Industriarbetarnas tidning

Krönikor är personligt hållna texter. Åsikterna är skribenternas egna.

Kan vi dela mer på tråkigheten?

9 september, 2021

Skrivet av David Eklind Kloo

Krönika Är det verkligen okej att så många upplever att jobbet är meningslöst, och – frånsett lönen – gör livet sämre? skriver David Eklind Kloo, författaren till boken Arbetets mening.

Om skribenten

David Eklind Kloo är anställd på Handelsanställdas förbund och författare till boken Arbetets mening. Vad vi gör på jobbet och vad jobbet gör med oss.

Han har tidigare varit förtroendevald inom Kommunal.

Alla dessa dagar som kom och gick
inte visste jag att det var livet

Stig Johanssons korta dikt ”Förlusten” kan läsas med en moralistisk ton: ta vara på den tid som blivit dig given. Men den kan också läsas politiskt: riv de hinder som tvingar oss att ägna våra liv åt något annat än att leva.

”Det är tråkigt, det är samma sak hela tiden. Det händer aldrig något nytt. Man kan göra det i sömnen, känns det som.” Så beskriver Natalie sitt arbete. Hon står vid det löpande bandet på en svensk industriarbetsplats.

På väggen räknar en stor klocka ner. Efter 4 minuter och 57 sekunder ska hon skicka vidare det hon jobbat med till nästa person längs linan. Så börjar hon om.

Vad vi ägnar våra liv åt avgörs till stor del av vad vi gör på jobbet. Där tillbringar vi en stor del av våra vakna tid. Men mer än så – där skapar vi något tillsammans med andra, där kanaliseras våra ansträngningar och vår begåvning, där sätter vi vår prägel på världen.

Den som får komma till sin rätt i sitt arbete – den som ges möjlighet att utvecklas, kan utöva ett inflytande över arbetet, blir del av en gemenskap där man bidrar till det gemensamma bästa – den lever också när hen är på jobbet.

Men för den för vilken arbetet inte är mer än en källa till försörjning, ett nödvändigt ont, sätts livet på paus fyrtio timmar i veckan. Arbetet reduceras till ett medel för att man ska kunna leva utanför arbetslivet, efter jobbet.

Natalie säger att hon känner sig som en siffra, ett anställningsnummer. Att hennes kunskaper inte kommer till användning i hennes arbete. Hon kan inte se sig själv på samma arbetsplats om tio år, det finns inget spännande i jobbet. Arbetsdagen är en transportsträcka i väntan på något annat, något bättre. ”Man vill bara köra på, man vill bara få dagen att gå.”

Alla dessa dagar som kom och gick.

Precis som många andra jag intervjuat om hur de upplever sitt arbete jämför sig Natalie med en robot. Men det måste väl finnas tråkiga jobb, har vissa frågat när jag presenterat mina slutsatser. Måste det? Tråkiga arbetsuppgifter måste utföras, absolut. Men till att börja med är det stor skillnad på tråkiga arbetsuppgifter som man vet gör nytta och sådana som inte hade behövt utföras. Och måste verkligen de tråkiga arbetsuppgifterna klumpas ihop, så att vissa jobb blir tråkiga och andra blir roliga? Vi borde dela mer demokratiskt på tråkigheten.

Men vissa kanske inte vill att jobbet ska vara mer än en källa till försörjning, säger andra. Och visst är vi olika. Vi vill ha ut olika saker av vårt arbete. Synen på arbetets betydelse för identiteten skiljer sig åt. För vissa är det viktigt att hela tiden få utvecklas och lära nytt, andra prioriterar gemenskapen. Men oavsett vad som ger jobbet värde vill ingen uppleva att hen slösar bort sitt liv.

Jag genomförde en stor enkät med hjälp av Novus. En av tre svarade att deras arbete, bortsett från lönen, inte förbättrar deras livskvalitet. Nästan hälften av dessa att jobbet rent av gör deras liv sämre.

Nej, ingen vill att jobbet ska göra deras liv sämre. Och ett samhälle där vissa upplever att deras arbete berikar både deras liv och det samhälle de är del av, medan livet för andra bara äger rum utanför arbetstid, är ett djupt ojämlikt samhälle. En arbetsmarknad där vissa jobb erbjuder utmaningar, inflytande och autonomi, medan andra reducerar människor till robotar, är inte en arbetsmarknad där alla tillåts komma till sin rätt.

Det kan aldrig legitimeras med att vi önskar olika saker av vårt arbetsliv.

När jag frågar Natalie om hennes jobb, bortsett från lönen, gör hennes liv bättre skrattar hon. ”Nej. Jag går bara till jobbet för att tjäna pengar.”

Alla dessa dagar som kommer och går. De är livet. Även arbetsdagarna.

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

Du kanske också vill läsa…

Det är vi som står för kvalitén

Vi är visserligen utbytbara. Men vi är människor, skriver industriarbetaren Andreas Svanberg.

Tid eller pengar, det är frågan

Marcus Raihle: Hur mycket fritid är jag beredd att sälja och hur mycket pengar behöver jag för att klara min fritid?

Tiden kan vi aldrig köpa tillbaka

Arbetad tid kan omvandlas till pengar men åt andra hållet är det inte lika lätt, skriver Lars Henriksson.

”Man ska inte bli missgynnad för att man tar bilen”

”Man ska inte bli missgynnad för att man tar bilen”

Vi vill höja reseavdraget, och ändra så att det helt baseras på avstånd. Ni industriarbetare måste kunna fortsätta ta er till jobbet, skriver finansminister Mikael Damberg (S).

Till slut kommer dragspelet fram

Till slut kommer dragspelet fram

Johan Airijoki: Det är något alldeles speciellt med att höra vacker musik i den här smutsiga miljön.

”Jobb och löneökningar kan inte tas för givna”

”Jobb och löneökningar kan inte tas för givna”

Fackens syn på industripolitiken måste lyftas fram mer, skriver ekonomen Daniel Lind.

”Ja till yrkesprogrammens höjda status”

”Ja till yrkesprogrammens höjda status”

Att återinföra högskolebehörigheten på yrkesprogrammen är en viktig pusselbit för industrins kompetensförsörjning och elevernas förutsättningar för yrkeslivet, skriver tre företrädare för Teknikcollege.

Därför spelar politiken roll

Därför spelar politiken roll

M-ledaren såg svensk industri som ”basically gone”. Stefan Löfven såg innovation och nyindustrialisering.

Därför behövs en knegarpension

Den som sliter ut sig och inte kan jobba fram till pensionen bör inte straffas med att bli fattig, skriver GS ordförande Per-Olof Sjöö.

Nu är det dags att mbl-förhandla Tant Röd

Nu är det dags att mbl-förhandla Tant Röd

Ulrica Malmberg: Vi blöder varje månad, så låt inte mens vara en samvetsfråga en gång om året.

DA granskar skuggsamhället i en smutsig bransch

Vi städar Sverige – utanför lagen

Vi städar Sverige – utanför lagen

Dagens Arbete fortsätter granskningen av Sveriges laglösa arbetsliv där kriminella bolag mjölkar staten på miljarder. Det är valår och vi lyfter människorna som städar vårt land, från verkstadsgolv till statsministerns villa.

Facket: Bolaget som städade hos stats­ministern är ökänt

Facket: Bolaget som städade hos stats­ministern är ökänt

Statsministerns städerska fick svarta pengar direkt av ägaren till städbolaget. Hans tidigare firma är dömd för ekonomisk brottslighet och han själv är ökänd hos facket som en oseriös aktör.

Chilo städade hos stats­ministern fyra gånger

Chilo städade hos stats­ministern fyra gånger

Chilo blev rikskänd för att ha städat svart hos statsminister Magdalena Andersson. Här är hennes ord från tiden i Migrationsverkets förvar.

Smutsigt städjobb i maktens centrum

Smutsigt städjobb i maktens centrum

Bland underentreprenörerna i Projekt Rosenbad finns ett stort städbolag som bryter mot lag och avtal. Anställda vittnar om hemska arbetsförhållanden.

Skatte­verket: Vi sitter med munkavle

Skatte­verket: Vi sitter med munkavle

”När vi följer pengarna så ser vi att ersättning betalas ut, men sen går tillbaka igen. Arbetarna har alltså inte fått behålla pengarna”, säger Skatteverkets samordnare Nina Blomkvist.

De jobbade med syra utan skyddskläder

De jobbade med syra utan skyddskläder

Städarnas berättelser: Monika, Milan och Boris städar livsmedelsindustrin och vittnar om en vardag fylld av rädsla i arbetet hos kriminella bolag.

Shakhzoda bröt högerarmen, fick städa med vänster

Shakhzoda bröt högerarmen, fick städa med vänster

Städarnas berättelser: Shakhzoda, Uzbekistan. ”Arbetsgivaren tvingade mig att jobba trots att jag var sjukskriven. Jag fick städa med vänsterarmen.”

Aziza blev sjuk under pandemin – tvingades jobba ändå

Aziza blev sjuk under pandemin – tvingades jobba ändå

Städarnas berättelser: Aziza, Uzbekistan. ”Jag blev inte behandlad som en människa.”

Rebecca terroriserades av chefen

Rebecca terroriserades av chefen

Städarnas berättelser: Rebecca, Venezuela. ”’Jag sparkar skiten ur dig och skickar dig till helvetet’, sa min chef om vi protesterade.”

Städ­branschen Sverige: Vi uppskattar Magdalena Anderssons fadäs

Städ­branschen Sverige: Vi uppskattar Magdalena Anderssons fadäs

För att stoppa bolag som inte gör rätt för sig måste upphandlare bli bättre på att upptäcka fifflet, anser Städbranschen Sveriges ordförande Matthias Lindholm.

Tio råd till upphandlare för att ta ansvar

Tio råd till upphandlare för att ta ansvar

Svartarbete i offentlig verksamhet är vanligt. Med hjälp av den här checklistan kan upphandlare få bättre koll.