Kan vi dela mer på tråkigheten?

Krönika Är det verkligen okej att så många upplever att jobbet är meningslöst, och – frånsett lönen – gör livet sämre? skriver David Eklind Kloo, författaren till boken Arbetets mening.

Om skribenten

David Eklind Kloo är anställd på Handelsanställdas förbund och författare till boken Arbetets mening. Vad vi gör på jobbet och vad jobbet gör med oss.

Han har tidigare varit förtroendevald inom Kommunal.

Alla dessa dagar som kom och gick
inte visste jag att det var livet

Stig Johanssons korta dikt ”Förlusten” kan läsas med en moralistisk ton: ta vara på den tid som blivit dig given. Men den kan också läsas politiskt: riv de hinder som tvingar oss att ägna våra liv åt något annat än att leva.

”Det är tråkigt, det är samma sak hela tiden. Det händer aldrig något nytt. Man kan göra det i sömnen, känns det som.” Så beskriver Natalie sitt arbete. Hon står vid det löpande bandet på en svensk industriarbetsplats.

På väggen räknar en stor klocka ner. Efter 4 minuter och 57 sekunder ska hon skicka vidare det hon jobbat med till nästa person längs linan. Så börjar hon om.

Vad vi ägnar våra liv åt avgörs till stor del av vad vi gör på jobbet. Där tillbringar vi en stor del av våra vakna tid. Men mer än så – där skapar vi något tillsammans med andra, där kanaliseras våra ansträngningar och vår begåvning, där sätter vi vår prägel på världen.

Den som får komma till sin rätt i sitt arbete – den som ges möjlighet att utvecklas, kan utöva ett inflytande över arbetet, blir del av en gemenskap där man bidrar till det gemensamma bästa – den lever också när hen är på jobbet.

Men för den för vilken arbetet inte är mer än en källa till försörjning, ett nödvändigt ont, sätts livet på paus fyrtio timmar i veckan. Arbetet reduceras till ett medel för att man ska kunna leva utanför arbetslivet, efter jobbet.

Natalie säger att hon känner sig som en siffra, ett anställningsnummer. Att hennes kunskaper inte kommer till användning i hennes arbete. Hon kan inte se sig själv på samma arbetsplats om tio år, det finns inget spännande i jobbet. Arbetsdagen är en transportsträcka i väntan på något annat, något bättre. ”Man vill bara köra på, man vill bara få dagen att gå.”

Alla dessa dagar som kom och gick.

Precis som många andra jag intervjuat om hur de upplever sitt arbete jämför sig Natalie med en robot. Men det måste väl finnas tråkiga jobb, har vissa frågat när jag presenterat mina slutsatser. Måste det? Tråkiga arbetsuppgifter måste utföras, absolut. Men till att börja med är det stor skillnad på tråkiga arbetsuppgifter som man vet gör nytta och sådana som inte hade behövt utföras. Och måste verkligen de tråkiga arbetsuppgifterna klumpas ihop, så att vissa jobb blir tråkiga och andra blir roliga? Vi borde dela mer demokratiskt på tråkigheten.

Men vissa kanske inte vill att jobbet ska vara mer än en källa till försörjning, säger andra. Och visst är vi olika. Vi vill ha ut olika saker av vårt arbete. Synen på arbetets betydelse för identiteten skiljer sig åt. För vissa är det viktigt att hela tiden få utvecklas och lära nytt, andra prioriterar gemenskapen. Men oavsett vad som ger jobbet värde vill ingen uppleva att hen slösar bort sitt liv.

Jag genomförde en stor enkät med hjälp av Novus. En av tre svarade att deras arbete, bortsett från lönen, inte förbättrar deras livskvalitet. Nästan hälften av dessa att jobbet rent av gör deras liv sämre.

Nej, ingen vill att jobbet ska göra deras liv sämre. Och ett samhälle där vissa upplever att deras arbete berikar både deras liv och det samhälle de är del av, medan livet för andra bara äger rum utanför arbetstid, är ett djupt ojämlikt samhälle. En arbetsmarknad där vissa jobb erbjuder utmaningar, inflytande och autonomi, medan andra reducerar människor till robotar, är inte en arbetsmarknad där alla tillåts komma till sin rätt.

Det kan aldrig legitimeras med att vi önskar olika saker av vårt arbetsliv.

När jag frågar Natalie om hennes jobb, bortsett från lönen, gör hennes liv bättre skrattar hon. ”Nej. Jag går bara till jobbet för att tjäna pengar.”

Alla dessa dagar som kommer och går. De är livet. Även arbetsdagarna.