Industriarbetarnas tidning

Framtidens produkter från skogen

7 september, 2021

Innovation Plasten är på väg ut, medan skogen trampar nya stigar. Mycket händer inom forskningen när dagens träråvara omvandlas till morgondagens produkter.

Skogsbranschen

Anställda: Cirka 115 000 personer är sysselsatta inom skogssektorn.

Råvaran: Används främst till sågat virke, pappersmassa, tryckpapper och kartong. Plus bränsle (10 procent).

Exportandel: Cirka 10 procen­t.

Exportvärde: 145 miljarder.

Investeringar: De senaste fem åren har industrin investerat 70 miljarder kronor.

Forskning: Ungefär 4 miljarder årligen satsas på forskning.

(Källa: Skogsindustrierna)

Det mesta kommer att vara sig likt framöver. Även i fortsättningen kommer Sverige att producera massa, kartong och papper – om än det sistnämnda i lite färre rullar. Men på marginalen händer det grejer.

De stora skogsbolagen plöjer ner stora pengar för att ta fram nya produkter och förbättra de gamla. Mycket handlar om att få bort de plastinslag som finns i dag.

Tag ett vanligt paket pasta, med sitt ”fönster” av plast. I morgondagens pasta­paket är det troligen ersatt med ett fönster av transparent papper. Och än närmre i tiden har vi läskedrycker och öl på pappersflaskor. För att ta några enklare exempel.

Men sticker man in huvudet i forskningslaboratorierna snackas det om nano­fibrer, papper som kan lagra elektricitet, nanokristallin och möjligheterna att omvandla lignin – om inte till guld – så i alla fall till kolfiber.

För fem år sedan listade Dagens Arbet­e en rad spännande framtids­produkter. Nu kollar vi upp hur det gått – och presenterar en del nytt.

Göran Widerberg


Med nya processer och produkter får företagen fler ben att stå på, säger Pappers utredare Conny Nilsson. Foto: David Lundmark

Tryggar jobben – åtminstone

Nya tider, nya idéer, nya produkter. Men kommer industrins omställning ge några fler jobb, då?

Det har varit ett dystert år för svensk papperstillverkning. Sedan augusti i fjol – parallellt med den värsta pandemin på hundra år – har ju det ena bruket efter det andra varslat om att de helt eller delvis är tvungna att lägga ner sin produktion.

Ortviken, Hyltebruk, Kvarnsveden, Svanskog, Säffle  … Bruk som ångat på i årtionden och som spelat en betydande roll för svensk basindustri. Nu nedlagda, nedläggningshotade eller kraftigt decimerade. Det analoga papperssamhället har kort sagt blivit digitalt.   

Men, det finns ljusa gluggar i molntäcket. I jakten på effektiva och mer miljö­vänliga produkter har branschen som helhet ställt om avsevärt på senare år och levererat den ena fiffigheten efter den andra – batterier, lättviktsmaterial, intelligenta förpackningar, bland mycket annat. Allt med skogen som bas.

Ja, det händer saker nu när plasten fasas ut. Frågan är dock om alla innovationer och nya prylar ger några nya jobb? 

– Det är lite svårt att sia om det. Kanske några, men de kan åtminstone säkra de jobb som redan finns på arbetsplatserna. Jobb som annars skulle vara
i faro­zonen. Företagen får så att säga fler ben att stå på, säger Pappers utredare Conny Nilsson.

Dessutom pekar efterfrågan på massa och förpackningskartong alltjämt uppåt, fortsätter Conny Nilsson. Förpackningar till livsmedel av olika slag, men framför allt förpackningar till e-handeln. Något som i sin tur gynnar svensk skogsindustri och i förlängningen förhoppningsvis även dess anställda.

– När folk får det bättre i världen ökar efterfrågan på inte bara livsmedelsprodukter av olika slag. Man efterfrågar också mer hygienprodukter – som toapapper, blöjor, dambindor, inkontinensskydd – varor som man tidigare inte haft råd med.

– Dessutom kommer vi säkert beställ­a ännu fler varor på nätet, vilket i bästa fall kan ge lite fler jobb. Säkra de jobb som finns i alla fall.

Grafiska pappersprodukter tror Conny Nilsson däremot inte har framtiden framför sig. Tvärtom råder det stor överproduktion av den varan i Europa i dag, vilket troligen innebär att fler maskiner kommer att läggas ner.

– Trenden är tydlig, säger han. Det ser man också på returpapperet. 2006 samlade vi in en halv miljon ton returpapper. Strax innan pandemin bröt ut låg den siffran på strax under 150 000.

Pontus Ohlin

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

Du kanske också vill läsa…

Ingen panik hos största elslukaren

Ingen panik hos största elslukaren

Varenda kotte på bruket har elpriserna i huvudet. Det säger Aleksandar Srndovic på Hallsta pappersbruk som ser ett långsiktigt problem med dagens höga elpriser.

Så mycket el slukar bruken

Så mycket el slukar bruken

Pappers- och massaindustrin är gigantiskt stora elkonsumenter. Så vad händer när energipriserna rakar i höjden? Dagens Arbete har gått igenom samtliga svenska bruk och deras behov av el.

Så är dagsformen för ditt bruk

Så är dagsformen för ditt bruk

Svenska pappersbruk och massabruk 2021. De som tillverkar finpapper är i farozonen. På kartong- och massabruken är det däremot goda tider. Dagens Arbete har kartlagt samtliga bruk efter deras ekonomiska förutsättningar. 

Industri med framtid – och utmaningar

Industri med framtid – och utmaningar

Klimatfrågan är ibland obekväm att diskutera men läget är akut. Nu måste vi alla hjälpas åt, skriver Pappers ordförande Pontus Georgsson.

Vem äger ditt bruk?

Vem äger ditt bruk?

Över hälften av företagen på
Pappers område är numera utlandsägda, visar DA:s undersökning.

Svenska massabruken går för högvarv

Svenska massabruken går för högvarv

Svensk massa- och pappersindustri har flyt. Orderingången är god, massiva investeringar pågår och nerdragningar har ersatts med nyanställningar. Det visar DA:s unika sammanställning.

Nu ska Hallsta tjäna flis

Nu ska Hallsta tjäna flis

Den nya energisatsningen spar miljö och pengar, men bruket är fortfarande beroende av ett lågt elpris och Holmen anser att det kräver kärnkraft.

Den hemliga arbetsplatsen

Den hemliga arbetsplatsen

I över 250 år har det tillverkats värdepapper på Tumba bruk. Men först nu blir arbetarna medlemmar i Pappers. Vi har hälsat på i en anrik miljö, där det mesta är känslig information.

Industrin viktigare än någonsin

Industrin viktigare än någonsin

När andra delar av samhället nu vill bli miljövänliga behöver de pappersindustrins gröna produkter, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

Papperskrisen drabbar DA:s läsare

Papperskrisen drabbar DA:s läsare

Holmen kan inte lämna papper till tryckerierna i tid. Det innebär att Dagens Arbetes läsare inte får någon papperstidning förrän först om ett par veckor.

Avtal 2023

Irene Wennemo: Höjda chefslöner försvårar avtalsrörelsen

Irene Wennemo: Höjda chefslöner försvårar avtalsrörelsen

Om de allra högsta cheferna får kraftigt höjda ersättningar under avtalsrörelsen blir det svårare för parterna att komma överens, säger Medlingsinstitutets generaldirektör Irene Wennemo.

Därför är avtalsrörelsen laddad som ingen annan

Därför är avtalsrörelsen laddad som ingen annan

Priserna stiger och ibland handlar det bara om att lönen ska räcka månaden ut. Kommer förhandlarna att ta hänsyn till det, undrar Dagens Arbetes reporter Anna Julius.

Teknikföretagen kräver 2,0 procent

Teknikföretagen kräver 2,0 procent

Teknikföretagen vill se en löneökning på 2,0 procent. De föreslår ett engångsbelopp enligt tysk modell om 3000 kronor. De vill även öka företagens makt över arbetstiden.

”Låt protester bli årets julklapp till ledningen”

”Låt protester bli årets julklapp till ledningen”

När våra företrädare lämnar oss med svältlöner så måste vi ta saken i våra egna händer och protestera, som resten av världen gör, skriver sex IF Metall-medlemmar.

Pappers säger ja till 4,4 procent

Pappers säger ja till 4,4 procent

Pappers ställer sig bakom LO-samordningen. Det blev klart under förbundsmötet i Uddevalla på söndagen. ”Det känns bra!”, säger Pappers förbundsordförande Pontus Georgsson.

GS säger ja till avtalskrav

GS säger ja till avtalskrav

GS ställer sig bakom de framlagda kraven inför kommande avtalsrörelse.

IF Metalls avtalsråd sa ja till plattformen

IF Metalls avtalsråd sa ja till plattformen

Många tyckte att avtalskraven var för låga men IF Metalls avtalsråd röstade ändå ja till att vara med i Facken inom industrins och LO:s plattformar. 

Vilse i avtalsspråket?

Vilse i avtalsspråket?

Dagens Arbete hjälper dig att förstå de vanligaste orden som har med dina villkor att göra.

Intern kritik i IF Metall: Fick veta budet för sent

Intern kritik i IF Metall: Fick veta budet för sent

Många förtroendevalda blev tagna på sängen av fackens bud på 4,4 procent. Lars Ask, klubbordförande på Volvos Verkstadsklubb i Skövde, tycker att de borde fått veta budet i förväg.

”Nu tar vi lönekampen till IF Metalls kongress”

”Nu tar vi lönekampen till IF Metalls kongress”

Vi gick ner i lön vid krisen 2008, och lät oss permitteras under pandemin, samtidigt som företagen tog ut jättevinster. Vi måste visa ledamöterna på IF Metalls kongress att vi inte tänker nöja oss med luft i plånboken, skriver IF Metall-medlemmen Andreas Köhler.

Arbetsgivarna: Kraven är för höga

Arbetsgivarna: Kraven är för höga

Varken Industriarbetsgivarna eller Trä- och möbelföretagen tycker att Facken inom industrins lönekrav är rimliga. ”Vi betraktar världen ur olika perspektiv.”

Dagens Arbetes poddar Lyssna på de senaste avsnitten

Hej Socialdemokrat! – här är den indragna vallåten från 1968

Hej Socialdemokrat! – här är den indragna vallåten från 1968

1968 fick Socialdemokraterna 50,1 procent av rösterna i riksdagsvalet. Men det var knappast tack vare kampanjlåten ”Hej Socialdemokrat!”. Kalle Lind berättar.

Den bortglömda Linje 2-sången

Den bortglömda Linje 2-sången

Lyssna på Linje 2-sången från kärnkraftsomröstningen 1980. Dagens Arbetes reporter Jonas Nordling har grävt i arkivet – och pratat med linje 2-generalen.

Facket och näringslivet vill se snabbare grön omställning

Facket och näringslivet vill se snabbare grön omställning

Det största hindret för den gröna omställningen är att beslutsfattare och allmänhet inte tror att den kommer att kunna genomföras. Lyssna på podden med Marie Nilsson, Svante Axelsson och Helle Klein.

Fackets starka motstånd mot nazismen

Fackets starka motstånd mot nazismen

Författaren Anna-Lena Lodenius gästar Dagens Arbete Historia. Tillsammans med Harald Gatu och Helle Klein utforskar hon hur arbetarrörelsen hanterat högerextremismen historiskt. Författaren Mats Wingborg ger en nutida internationell utblick.

Facket och flyktingarna

Facket och flyktingarna

Svenska facken smugglade flyktingar, pengar och information under andra världskriget. Norska motståndsmän fick bo i ett hus i centrala Stockholm under täckmanteln att de var grafiska ombudsmän.

Hoten mot de svenska industrijobben

Hoten mot de svenska industrijobben

Svensk basindusti exporterar 90 procent av produkterna. Så hur drabbas Sverige när länder som USA vill rädda sina egna industrijobb? Och hur går det med den gröna omställningen när energikrisen slagit till?

Den stora modebluffen

Den stora modebluffen

När Domsjös trämassa blir viskosfiber i Indien görs det med metoder som har skadat människor och miljö i mer än hundra år. Så varför låtsas svenska ­mode­företag som H&M att det är nytt och fräscht?