Från skogen till varukorgen
Det mesta som bruken producerar blir i slutänden till sådant vi använder i vardagen. Ofta utan att tänka på vem som tillverkar vad – och var det sker.
Industriarbetarnas tidning
Innovation Plasten är på väg ut, medan skogen trampar nya stigar. Mycket händer inom forskningen när dagens träråvara omvandlas till morgondagens produkter.
Anställda: Cirka 115 000 personer är sysselsatta inom skogssektorn.
Råvaran: Används främst till sågat virke, pappersmassa, tryckpapper och kartong. Plus bränsle (10 procent).
Exportandel: Cirka 10 procent.
Exportvärde: 145 miljarder.
Investeringar: De senaste fem åren har industrin investerat 70 miljarder kronor.
Forskning: Ungefär 4 miljarder årligen satsas på forskning.
(Källa: Skogsindustrierna)
Det mesta kommer att vara sig likt framöver. Även i fortsättningen kommer Sverige att producera massa, kartong och papper – om än det sistnämnda i lite färre rullar. Men på marginalen händer det grejer.
De stora skogsbolagen plöjer ner stora pengar för att ta fram nya produkter och förbättra de gamla. Mycket handlar om att få bort de plastinslag som finns i dag.
Tag ett vanligt paket pasta, med sitt ”fönster” av plast. I morgondagens pastapaket är det troligen ersatt med ett fönster av transparent papper. Och än närmre i tiden har vi läskedrycker och öl på pappersflaskor. För att ta några enklare exempel.
Men sticker man in huvudet i forskningslaboratorierna snackas det om nanofibrer, papper som kan lagra elektricitet, nanokristallin och möjligheterna att omvandla lignin – om inte till guld – så i alla fall till kolfiber.
För fem år sedan listade Dagens Arbete en rad spännande framtidsprodukter. Nu kollar vi upp hur det gått – och presenterar en del nytt.
Göran Widerberg
Nya tider, nya idéer, nya produkter. Men kommer industrins omställning ge några fler jobb, då?
Det har varit ett dystert år för svensk papperstillverkning. Sedan augusti i fjol – parallellt med den värsta pandemin på hundra år – har ju det ena bruket efter det andra varslat om att de helt eller delvis är tvungna att lägga ner sin produktion.
Ortviken, Hyltebruk, Kvarnsveden, Svanskog, Säffle … Bruk som ångat på i årtionden och som spelat en betydande roll för svensk basindustri. Nu nedlagda, nedläggningshotade eller kraftigt decimerade. Det analoga papperssamhället har kort sagt blivit digitalt.
Men, det finns ljusa gluggar i molntäcket. I jakten på effektiva och mer miljövänliga produkter har branschen som helhet ställt om avsevärt på senare år och levererat den ena fiffigheten efter den andra – batterier, lättviktsmaterial, intelligenta förpackningar, bland mycket annat. Allt med skogen som bas.
Ja, det händer saker nu när plasten fasas ut. Frågan är dock om alla innovationer och nya prylar ger några nya jobb?
– Det är lite svårt att sia om det. Kanske några, men de kan åtminstone säkra de jobb som redan finns på arbetsplatserna. Jobb som annars skulle vara
i farozonen. Företagen får så att säga fler ben att stå på, säger Pappers utredare Conny Nilsson.
Dessutom pekar efterfrågan på massa och förpackningskartong alltjämt uppåt, fortsätter Conny Nilsson. Förpackningar till livsmedel av olika slag, men framför allt förpackningar till e-handeln. Något som i sin tur gynnar svensk skogsindustri och i förlängningen förhoppningsvis även dess anställda.
– När folk får det bättre i världen ökar efterfrågan på inte bara livsmedelsprodukter av olika slag. Man efterfrågar också mer hygienprodukter – som toapapper, blöjor, dambindor, inkontinensskydd – varor som man tidigare inte haft råd med.
– Dessutom kommer vi säkert beställa ännu fler varor på nätet, vilket i bästa fall kan ge lite fler jobb. Säkra de jobb som finns i alla fall.
Grafiska pappersprodukter tror Conny Nilsson däremot inte har framtiden framför sig. Tvärtom råder det stor överproduktion av den varan i Europa i dag, vilket troligen innebär att fler maskiner kommer att läggas ner.
– Trenden är tydlig, säger han. Det ser man också på returpapperet. 2006 samlade vi in en halv miljon ton returpapper. Strax innan pandemin bröt ut låg den siffran på strax under 150 000.
Pontus Ohlin