev tydligt att en del i industrins avtal verkar tolkas olika. Ska satsningen ingå i det överenskomna löneutrymmet, eller läggas ovanpå?

Fem avgörande frågor i årets avtalsrörelse

Fem avgörande frågor i årets avtalsrörelse

På lördag ska det finnas ett nytt avtal. Fack och arbetsgivare sitter nu i slutförhandlingar för att hinna i tid. Här är fem frågor som återstår att lösa.

Facken säger nej till första avtalsförslaget

Facken säger nej till första avtalsförslaget

”Nivåerna måste upp”, säger IF Metalls avtalssekreterare Veli-Pekka Säikkälä.

Strejkar vi svenskar för lite?

Strejkar vi svenskar för lite?

Samförstånd före strejk har länge varit den svenska modellen i praktiken. Men är fackens hot om strejk en nödvändig muskelträning för att hålla sig i trim? Och vilka frågor är så viktiga att facket bör gå ut i strejk?

Därför är avtalsrörelsen laddad som ingen annan

Därför är avtalsrörelsen laddad som ingen annan

Priserna stiger och ibland handlar det bara om att lönen ska räcka månaden ut. Kommer förhandlarna att ta hänsyn till det, undrar Dagens Arbetes reporter Anna Julius.

”Det är vår tur att få det bättre”

”Det är vår tur att få det bättre”

Vi LO-medlemmar måste få kompensation för det vi stått tillbaka för under de senaste åren, skriver Rainor Melander, Pappers avdelningsordförande på Väja bruk.

Bankkris – ordet som får industrin att rysa

Bankkris – ordet som får industrin att rysa

Många minns hur en kraschad bank på andra sidan jordklotet kan stoppa produktionen och skicka ut tusentals i arbetslöshet. Är det annorlunda den här gången?

Så lyckades tyska facket få högre löner

Så lyckades tyska facket få högre löner

Hur lönerna ökar i konkurrentlandet Tyskland påverkar svensk avtalsrörelse. Men vad betyder de siffror som slungas nedifrån kontinenten? DA reder ut vad som hände när 3,9 miljoner tyska verkstadsarbetare fick ett nytt kollektivavtal.

Missnöje med lågt lönekrav

Missnöje med lågt lönekrav

Inflationen äter upp löneökningarna. På industrier runt om i landet frågar sig många: Varför är det vi arbetare som ska ta smällen?

Intern kritik i IF Metall: Fick veta budet för sent

Intern kritik i IF Metall: Fick veta budet för sent

Många förtroendevalda blev tagna på sängen av fackens bud på 4,4 procent. Lars Ask, klubbordförande på Volvos Verkstadsklubb i Skövde, tycker att de borde fått veta budet i förväg.