Marie Nilsson, IF Metall: Vi slänger inte ut någon
16 juni, 2021
Skrivet av Elinor Torp
”Det är vår uppgift. Att ställa krav. Det finns inget annat sätt.” IF Metalls förbundsordförande Marie Nilsson svarar på kritiken mot facket. Men bollar även vidare till ägaren: ”Staten behöver nog ta sig en funderare på vad Samhalls uppdrag verkligen är.”
Många IF Metallare på Samhall som hört av sig till oss är besvikna på sitt fackförbund, din kommentar?
– Det är väl så då. Är det deras upplevelse, så måste vi ta till oss av den kritiken. Jag tror det handlar om att vi måste vara mer synliga ute på arbetsplatserna. Inte minst med skyddsombud. Vi har inte lokala fackklubbar på alla Samhallsarbetsplatser. Sen handlar det också om människor med funktionsnedsättning av något slag. Det kan vara tufft för dem att ha fackliga uppdrag, och stå upp emot arbetsgivaren.
– Vi måste utbilda, stärka och coacha de som är på arbetsplatserna och har uppdraget som skyddsombud så att de ska känna sig trygga i sitt uppdrag och själva kan hantera de här frågorna, på ett mer tryggt sätt.
Hur reagerar du på vår granskning?
– Den visar på ett företag som har stora problem. Det är ganska tydligt att Samhall gradvis, steg för steg, har förändrat sin verksamhet ifrån det som en gång var huvudsyftet. Det är tråkigt och allvarligt, särskilt med tanke på vad syftet med Samhall är. Det här drabbar ju i dubbel bemärkelse de som behöver den här verksamheten, de som står väldigt långt ifrån arbetsmarknaden, men som ändå har en viss arbetsförmåga och vill vara med och bidra. Att de inte får möjlighet till det, det är väldigt upprörande.
Alla förbund delar samma bild av grundproblematiken. Vi har en samsyn och samverkar.
Marie Nilsson om Samhallskommittén inom LO.
Vad gör ni för att hjälpa era medlemmar på Samhall?
– IF Metall är faktiskt ett av de förbund som både lokalt och centralt har burit upp hela den här branschen fackligt, för vi har resurserna att göra det. Men vi behöver arbeta på flera plan. Dels behöver vi jobba på vårt nationella plan och peka på problemen för ägaren staten och företagsledningen, dels måste vi jobba regionalt och lokalt. Då handlar det mycket om att stärka skyddsombuden i deras roll. Där vi har satsat på utbildning för att stärka dem. Men vi behöver jobba med det ännu mer, själva rollen i sig. Hur bemöter man sina medlemmar och sin arbetsgivare. Hur sköter man uppdraget på ett bra sätt.
Varför tror du att mer än 5 000 Samhallanställda fortfarande är med i IF Metall?
– Det finns flera olika förklaringar. Ena stunden har en Samhallanställd kunnat jobba med industriarbete och andra stunden varit ute på städuppdrag. Då har vi försökt göra en avvägning. Vad är man mest sysselsatt med? Samtidigt har jag själv när jag var avdelningsordförande träffat en hel del personer som varit felorganiserade och försökt tala om det för dem. Att du ska vara med i Fastighets, det är inte vi som organiserar den här verksamheten. Men då har de varit nöjda med IF Metall och tyckt att de vill vara kvar i sitt gamla förbund, känt en samhörighet. IF Metall är ett stort förbund och det kan vara enklare att få tillgång till en ombudsman än vad det är på Fastighets som är mindre. Vi kan inte säga: Du får inte vara med hos oss längre. Vi slänger ju inte ut någon.
Hur tycker du att Samhall är som arbetsgivare?
– Vi har sett den här utvecklingen under ett antal år och haft ett antal möten med Samhall där vi påpekat det. Vi har gjort det på högsta nivå och även våra förhandlingsansvariga som jobbar med Samhallsavtalet har gjort det tillsammans med de andra LO-förbunden. Det är framför allt en arbetsmiljöfråga där man i mångt och mycket kan se en massa brister.
Hur samarbetar ni med andra fackförbund för att komma åt detta?
– Vi har Samhallskommittén inom LO. Ansvarig inom respektive förbund träffas där med jämna mellanrum. Alla förbund delar samma bild av grundproblematiken. Vi har en samsyn och samverkar. Sen är det Fastighets och IF Metall som drar lasset. Och det är inget konstigt. Vi organiserar flest medlemmar på Samhall.
Anser du som LO att det är vinstkravet som ställt till det?
– Jag vet inte. Jag tror det finns fler orsaker. VD:n för Samhall upplevde ju att hon gjorde ett väldigt framgångsrikt jobb. Hon blev uppmuntrad att fortsätta med det jobbet verkar det som. Jag kan inte påstå att man från statens sida heller har sagt något om att det ska förändras. Men nu efter Dagens Arbetes och UG:s granskning har arbetsmarknadsministern rutit till och sagt att hon inte accepterar en sån här utveckling.
Vi har tidigare skrivit om ungdomar och bemanningsanställda som jobbar inom flera olika avtalsområden och som känner att facket inte hjälper dem? Hur vill du lösa det?
– Det finns inga genvägar. Det är ett långsiktigt arbete. Våra arbetsplatser har haft en ganska dålig syn på bemanningsanställda och tyckt att det är någonting som vi inte vill ha. Sen har vi sagt från förbundets sida att vi inte kan behandla medlemmar så. De är medlemmar i IF Metall och har rätt till precis samma hjälp som andra.
Samhall är en väldigt viktig verksamhet om alla ska få ett värdigt arbetsliv. Jag tror att det behöver göras ett omtag.
Marie Nilsson.
– Just på Samhall säger det sig självt att det blir svårt. Det finns ett skäl till att man blir placerad på Samhall. Man är inte lika mobil och självständig. Det kan inte krävas att man har den flexibiliteten som en person utan funktionsnedsättning.
Det är i arbetsmiljöfrågor som medlemmarna inte anser att de blir hjälpta av facket. Hur ska IF Metall bli bättre på att stötta sina medlemmar, innan de blir sjuka?
– Det systematiska förebyggande arbetsmiljöarbetet måste finnas på plats, precis som på vilken arbetsplats som helst. Sen måste vi uppifrån fortsätta ha kontakt med Samhalls ledning så att företaget förändrar det här. Och verkligen förstår! Det är vårt uppdrag och vår uppgift. Att ställa krav. Det finns inget annat sätt att förändra situationen på än att skapa ett tryck på politiken och staten som är uppdragsgivare. Det handlar även om att skapa en medvetenhet hos svenska medborgare om vad vi använder våra skattepengar till. Och vad vi använder våra statliga arbetsgivare till.
Hur vill du se framtidens Samhall?
– Jag vill se Samhall som en möjlighet för människor som inte har 100 procents arbetsförmåga att faktiskt kunna vara med och bidra. Vi har en norm i vårt samhälle att alla som kan jobba ska jobba så gott de kan. Samhall är en väldigt viktig verksamhet om alla ska få ett värdigt arbetsliv. Jag tror att det behöver göras ett omtag. Ägaren behöver vara extremt tydlig i sina regleringsbrev. Staten behöver nog ta sig en funderare på vad Samhalls uppdrag verkligen är.