Industriarbetarnas tidning

Så ska industrin bli grönare

11 maj, 2021

Skrivet av

Fossilfritt. Vätgas ska göra svensk industri mer klimatsmart. Men hur funkar det och kan det skapa fler jobb? 

Det krävs enorma mängder energi för att all världens hjul ska kunna snurra. I industrier och verkstäder liksom i hela samhället i övrigt. Frågan är bara hur den ska räcka åt alla – i en tid när jordklotet samtidigt blir varmare och varmare.

Med hjälp av fossilfri vätgas, kanske­? Det skulle i så fall minska utsläppen avsevärt. Dessutom skulle det skapa fler svenska industrijobb på sikt. Det menar expertgruppen Fossilfritt Sverige, som nu kräver att politikerna agerar innan det är för sent. 

Främst för miljöns skull, men ocks­å för att det ekonomiska läget är det rätta nu. Priset på förnybar el har nämligen rasat på senare år. Likaså spås priset på själva tekniken sjunka rejält, tekniken som alltså gör det möjligt att utvinna fossilfri vätgas ur vanligt vatte­n. Redan om tio år förväntas den gröna vätgasen vara den billigaste vätgasen.

Påfyllning av vätgasbilar vid en vätgasstation. Foto: TT Nyhetsbyrån

Vätgas – vad är det?

Med vätgas kan man lagra, transportera och få fram energi ur såväl fossila som förnybara energikällor. Gasen kan delas in i tre olika typer:

Grå vätgas. Framställs ur fossila bränslen som till exempel kol och naturgas. Det är den vanligaste typen av vätgas och ger stora koldioxidutsläpp.

Blå vätgas. Framställs också ur fossila bränslen. En del av koldioxiden fångas dock upp och lagras.

Grön vätgas. Den miljövänliga varianten. Framställs till exempel genom att vatten spjälkas genom elektrolys – med el som kommer från förnybar el.

Statsminister Stefan Löfven på besök vid SSAB:s pilotanläggning för framställning av fossilfri järnsvamp. Foto: TT Nyhetsbyrån

Blågula exempel på grönt

22 procent

Så mycket minskade industrins utsläpp mellan åren 1990 och 2019. Minskningen var som störst inom massa- och pappers-industrin – 62 procent. Den branschen försörjs till största delen i dag av biobränslen (cirka 70 %). 

30 procent

Så mycket kan utsläppen av koldioxid i Sverige minska genom satsning på fossilfri vätgas till år 2045, enligt Fossilfritt Sverige. För att uppnå det krävs dock stora investeringar i nya produktionsanläggningar samt ledningar som kan distribuera gasen på ett effektivt sätt.

Viss vätgas används redan inom industrin, men då främst sådan som framställs ur naturgas. Men nu har flera gröna vätgasprojekt poppat upp i Sverige. Bland annat Hybrit i Luleå, där LKAB, SSAB och Vattenfall samarbetar. Där är målet att ersätta kol med vätgas i stålproduktionen, och därigenom bli först i världen med att producera fossilfritt stål.   

Ett annat exempel är Scania och Volvo, som båda nu investerar i utveckling av vätgasdrivna lastbilar.

Kan skapa nya jobb

Satsning på fossilfri vätgas innebär inte bara ett kliv närmare klimatmålen, menar expertgruppen Fossilfritt Sverige. Det banar också väg för framtida industrisatsningar – med nya affärsmöjligheter, nya produkter och nya jobb som följd.

Fossilfritt Sverige  …

…  startades på initiativ av regeringen 2015 för att sätta fart på den svenska klimatomställningen. Målet är att bygga en stark industri och skapa fler jobb och exportmöjligheter. Här ingår företag, kommuner, regioner och organisationer. 

Flera andra EU-länder har redan antagit en nationell vätgasstrategi, bland annat Finland, Tyskland och Nederländerna.

Elkapaciteten – det stora problemet

För att framställa vätgas krävs det stora mängder el. Fossilfritt Sverige vill därför  se en storsatsning på havsbaserad vindkraft. För att få snurr på vätgasproduktionen vill man också att det tas fram regionala vätgaskluster samt planer och regler för framtida el- och vätgasledningar. Likaså vill man att reglerna ändras så att det blir lättare för industrier att byta från fossila alternativ till fossilfri vätgas.

2050

har EU satt som mål att vara klimat-neutrala och inte längre vara beroende av fossila bränslen.

Vindkraftspark utanför Danmark. Foto: TT Nyhetsbyrån

Vad händer nu?

En rapport har lämnats till regeringen, som nu har gett myndigheter i uppdrag att ta fram en nationell vätgasstrategi för Sverige-. Den ska sedan samordnas med en vätgasstrategi som EU klubbade förra året. 

Ställ frågor till DA:s experter!
Det kan handla om arbetsrätt, privatekonomi, försäkringar, hälsa eller psykologi.

Lennart Stéen svarar på frågor om försäkringar, juristen Henric Ask svarar på frågor om arbetsrätt, läkaren Ulf Nordlund svarar på frågor om hälsa, ekonomen Annika Creutzer svarar på frågor om privatekonomi och psykologen Jonas Mosskin svarar på frågor om psykologi.

Du kanske också vill läsa…

Vägen från kolet

Vägen från kolet

Ingen industri är så skadlig för klimatet som Stålindustrin. Snart är det slut med det. När vätgas ersätter kol går vi in i den nya järnåldern.

Svensk industri för klimatets skull

Svensk industri för klimatets skull

Kombinationen av bra miljöpolitik med hårda utsläppskrav och industriell teknikutveckling är nyckeln till omställning, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

Elbilen banar väg för industripolitiken

Elbilen banar väg för industripolitiken

I dag säljs inte många elbilar. Ändå håller elbilen på att utlösa stora skälvan i världens viktigaste bilnation Tyskland. Samtidigt har utvecklingen fått EU att brådstörtat damma av en gammal goding: industripolitiken.

Europa sent ute med egna batterifabriker

Europa sent ute med egna batterifabriker

Scania och Ikea stöttar svenska Northvolt. Men Volvo Cars väljer asiatiska tillverkare. Europa har hamnat på efterkälken i batteritekniken, skriver DA:s Harald Gatu.

Svenska industrijättar satsar på grönt stål

SSAB, LKAB och Vattenfall vill bygga en testanläggning för att tillverka stål utan utsläpp av klimatgaser. Målet är att nå industriell skala till 2035.

”En bomb i bilvärlden”

”En bomb i bilvärlden”

”Ökat konsumenttryck, tuffare miljöregler och bättre batterier. Tre faktorer som får bilindustrin att satsa på elmotorer. Men inget bilföretag har ännu valt att gå på knockout såsom Volvo”, skriver Dagens Arbetes reporter Harald Gatu.

”Sverige kan visa vägen”

”Sverige kan visa vägen”

Visst, läget är allvarligt. Men det finns också mycket positivt som händer för klimatet. Miljödebattören Stefan Edman vill lyfta fram industrins roll i ny klimatbok.

Nya arbetsmiljörisker när motorn går på el

Nya arbetsmiljörisker när motorn går på el

Varken bilmekaniker eller skyddsombud känner sig förberedda på omställningen.

Brister i elnäten får inte hindra tillväxten i landet

Brister i elnäten får inte hindra tillväxten i landet

Vi har förutsättningar för en omställning som skapar fler jobb och ett hållbart samhälle, men det ställer krav på vår elförsörjning, skriver riksdagsledamöterna (S) och IF Metallarna Patrik Engström och Monica Haider.

Olje­industrin letar efter en grön väg ur krisen

Olje­industrin letar efter en grön väg ur krisen

Det var knappast miljöaktivister eller den politiska långbänken som fick Preem att ändra sina planer, skriver DA:s Harald Gatu.

Sjuka Samhall

Samhall får i år 6,6 miljarder kronor från staten för att utveckla människor med funktionsnedsättningar. De väljer medarbetare som klarar det hårda arbetet ute hos kunderna. Andra sorteras bort. Unga funktionshindrade hamnar utanför arbetslivet.

Samhall­anställda känner sig svikna av facket

År efter år betalar medlemmarna in pengar till facket. Men när jobbet gör dem sjuka finns ingen där. Samhalls vittnen berättar hur fackförbunden slutat agera i arbetsmiljöfrågor.

”Jag är så arg på att facket inte agerar”

Magnus hade det så stressigt på jobbet att han inte orkade längre. Då blev sambon Catharina svårt sjuk i Covid. Nu kämpar de för att komma vidare.

De utsatta på Samhall behöver fackets stöd

Anställda på Samhall vittnar om att fackförbunden gör för lite för att hjälpa dem. Som en röd tråd i berättelserna från Samhallgolvet kommer facket in, fackets svek, skriver DA:s Elinor Torp.

Marie Nilsson, IF Metall: Vi slänger inte ut någon

Vi måste ta till oss av kritiken, säger IF Metalls ordförande Marie Nilsson om den besvikelse på facket som anställda på Samhall gett uttryck för.

Skapa ett Samhallfack

Alltför många Samhallarbetare far illa. Det är en politisk skandal men också en facklig, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

”Jag dög inte åt Samhall”

Hos Anna Ytell i Hudiksvall jobbar människor som sorterats bort. Ingen av dem har ens fått frågan om att få komma till Samhall.

Unga slås ut – platsar inte på Samhall

Statskontoret slog larm för flera år sedan – fel personer slussas till Samhall. Men ingenting har hänt. Unga med funktionsnedsättning hamnar utanför arbetslivet.
De sociala företagen som tar emot människor med svåra funktionshinder har svårt att klara konkurrensen med statliga Samhall.

Arbetsförmedlare: Samhall ska i princip ha friska människor

Arbetsförmedlare vittnar om att Samhall styr, mer än vad det statliga bolaget självt hävdar.
”Många inskrivna är överhuvudtaget inte aktuella för Samhall, för Samhall tar inte emot dem”, säger en arbetsförmedlare.