Industriarbetarnas tidning
3 juni, 2021
Skrivet av Harald Gatu
Omställning Europas motorfabriker går en oviss framtid till mötes när bilarna elektrifieras. Men Volvo Cars anläggning i Skövde är tidigt ute och rustar sig för omställningen.
Branschen står inför en stor omställning. Redan år 2025 väntas nio av tio nysålda bilar i Europa vara elektrifierade i någon form.
Elektrifieringen tvingar företagen att tänka om. Vad kan vi producera till elbilen? Hur många jobb behövs? Vilka kompetenser krävs?
En elektrisk bilmotor är betydligt enklare att montera än en förbränningsmotor. Elmotorn har betydligt färre delar och påstås kräva mindre underhåll.
Det här påverkar jobben i bilindustrins alla led. I synnerhet motorfabrikerna och de fabriker som nu tillverkar resten av drivlinan: växellåda och drivaxlar. Men också alla de underleverantörer som idag tillverkar delar till bensin- och dieselmotorn. Och i förlängningen också bilverkstäderna.
I Europa finns i dag ett 70-tal motor- och drivlinefabriker. Enbart Volkswagen-gruppen (med Volkswagen, Audi, Skoda, Bentley, Seat, Lamborghini, Porsche, Bugatti, MAN och Scania) och Daimler (med Mercedes person- och lastbilar, Smart och Setra) har tillsammans uppåt ett tjugotal egna motorfabriker. I Tyskland varnar bilbranschens inflytelserika intresseorganisation VDA att teknikskiftet riskerar att slakta 70 000 biljobb – bara i Tyskland.
Andra röster påpekar att bilföretagen överdriver farorna. Orsak: de vill förlänga produktionen av förbränningsmotorer som de redan har investerat oerhört mycket pengar i.
Industrislakt eller nya möjligheter? De företag som rustar sig tidigt bedöms ha bäst förutsättningar att klara omställningen.
Volvo Cars satsar 700 miljoner kronor på att ställa om Skövdefabriken till att bli en komplett tillverkare av elmotorer. Ett viktigt och välkommet besked för de 2000 anställda på en av landets största industriarbetsplatser. Utan de pengarna hade Skövdefabriken snart varit i fara.
Läs också
Harald Gatu: Beskedet från Volvo Cars är mer än vad tiotusentals anställda i Europas motorfabriker kunnat drömma om.
Redan 2025 väntas nio av tio nysålda bilar gå på el och Volvo satsar 700 miljoner i Skövde för att ändra produktionen. DA frågade tre läsare om de har planer på att byta till elbil.
Uffe Eriksson, träarbetare, Dialogkraft, Norberg:
”Nej, jag har en rätt så nyinköpt diesel som jag tänker fortsätta med ett bra tag. Det är det mest miljövänliga. Jag tror inte på elbilar heller. Batterierna håller inte tillräckligt länge som det är i dag.”
Virpi Koski, kvalitetskoordinator och skyddsombud på Uponor i Virsbo:
”Nej, än så länge kommer man inte tillräckligt långt med en ’tankning’. Dessutom är jag lite orolig för säkerheten. Tänker på explosionsrisken och hur batterierna ska hanteras.”
Philip Källström, regionalt skyddsombud, IF Metall, Göteborg:
”Nej, det blir troligen inte en elbil för jag har inte tänkt köpa en så ny bil när det är dags. Om läget varit annorlunda kunde jag tänka mig en hybrid.”
Enkät: Isak Krantz
Lennart Stéen svarar på frågor om försäkringar, juristen Henric Ask svarar på frågor om arbetsrätt, läkaren Ulf Nordlund svarar på frågor om hälsa, ekonomen Annika Creutzer svarar på frågor om privatekonomi och psykologen Jonas Mosskin svarar på frågor om psykologi.
I dag säljs inte många elbilar. Ändå håller elbilen på att utlösa stora skälvan i världens viktigaste bilnation Tyskland. Samtidigt har utvecklingen fått EU att brådstörtat damma av en gammal goding: industripolitiken.
Ekonomin återhämtar sig och då behövs mer el. Men energisystemet hänger inte med. Vi följde elens väg fram till uttaget för att reda ut hur priset sätts.
Stopp i produktionen och flyttad semester. Bristen på halvledare tvingar bilindustrin att hanka sig fram.
Scania och Ikea stöttar svenska Northvolt. Men Volvo Cars väljer asiatiska tillverkare. Europa har hamnat på efterkälken i batteritekniken, skriver DA:s Harald Gatu.
Klimatomställningen kommer att lyfta gruvindustrin. Det nya resurssnåla samhället kräver mer metaller, säger Bolidens vd Mikael Staffas.
”Ökat konsumenttryck, tuffare miljöregler och bättre batterier. Tre faktorer som får bilindustrin att satsa på elmotorer. Men inget bilföretag har ännu valt att gå på knockout såsom Volvo”, skriver Dagens Arbetes reporter Harald Gatu.
Om två år kommer varje ny Volvobil som lanseras att ha en elmotor. En snabb omställning som kännetecknar Volvo just nu, enligt IF Metalls Marko Peltonen på Volvo Cars motorfabrik i Skövde.
Svensk industri skulle kunna spara 4,1 TWh varje år, enligt Nordic Energy Audit. Det motsvarar ungefär den årliga elförbrukningen för samtliga hushåll i Skåne.
Hushållen uppmanas att spara el när priserna är rekordhöga. Samtidigt läcker svensk industri mer el än vad alla hushåll i hela Skåne förbrukar under ett år. Och på företagen finns inga besparingskrav.
IF Metalls förbundsordförande Marie Nilsson är inte bekymrad för att jobb försvinner när industrin ställer om till fossilfritt.
– Det kommer också nya jobb, säger hon i Dagens Arbetes podd.
”Nivåerna måste upp”, säger IF Metalls avtalssekreterare Veli-Pekka Säikkälä.
Samförstånd före strejk har länge varit den svenska modellen i praktiken. Men är fackens hot om strejk en nödvändig muskelträning för att hålla sig i trim? Och vilka frågor är så viktiga att facket bör gå ut i strejk?
Priserna stiger och ibland handlar det bara om att lönen ska räcka månaden ut. Kommer förhandlarna att ta hänsyn till det, undrar Dagens Arbetes reporter Anna Julius.
Vi LO-medlemmar måste få kompensation för det vi stått tillbaka för under de senaste åren, skriver Rainor Melander, Pappers avdelningsordförande på Väja bruk.
Många minns hur en kraschad bank på andra sidan jordklotet kan stoppa produktionen och skicka ut tusentals i arbetslöshet. Är det annorlunda den här gången?
Hur lönerna ökar i konkurrentlandet Tyskland påverkar svensk avtalsrörelse. Men vad betyder de siffror som slungas nedifrån kontinenten? DA reder ut vad som hände när 3,9 miljoner tyska verkstadsarbetare fick ett nytt kollektivavtal.
Inflationen äter upp löneökningarna. På industrier runt om i landet frågar sig många: Varför är det vi arbetare som ska ta smällen?
Många förtroendevalda blev tagna på sängen av fackens bud på 4,4 procent. Lars Ask, klubbordförande på Volvos Verkstadsklubb i Skövde, tycker att de borde fått veta budet i förväg.
Varken Industriarbetsgivarna eller Trä- och möbelföretagen tycker att Facken inom industrins lönekrav är rimliga. ”Vi betraktar världen ur olika perspektiv.”
Ett ettårigt avtal med löneökningar på 4,4 procent. Mer till de med lägst löner, och ytterligare avsättningar till flexpension. Det föreslår Facken inom industrin ska vara kraven i avtalsrörelsen.
Allt färre kommuner erbjuder barnomsorg som har öppet på kvällar och nätter. Men gjuteriarbetaren Jenny Fredin har haft tur. ”Tack vare nattis. Annars vet jag inte hur det hade gått”, säger hon.
En del har musik i öronen när de jobbar. Andra har Karlavagnen.
Skift- eller nattarbete? Forskaren Maria Lennernäs Wiklund tipsar om vad du bör äta – och när.
På en skiftlagsträff i Skoghall försöker man skruva till det perfekta schemat. Kan man ha dygnet runt-drift utan att det går ut över de anställdas hälsa? Sveriges ledande forskare har svaret.
Du riskerar hälsan när du jobbar skift. Men det finns en effektiv lösning: arbetstidsförkortning.
Det anser Göran Kecklund, professor vid stressforskningsinstitutet på Stockholms universitet.
Hur påverkas kroppen – och knoppen – när man är vaken på natten? DA:s expert reder ut det du behöver veta om återhämtning, dygnsrytm och den biologiska klockan.
Alla föräldrar borde ha lagstadgad rätt till barnomsorg på obekväm arbetstid. Det tycker både röda och blå i riksdagen. Men där får de inget gehör.
I dag jobbar många maskinförare tvåskift. Arbetet är detsamma kvällstid, men känslan en annan. Mats Lind och Patrik Olson kör utanför Skinnskatteberg en mörk och snöfri kväll i februari.
Mekanikern Jim Gage har byggt teleskop och konstruerat maskiner som gör att han kan fotografera och filma fenomen i rymden.
Ulf Isacson började att fotografera när han arbetade som taxichaufför. Bilderna i reportaget är från hans bok Jag valde bort dagen.
Ett av tre skyddsombud kan vara valt på fel sätt. De kallas falska skyddsombud och Transport har under året kämpat för att komma till rätta med problemet.
Arbetsmiljöforskaren Maria Steinberg blev förskräckt när hon insåg att så många som ett av tre skyddsombud kan vara valda på fel sätt.
Kvinnor i arbetaryrken har fler sjukdagar och avslutar sitt arbetsliv tidigare. Därför är skyddsombuden avgörande även för jämställdheten, skriver Lina Stenberg på tankesmedjan Katalys.
