Industriarbetarnas tidning

Krönikor är personligt hållna texter. Åsikterna är skribenternas egna.

Kan vi dela mer på tråkigheten?

9 september, 2021

Skrivet av David Eklind Kloo

Krönika Är det verkligen okej att så många upplever att jobbet är meningslöst, och – frånsett lönen – gör livet sämre? skriver David Eklind Kloo, författaren till boken Arbetets mening.

Om skribenten

David Eklind Kloo är anställd på Handelsanställdas förbund och författare till boken Arbetets mening. Vad vi gör på jobbet och vad jobbet gör med oss.

Han har tidigare varit förtroendevald inom Kommunal.

Alla dessa dagar som kom och gick
inte visste jag att det var livet

Stig Johanssons korta dikt ”Förlusten” kan läsas med en moralistisk ton: ta vara på den tid som blivit dig given. Men den kan också läsas politiskt: riv de hinder som tvingar oss att ägna våra liv åt något annat än att leva.

”Det är tråkigt, det är samma sak hela tiden. Det händer aldrig något nytt. Man kan göra det i sömnen, känns det som.” Så beskriver Natalie sitt arbete. Hon står vid det löpande bandet på en svensk industriarbetsplats.

På väggen räknar en stor klocka ner. Efter 4 minuter och 57 sekunder ska hon skicka vidare det hon jobbat med till nästa person längs linan. Så börjar hon om.

Vad vi ägnar våra liv åt avgörs till stor del av vad vi gör på jobbet. Där tillbringar vi en stor del av våra vakna tid. Men mer än så – där skapar vi något tillsammans med andra, där kanaliseras våra ansträngningar och vår begåvning, där sätter vi vår prägel på världen.

Den som får komma till sin rätt i sitt arbete – den som ges möjlighet att utvecklas, kan utöva ett inflytande över arbetet, blir del av en gemenskap där man bidrar till det gemensamma bästa – den lever också när hen är på jobbet.

Men för den för vilken arbetet inte är mer än en källa till försörjning, ett nödvändigt ont, sätts livet på paus fyrtio timmar i veckan. Arbetet reduceras till ett medel för att man ska kunna leva utanför arbetslivet, efter jobbet.

Natalie säger att hon känner sig som en siffra, ett anställningsnummer. Att hennes kunskaper inte kommer till användning i hennes arbete. Hon kan inte se sig själv på samma arbetsplats om tio år, det finns inget spännande i jobbet. Arbetsdagen är en transportsträcka i väntan på något annat, något bättre. ”Man vill bara köra på, man vill bara få dagen att gå.”

Alla dessa dagar som kom och gick.

Precis som många andra jag intervjuat om hur de upplever sitt arbete jämför sig Natalie med en robot. Men det måste väl finnas tråkiga jobb, har vissa frågat när jag presenterat mina slutsatser. Måste det? Tråkiga arbetsuppgifter måste utföras, absolut. Men till att börja med är det stor skillnad på tråkiga arbetsuppgifter som man vet gör nytta och sådana som inte hade behövt utföras. Och måste verkligen de tråkiga arbetsuppgifterna klumpas ihop, så att vissa jobb blir tråkiga och andra blir roliga? Vi borde dela mer demokratiskt på tråkigheten.

Men vissa kanske inte vill att jobbet ska vara mer än en källa till försörjning, säger andra. Och visst är vi olika. Vi vill ha ut olika saker av vårt arbete. Synen på arbetets betydelse för identiteten skiljer sig åt. För vissa är det viktigt att hela tiden få utvecklas och lära nytt, andra prioriterar gemenskapen. Men oavsett vad som ger jobbet värde vill ingen uppleva att hen slösar bort sitt liv.

Jag genomförde en stor enkät med hjälp av Novus. En av tre svarade att deras arbete, bortsett från lönen, inte förbättrar deras livskvalitet. Nästan hälften av dessa att jobbet rent av gör deras liv sämre.

Nej, ingen vill att jobbet ska göra deras liv sämre. Och ett samhälle där vissa upplever att deras arbete berikar både deras liv och det samhälle de är del av, medan livet för andra bara äger rum utanför arbetstid, är ett djupt ojämlikt samhälle. En arbetsmarknad där vissa jobb erbjuder utmaningar, inflytande och autonomi, medan andra reducerar människor till robotar, är inte en arbetsmarknad där alla tillåts komma till sin rätt.

Det kan aldrig legitimeras med att vi önskar olika saker av vårt arbetsliv.

När jag frågar Natalie om hennes jobb, bortsett från lönen, gör hennes liv bättre skrattar hon. ”Nej. Jag går bara till jobbet för att tjäna pengar.”

Alla dessa dagar som kommer och går. De är livet. Även arbetsdagarna.

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

Du kanske också vill läsa…

Det är vi som står för kvalitén

Vi är visserligen utbytbara. Men vi är människor, skriver industriarbetaren Andreas Svanberg.

Tid eller pengar, det är frågan

Marcus Raihle: Hur mycket fritid är jag beredd att sälja och hur mycket pengar behöver jag för att klara min fritid?

Tiden kan vi aldrig köpa tillbaka

Arbetad tid kan omvandlas till pengar men åt andra hållet är det inte lika lätt, skriver Lars Henriksson.

”Jobb och löneökningar kan inte tas för givna”

”Jobb och löneökningar kan inte tas för givna”

Fackens syn på industripolitiken måste lyftas fram mer, skriver ekonomen Daniel Lind.

”Ja till yrkesprogrammens höjda status”

”Ja till yrkesprogrammens höjda status”

Att återinföra högskolebehörigheten på yrkesprogrammen är en viktig pusselbit för industrins kompetensförsörjning och elevernas förutsättningar för yrkeslivet, skriver tre företrädare för Teknikcollege.

Därför spelar politiken roll

Därför spelar politiken roll

M-ledaren såg svensk industri som ”basically gone”. Stefan Löfven såg innovation och nyindustrialisering.

Därför behövs en knegarpension

Den som sliter ut sig och inte kan jobba fram till pensionen bör inte straffas med att bli fattig, skriver GS ordförande Per-Olof Sjöö.

Nu är det dags att mbl-förhandla Tant Röd

Nu är det dags att mbl-förhandla Tant Röd

Ulrica Malmberg: Vi blöder varje månad, så låt inte mens vara en samvetsfråga en gång om året.

Så blir du din egen Bernie Sanders

Så blir du din egen Bernie Sanders

Volvoarbetaren Lars Henriksson erbjuder intresserade politiker en stilanalys som går bortom de stickade vantarna.

”Det har iallafall blivit färre möten”

Vissa riskerar frivilligt att smitta eller smittas när de julhandlar i gallerian, andra drar på sig blåstället och går till jobbet som vanligt, skriver Marcus Raihle.

Skiftarbetets fram- och baksidor

Het näthandel ger helgskift

Het näthandel ger helgskift

Näthandelns uppsving under 2020 ledde till många timmar övertid på DS Smith i Värnamo. Nu har de infört ett nytt helgskift för att hinna med – och över 200 sökte jobben.

”Mycket man måste ha koll på”

”Mycket man måste ha koll på”

August Wieser gick i första kullen på pappersarbetarutbildningen på Polhemsskolan i Gävle. Nu har han fått jobb, och behovet av kompetent arbetskraft inom pappersindustrin är fortsatt stort. Men nu tar utbildningen paus – på grund av för få sökande.

Det är något med natten i gruvan

Det är något med natten i gruvan

När kroppen ska sova som djupast dricker vi kaffe och hjälps åt, skriver DA:s nya krönikör, musikern och gruvarbetaren Johan Airijoki.

Lämnade skiftarbetet – efter två missfall

Lämnade skiftarbetet – efter två missfall

Skiftarbetet gjorde att Nadine Dabo mådde dåligt.
Efter två missfall jobbar hon nu dag och väntar barn.

Så kan nattjobbet bli mer  hälsosamt

Så kan nattjobbet bli mer hälsosamt

Att arbeta flera nätter i rad tär på kroppen. Forskare i Norden har nu vägt samman sina studier. Skiftarbete är ännu sämre för hälsan än vad man tidigare trott.

Måste jag jobba på julen i år igen?

Måste jag jobba på julen i år igen?

Kan samma skiftlag jobba under julen flera år i rad? Juristen Henric Ask svarar.

Julkort från fabriken

Julkort från fabriken

Hur är det att arbeta på julen när alla andra är lediga? DA besökte Rottneros bruk och pratade julskift och traditioner.

Högtryck på Getinge – nu jobbar de tvåskift

Högtryck på Getinge – nu jobbar de tvåskift

Vissa permitteras, andra sägs upp. Men på medicinteknikbolaget Getinge i Solna kan de anställda lugnt räkna med att de får behålla jobben.