Industriarbetarnas tidning

Här maxas fröna som ska ge mer skog

26 augusti, 2021

Skrivet av

Trädförädling Industrin vill ha mer timmer, så skogen måste växa snabbare. Nära hundra års arbete ligger bakom de nya superplantorna.

Johanna Gårdebrink går långsamt mellan raka rader av granar. Hon spanar upp mot trädens toppar. Där borde röda honblommor sitta, men det verkar bli ännu ett år utan granblomning vid Svenska Skogsplantors fröplantage i Lagan.

Träden som står här och i många andra plantager över hela Sverige är särskilt utvalda. De ska ge frö till plantskolorna som driver upp flera hundra miljoner tall- och granplantor som varje år sätts ut i skogarna. Jämfört med en självsådd planta i skogen växer avkommorna från de här träden både snabbare och rakare, och ska i framtiden ge mer virke till massa- och pappersbruk, sågverk och bioraffinaderier.

– Jo, men titta! Där har vi en, utropar Johanna Gårdebrink och pekar upp mot en ensam honblomma som är på väg att sluta sig för att bli en kotte.

En gammal grankotte som inte plockades. Det är många år sedan granarna blommade på Lagans fröplantage. Foto: David Lundmark.

Mycket mer än så har det inte blommat här i år. Faktum är att sedan de här granarna planterades någon gång på 80-talet så har de bara blommat två gånger. När det händer igen kan ingen veta.

– Är det torrt och varmt runt midsommar så ökar chansen för blomning året därpå. Men exakt vad det är i granens gener som styr det vet man inte, säger Johanna Gårdebrink som är fröspecialist på Svenska Skogsplantor.

Plantor testas i fältförsök i skogen

För att testa de föräldraträd som har valts ut korsas de med varandra så att de ger frö till nya plantor. När plantorna är fyra–fem år förökas de med sticklingar för att få flera kloner av samma planta.

De planteras ut i fältförsök i skogen, på några olika platser med lite skiftande förhållanden. Där testas de för hur de står emot sjukdomar och klimat, hur bra de växer och vilken kvalitet de får. De träd som klarar sig bra i alla miljöer väljs ut i första hand. De har bättre förmåga att klara förändringar i klimat och bördighet.

För några år sedan var det riktigt besvärligt. Då hade i princip inga granplantager i Götaland blommat på ett decennium och det var brist på granfrö. Men efter det torra varma 2018 blommade det äntligen. Inte här i Lagan, men på Öland till exempel. Och där har granarna blommat för tredje året i rad nu.

– Växter som blir stressade gör allt för att föröka sig.

Kanske mår granarna i Lagan för bra?

– Man kan utföra åtgärder för att stressa träden och försöka få fram en blomning. Rotbeskära dem till exempel. Häromåret kapade vi topparna och det är ju också stressande, berättar Johanna Gårdebrink.

Men som sagt. Ingen blomning i år. Kanske nästa.

Nästan 70 procent av Sveriges yta är täckt av skog. Skogsindustrin har haft stor betydelse för Sveriges utveckling och är fortfarande en av våra viktiga basnäringar. I takt med att klimatkrisen har blivit mer akut är det fler som vill få del av råvaran från skogen. Antalet flerbostadshus som byggs i trä i stället för betong ökar varje år, kartong och papper ersätter plast, den ökande e-handeln kräver mängder med förpackningar, spån och flis blir energi och el. Men framför allt – det kommande behovet av förnybart flytande drivmedel till bilar och flyg är enormt.

Gran i södra Sverige blommar ungefär vart tionde år. Det är honblommorna som blir kottar. Foto: David Lundmark.

Ju mer timmer som sågas till brädor och plankor, och ju mer klentimmer som blir pappersmassa – desto mer restprodukter blir det över som skulle kunna förädlas till biodrivmedel. Kruxet är att vi redan tar ut så mycket timmer som vi kan ur den svenska skogen i dag. Tillväxten måste vara högre än avverkningen, annars minskar framtidens virkesförråd i skogen.

Här kommer Lagan och alla andra fröplantager in i bilden – fröträden är förädlade för att ge avkommor som växer extra bra. Med högre tillväxt kan skogen ge mer råvara i framtiden.

Förädling av skogsträd är ingen ny idé. Redan på 30- och 40-talet åkte forskare runt i hela landet och letade efter raka, välväxta träd med bra vinkel på grenarna. Kvistar från de här träden ympades på rotstockar så att man fick kloner av träden. De planterades på de första fröplantagerna och kallas för den första omgången, eller ”ettO”. Frön från de här träden ger plantor med ungefär 10 procent bättre tillväxt än ett självsått träd ute i skogen.

Granarna på Svenska Skogsplantors fröplantage tillhör den andra omgången. De planterades på 80-talet. Foto: David Lundmark.

Det dröjde flera decennier innan andra omgången kom till. Då hade man tagit kottar från de första träden och sått fram plantor som planterats ut i fältförsök i skogen. Efter ett antal år mätte man plantornas tillväxt och kunde på så sätt se vilka föräldraträd som gett bäst avkomma. Nya kloner togs fram av just de träden och planterades i nya fröplantager.

Raderna med vanlig rödgran på Lagans fröplantage hör till den här andra omgången. Sedan dess har en tredje omgång med ytterligare säkrare urval planterats och börjar nu ge frö med anlag för upp till 25 procents bättre tillväxt. Och forskarna på Skogforsk är sedan flera år i gång med den fjärde omgången.

– Nu är det första gången som vi verkligen gör riktig förädling, säger Thomas Kraft, programchef för förädling på Skogforsk.

så mycket bättre har de blivit

För varje ny omgång fröplantager som anläggs har urvalet förbättrats och tillväxtvinsten jämfört med självsådda träd ökar.

  • Första omgången: 10 procent.
  • Andra: 12,5 procent.
  • Tredje: 25 procent.
  • Fjärde (börjar anläggas inom de närmsta åren, och ger frö tidigast 15 till 20 år senare): 35 procent.

Källa: Skogforsk.

Efter alla decennier och omgångar av fältförsök har några av de allra bästa träden valts ut för att korsas med varandra. Honblommorna isoleras med en påse innan de är mogna för att inte pollen från andra träd ska befrukta dem. Sedan tas pollen från hanblommor på ett annat utvalt träd och sprutas in i påsen. På så vis görs en riktad korsning mellan två idealträd som ska ge fröer med ännu bättre anlag.

Plantor från de fröerna står redan ute i fältförsök i skogen. Och från de bästa av de plantorna kommer grenar att ympas in på rotstockar så att den fjärde omgångens fröplantager kan anläggas. Det kommer förmodligen göras inom de närmsta åren. Sedan tar det ungefär 20 år innan plantorna kan ge frö för första gången. Om de vill blomma förstås. Att förädla träd kräver tålamod.

Det är brett mellan raderna med rödgran i Lagan. Här ska man kunna åka med skylift för att plocka kottar från träden, när det väl blir några. Mellan oktober och december skördas alla kottar på de fröplantager som har haft blomning. Sedan kommer de hit till Lagan där de grovrensas och får vila över vintern.

– Vi försöker efterlikna naturliga förhållanden. Vi har ett mognadslager som håller fyra grader och ett fryslager, säger Johanna Gårdebrink.

Bo-Gunnar Gunnarsson har laddat torkugnen med fler tallkottar. Foto: David Lundmark.

På vårvintern börjar arbetet med att ta fram fröna. Vid vårt besök i början av sommaren är det bara lite tallkottar kvar att ta hand om. Bo-Gunnar Gunnarsson lastar in lådor med kottar i en torkugn. Där ska de ligga i 52 graders värme över natten för att öppna sig. Dagen därpå körs de i en trumma så att råfröna tröskas fram. De rensas från skräp och vingar och körs till sist genom en finrens.

Foto: David Lundmark.

Bo-Gunnar Gunnarsson blåser rent rensgallren med tryckluft. Han är mycket noggrann. Det får inte finnas minsta rest kvar av de fröer som kördes sist, innan en ny omgång går genom maskinen. Genom hela processen är kottar och fröer noga märkta med ett löpnummer som talar om vilken plantage de kommer ifrån och vilket år de plockades.

Frön från trädplantager i södra Sverige ska inte användas i norra Sverige. De är anpassade efter olika temperatur- och dagsljusförhållanden. Sverige har delats upp i nio granzoner och nitton tallzoner. Att rätt planta sätts i rätt zon är viktigt för att träden ska växa snabbt och må bra. Ett träd som står på fel plats blir känsligt för sjukdomar och skadedjur.

På ett bord i labbet står små plastkupor uppradade. Genom fuktdropparna på insidan kan man ana frön som ligger på filterpapper där under. Grobarheten på alla fröpartier testas. Under tre veckors tid görs ett antal kontroller, och de som har grott plockas bort och bokförs noga.

– Man vill ha så hög och jämn grobarhet som möjligt, så att inte vissa frön gror tidigt och andra sent. Det funkar dåligt i plantskolorna, förklarar Johanna Gårdebrink.

De frön som efter tre veckor inte har grott snittas upp och undersöks så att man får svar på varför. Kanske var de tomma.

I långtidslagret i Lagan hålls en temperatur på minus tio grader. Här kan de färdigrensade fröna ligga i 20–30 år och fortfarande ha bra grobarhet när de plockas fram. Johanna Gårdebrink snurrar upp en av lagerhyllorna för att visa var de äldsta fröna finns. De kommer från tallar som stod på 66:e breddgraden, 300 meter över havet, och har legat här sedan 1972.

– Men det är ett krisparti, säger hon.

Om allt annat frö skulle ta slut. 

Granbarkborren då?

Varje år förstörs många ­hektar granskog av granbarkborren. Det går inte att för­ädla träd så att de står emot insektsangrepp, men ju bättre träden mår desto bättre motståndskraft har de.

Genom att plantera rätt träd på rätt plats får man friskare träd. Därför tar plantskolorna fram gran och tall som är anpassade för olika zoner. Gran trivs inte heller på mager och torr mark där tall växer bra.

Snart klara. Tallfröna är grovrensade. Bara finrensningen återstår. Foto: David Lundmark.

Det går också att före­bygga angrepp genom att öka inblandningen av lövträd och använda en variation av ­skötselformer.

325 000

plantor har satts ut i totalt 81 nya fältförsök av Skogforsk de senaste fyra åren. Varje enskild planta följs upp och man har full koll på vilken planta som har vilka föräldraträd.

13 800

kronor kostar det att köpa ett kilo tallfrö från andra omgångens fröplantage.

En kommentar till “Här maxas fröna som ska ge mer skog

  • Bygga hus i trä verkar vara en bra ide men hur går det ihop med snabbväxande träd? Hur blir med hållfasthet och motståndskraft mot röta?
    Restprodukter ska väl stanna kvar i skogen efter avverkning och bli ny jord så småningom?
    Tillverka etanol/metanol av restprodukter från skogen är redan konstaterat vara en återvändsgränd.

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

Du kanske också vill läsa…

I-ordet inte längre tabu

I-ordet inte längre tabu

PERSPEKTIV Industripolitiken är tillbaka. Men inte den gamla som försökte hålla skakiga företag under armarna. Utan en ny som handlar om grön och digital omställning. Och om din kompetensutveckling. Länge, länge var i-ordet bannlyst från den politiska debatten. Ett pestsmittat ord fördrivet ur den ekonomisk-politiska vokabulären. I dag är det annorlunda. Nu är inte i-ordet […]

”Det behövs en tydlig politik”

”Det behövs en tydlig politik”

Sverige är väl rustat att bli fossilfritt till 2045. Men för att nå dit får inte de som drabbas av omvandlingen lämnas skyddslösa. Det behövs tydlig politik, skriver Svante Axelsson, nationell samordnare för regeringsinitiativet Fossilfritt Sverige.

”Dags för kollektiv kamp för klimatet”

”Dags för kollektiv kamp för klimatet”

Nu måste vi i den internationella fackföreningsrörelsen stiga ner från åskådarplatsen och förena oss med Gretas rörelse, skriver GS förbundsordförande Per-Olof Sjöö.

Vi kan ställa krav på det vi producerar

Vi kan ställa krav på det vi producerar

30 års facit visar att vi inte kan överlåta klimatkrisen till politiker, företagsledare och en anonym marknad, skriver Volvoarbetaren Lars Henriksson.

Industri med framtid – och utmaningar

Industri med framtid – och utmaningar

Klimatfrågan är ibland obekväm att diskutera men läget är akut. Nu måste vi alla hjälpas åt, skriver Pappers ordförande Pontus Georgsson.

”Industrin kan rädda klimatet”

”Industrin kan rädda klimatet”

Svensk industri är på god väg att bli världs-ledande i klimatsmart produktion. Vi har en nyckelroll i vår tids stora ödesfråga, skriver IF Metalls ordförande Marie Nilsson.

”Skogsbruket är en framtids­industri”

”Skogsbruket är en framtids­industri”

GS kommer alltid att jobba för att skogsbruket ska skapa hållbara jobb, både för klimatet och skogsarbetarna, skriver GS förbundsordförande Per-Olof Sjöö.

Låt industrin bli det gröna navet

Låt industrin bli det gröna navet

Med rätt satsningar kan återhämtningen efter coronakrisen bli språngbrädan som åstadkommer den nödvändiga klimatomställningen, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

Kolarbetarna slipper ta smällen i Spanien

Kolarbetarna slipper ta smällen i Spanien

Vem ska betala notan när industrin måste bli renare? Inte arbetarna, tycker spanska regeringen, som storsatsar på dem som förlorar jobben.

”S och LO måste enas om en grön politik”

”S och LO måste enas om en grön politik”

Miljoner demonstrerade för klimatet förra fredagen. Kampen för kommande generationers klimaträttvisa börjar allt mer likna arbetarrörelsens krav på demokrati, jämlikhet och ekonomisk rättvisa för hundra år sedan, skriver företrädare för S-föreningen Reformisterna.

Opinion

I väntan på laddning halvvägs till Sunne

I väntan på laddning halvvägs till Sunne

Krönika På macken bland Teslas laddstolpar blir det svenska klassamhället synligt, skriver Anneli Jordahl.

”Så kan fusk och slarv med asbest stoppas”

”Så kan fusk och slarv med asbest stoppas”

Vi måste städa upp EU:s arbetsmarknad från skitföretagare som riskerar arbetarnas hälsa, skriver Europaparlamentarikern Johan Danielsson, S.

Bekämpa antisemitismen i den digitala världen

I förra veckan hölls Förintelsekonferensen i Malmö. Internationella politiska ledare lovade att aktivt bekämpa antisemitismen och rasismen som tyvärr växer runtom i Europa. Sveriges regering satsar nästan 100 miljoner i nästa års budget på denna angelägna kamp för människovärde och demokrati. Till den svenska regeringens satsningar hör bland annat fortsatt arbete med att bekämpa hatbrott […]

”Helheten i överenskommelsen är bra”

”Helheten i överenskommelsen är bra”

Vi ska ha en levande debatt, men det är den valda förbundsstyrelsen som svarar för verksamheten mellan kongresserna. Vårt uppdrag därifrån är att komma till rätta med otrygga anställningar, skriver IF Metalls Marie Nilsson och Veli-Pekka Säikkälä.

”Beslutet om trygghet borde ligga i våra händer”

”Beslutet om trygghet borde ligga i våra händer”

IF Metalls medlemmar bör, precis som journalistförbundets, få rösta om vi ska ansluta oss till las-överenskommelsen, skriver fem industriarbetare.

Högt spel om människors trygghet

Pontus Georgsson: När till och med Arbetsdomstolen har farhågor om lagförslaget kring ett nytt anställningsskydd borde det vara självklart att ta till sig av kritiken innan besluten hastas fram.