Industriarbetarnas tidning

Lastbilar ut –  strumpor in

29 september, 2021

Skrivet av

Arkivbilden Malmö, kortfrisyrens år 1929, på Malmö strumpfabrik.

Alla anställda på Malmö Strumpfabrik var nog inte glada åt vårens flytt hit till Trelleborgsvägen från Storgatan i centrala stan. Men å andra sidan hade de ju fått mycket större lokaler nu, i de utrymmen som fordonstillverkaren Scania-Vabis nyligen hade övergett i samband med att de bestämde sig för att flytta sin verksamhet upp till Södertälje i stället.

Foto: Okänd/Tekniska museet

Så, i stället för lastbilar gjordes här nu natursilkesstrumpor i part­i och minut. Framför allt Nivella och Vogue, de egna varumärkena. Och affärerna gick lysande. På bara några år hade antalet anställda på Malmö Strumpfabrik – elle­r Strumpan som den kallades i folkmun – ökat med flera hundra.

Framtidstron på Strumpan var också stor flera år senare, inte minst 1946, efter kriget, när man började tillverka det sista skriket från USA – nylonstrumpbyxorna. Men som det mesta skulle strumpfabrikens saga inte vara för evigt. I januari 1992 lades fabriken ner för gott.

1929

…  är också året då ljudfilmen hade svensk premiär. Men de flesta filmerna saknade förstås fortfarande ljud. Som En kvinnas moral, till exempel, med en stum Greta Garbo i huvudrollen.

24 oktober

Det var då, en torsdag, som börsen på Wall Street i New York kraschade. Arbetslöshet och konkurser skulle sedan sprida sig som en löpeld över världen. Men Strumpan klarade sig.

”Säg det i toner …”

Den sången, Sven-Olof Sandbergs senaste hit, var det många som gick och nynnade på detta år. Säkert även på Strumpan.

Sista handen vid papperet

Sista handen vid papperet

Det är 1955 och Daily Rönnblad sorterar papper på Papyrus.

Så har arbetarnas ställning stärkts genom åren

Så har arbetarnas ställning stärkts genom åren

Från mössan i handen till inflytande. Riktigt så spikrakt är det så klart inte, men många saker vi som jobbar nu lätt tar för givet, har en gång varit resultatet av kamp och förhandlingar. Här listar vi ett antal avgörande händelser fram till i dag.

Passar som gjutet

Passar som gjutet

Hett arbete. Hackås, Jämtland, en juli­dag 1983. Det är sommar. Om det är varmt ute förtäljer inte bilden, men inn­e på Hackås Precisionsgjuteri – i gjuteriet­s hjärta – torde det vara det. Där står i alla fall Bert Olsson och häller flera hundra grader hett och smält aluminium i gipsformar medan kollegan Mikael Eriksson hämtar […]

Vägen till internationalen 

Vägen till internationalen 

Därför blev den internationella metallfederationen IMF ett verktyg för den amerikanska säkerhetstjänsten.

”Något gagnande för arbetarna som klass utvinnes icke ur dessa tvister”

”Något gagnande för arbetarna som klass utvinnes icke ur dessa tvister”

Orden är den gamla Metallordföranden och socialdemokraten Fritjof Ekman som trodde på att alla på en arbetsplats skulle tillhöra samma fack. Men varför, och hur ser det egentligen ut i dag?

Ernst Wigforss – ett liv i folkhemmets tjänst

Ernst Wigforss – ett liv i folkhemmets tjänst

I det här avsnittet får du lära känna Ernst Wigfors, riksdagsmannen och ideologen som var en huvudperson i den socialdemokratiska framgångssagan på 1900-talet.

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

The reCAPTCHA verification period has expired. Please reload the page.

Du kanske också vill läsa…

Redo för disken i det nya folkhemmet

Redo för disken i det nya folkhemmet

Ramnäs bruk i Surahammar är mest känt för sina kättingar, men tillverkade även diskbänkar.

Tick tack, tick tack …

Tick tack, tick tack …

Vi tar oss tillbaka till när en klocka var något att hala upp från västfickan och visa att man hade koll på både tiden och det senaste i statusväg.

Hatten av för hatten!

Hatten av för hatten!

Lindbergs hattfabrik var en gång i tiden en av de större arbetsplatserna i Örebro. En fabrik med en speciell doft, minns Anita König.

Första kvinnan på gjuteriet

Första kvinnan på gjuteriet

1960-talet hade precis börjat när småbarnsmamman Anna-Lisa Misker klev in på Pentaverken i Skövde. ”Jobba på fabrik fanns inte på min karta”, berättar hon. Men hon blev kvar i 32 år.

Det dagas på Orrefors

Det dagas på Orrefors

Orrefors glasbruk var nära att gå i konkurs en gång. Men då kom plötsligt en mångmiljonorder – från diktatorn Saddam Hussein.

Den franska pappersrevolutionen

Den franska pappersrevolutionen

Louis-Nicolas Robert var missnöjd med sina arbetare och skapade därför den första pappersmaskinen. Men han tjänade aldrig några pengar på sin uppfinning.

Frimärken på rull i miljonupplaga

Frimärken på rull i miljonupplaga

Klippans pappersbruk i Skåne har tillverkat allsköns saker genom åren. Som den här 4 000 meter långa pappersrullen – specialtillverkad och redo att härmed bli frimärken.

Kaross för en hel busslast

Kaross för en hel busslast

Höglunds förstod i tid att bussen hade ljusare framtid än häst och vagn.

De fixade tändstickorna

De fixade tändstickorna

Tändstickor hade alla på den här tiden Och på Vänersborgs Tändsticksfabrik visste arbetarna hur stora stockar asp skulle göras om till små små stickor.

”Se på mattorna, det är jag”

”Se på mattorna, det är jag”

Märta Måås-Fjetterström anade inte att hon skulle bli en av landets främsta textil­konstnärer. Hon visste bara att hon var tvungen att gå över gränsen

Kris i byggbranschen

Så gick det för arbetarna som fick gå från husfabriken

Så gick det för arbetarna som fick gå från husfabriken

Osäkerheten på marknaden gör att återstarten för K2A Trähus skjuts på framtiden.