Industriarbetarnas tidning

Oro på Cementa inför oviss framtid

6 september, 2021

Skrivet av

Miljö Cementa skulle få bryta kalk i 20 år till. Sedan kom chockbeskedet.
Tillståndsansökan ogiltigförklarades. Nu växer oron bland de anställda.

Den tillfälliga ändringen i miljöbalken som regeringen jobbar på kommer att göra det möjligt för Cementa att fortsätta bryta kalk i Slite fram till juli 2022. Foto: Karl Melander

Slitefabriken

Grundades: 1917, då som Slite ­Cement och Kalk.

Anställda: 230, cirka 150 på golvet.

Volym: 2,5 miljoner ton cement årligen, eller 75 procent av all cement som tillverkas i Sverige.

Kalkbränning har en lång tradition i Slite, något man gjort sedan mitten på 1600-talet.

På väg till jobbet ser Adam Egerstad de två skorstenarna torna upp sig över Cementa i Slite. På sätt och vis börjar hans arbetsdag i bilen redan där och då.

– Om det inte kommer ut någon rök, då vet jag att någonting har gått riktigt snett och att jag kommer ha att göra när jag kommer fram, säger han.

Han är processkötare, och det är hans jobb att se till att cementfabriken är i gång. Från transportlinan som tar stenen från brotten, till de tusengradiga kalk­ugnarna, så att den kan bli den färdiga produkten. Cement.

Det är ett skitigt jobb, men han gillar det. Kollegorna är som en familj förklarar han.

– Jag började här 2017, den sommaren körde jag truckar eller bergstruckar med kalk upp från brottet, säger han.

Det var samma år som Cementa sökte ett nytt tillstånd för att få fortsätta bryta kalk på Gotland i 20 år framåt.

I januari 2020 godkändes ansökan men domen överklagades av bland annat Naturvårdsverket och länsstyrelsen som motsatte sig Cementas miljökonsekvensbeskrivning.

Cementtillverkning är en stor miljö­bov. I EU:s utsläppsstatistik för 2020 så var Cementa den största utsläpparen av koldioxid i Sverige. Men företaget har planer på att helt ta bort utsläppen till 2030. En annan fråga är hur brytningen påverkar grundvattennivåerna på Gotland.

Kjell Wahlström är klubbordförande för IF Metall på Cementa. Han har jobbat på Cementa i 32 år. Han tycker inte att företaget är dåligt för miljön.

– Jag har sett utvecklingen vi har gjort miljömässigt.

Kjell flyttade till Slite på 1970-talet, bara ett par hundra meter bort från fabriken.

– Jag kommer ihåg hur det såg ut på den tiden. Allt var lite grått, det låg över hela Slite. Och det finns inte i dag.

”Ledigheten förstördes där och då”, berättar Adam Egerstad om beskedet om avslaget, som kom under hans pappaledighet. Foto: Karl Melander

Beskedet i juli kom som chock för de anställda. Mark- och miljööverdomstolen valde att avslå Cementas tillståndsansökan helt. I domslutet menade man att grundvattenmodellen man använt sig av var felaktigt framtagen. Cementa bad omedelbart om resning i Högsta domstolen.

Den 20-årsplan, som innebar en form av trygghet för de anställda vid Slite­fabriken, försvann över en dag.

Adam Egerstad var pappaledig när han nåddes av beslutet.

– Det var lite så att ledigheten förstördes där och då, säger han.

Han har en tvååring där hemma. Att ge upp och börja söka jobb på fastlandet finns inte på kartan, eftersom sonens mamma bor på Gotland.

Kollegan Tobias Ladufält, produktionsmekaniker på Cementa, var på jobbet när beskedet nådde alla på golvet samtidigt.

– Den enda informationen vi fick var att vi fått avslag på brytningstillståndet. Ett tag så kändes det tvärkört och en del blev väldigt upprörda.

”Ett tag kändes det tvärkört”, säger Tobias Ladufält. Foto: Karl Melander

Företagsledningen var snabb med att ordna ett informationsmöte samma dag.

– Stämningen blev lugnare, men de visste inte mycket heller, berättar Tobias Ladufält.

Men de lät meddela att ledningen och golvet skulle träffas varje dag framöver för att diskutera läget.

Tobias vill inte heller han tänka på vad som händer om Cementa skulle tvingas lägga ner. Det finns inte tillräckligt med industrijobb på ön om över 150 industriarbetare skulle bli av med ­jobbet.

Varje dag tillverkas 7 000 ton cement i Slite. Enligt företaget försörjer Slite­fabriken cirka 75 procent av den svenska marknaden med cement.

Regeringen har nu lovat att jobba fram en tillfällig lagändring i miljö­balken. Detta för att kunna ge Cementa ytterligare åtta månader till att bryta kalk i Slite efter tidsfristen i oktober.

Runt tvåtiden den 25 augusti, samma morgon som Dagens Arbete intervjuat Adam Egerstad, kom beskedet: Det blir ingen resning i Högsta domstolen. Cementa nekas prövotillstånd.

En timme senare mejlar Adam.

”Nu är vi nekade allt. Allas mardröm har inträffat.”

I telefon är han märkbart skärrad.

– Vi sliter varje dag här ute för att nå upp till de miljö- och klimatmål som företaget satt upp i enlighet med lagar. Vi på golvet får 30 procent mer att göra, men det har alltid känns värt det. Nu känns det förgäves.

Foto: Karl Melander

Högsta domstolens beslut stänger en av de möjliga vägarna för Cementa ut ur krisen.

– Cementa tycker att beslutet är beklagligt, men i praktiken för oss så är det så att vi har jobbat på flera spår. Så nu stänger vi den vägen och jobbar vidare på våra andra vägar framåt, säger Matilda Hoffstedt, fabrikschef för Cementa i Slite.

Matilda Hoffstedt, fabrikschef på Cementa i Slite. Foto: Cementa

Nu jobbar företaget med att lösa den akuta situationen som har uppstått. Bland annat genom att söka ett kortare täkttillstånd.

Men man ser också över möjligheten att använda sig av kalksten från andra brott på ön för att upprätthålla produktionen i fabriken.

– Det kräver investeringar, men som en kortsiktig lösning är det tekniskt görbart. Men det är också beroende av tillstånd. Så nu måste vi ta reda på om det är en möjlig väg ur den akuta fasen, säger Matilda Hoffstedt.

Klubbordförande Kjell Wahlström berättar att även IF Metall med sina kontakter arbetar med att få fram en lösning.

– Jag tror att Cementa kommer få finnas kvar. Nu har vi kunnat se i medierna hur viktiga vi är för svensk industri, säger han.

Adam Egerstad är inte lika säker. Han kommer förvisso fortsätta kämpa för Cementa. Men efter Högsta domstolens besked känner han för första gången en enorm osäkerhet. Och han säger att många kollegor känner detsamma. I telefon berättar han att han ändå sökt ett jobb på fastlandet.

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

Du kanske också vill läsa…

Arbetarna avgörande i kampen för klimatet

Arbetarna avgörande i kampen för klimatet

Industrin har alltför länge varit en miljöbov men är i dag helt avgörande för att få bukt med utsläppen av växthusgaser, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

Flaskbottnar och fingeravtryck

Flaskbottnar och fingeravtryck

Klockan är 11.36 på Gotlands gummifabrik.

Vi rationaliseras bort – men får ingen del av kakan

”Är alternativet arbetslöshet blir det självklart att vi kommer slåss för det kortsiktiga. På kort sikt hade säkert samhället runt Ojnareskogen gynnats av ny industri. Men när kalken tagit slut, vattnet förstörts och jobben försvunnit, vad skulle ha hänt då?”

Gotland kan inte bara leva på turism

Gotland kan inte bara leva på turism

Det länsstyrelsen inte brytt sig om att göra måste nu regeringen Löfven göra: Värna industrialiseringen på Gotland. Om inte kalkindustrin ska finnas kvar vad tänker sig regeringen då för industri?

Regeringen skyddar Ojnareskogen

Regeringen skyddar det omdiskuterade naturområdet Ojnareskogen på norra Gotland, där Nordkalk vill öppna ett nytt kalkbrott. Samtidigt lanserar man ett jobbpaket för Gotland på 100 miljoner. ”Upprörande” säger IF Metalls Anders Ferbe

”Kalkbrott en kortsiktig lösning”

”Kalkbrott en kortsiktig lösning”

Kalkbrytningen i Bästeträskområdet ger relativt få arbetstillfällen och under en begränsad tid. I stället bör området pekas ut till Natura 2000 omgående. Gotland bör också få ett sysselsättningspaket inom bland annat turism, som är en växande – och hållbar– näringsgren, skriver Naturskyddsföreningens ordförande Johanna Sandahl.

Linus Gränsmark: ”Var är planen för att värna industrin?”

”Jag har varit involverad i frågan sedan 2012, och jag har ännu inte hört Landshövdingen lägga fram någon plan för att värna industrierna på ön”, Linus Gränsmark, distriktschef på LO- distriktet Gotland, riktar i ett debattinlägg stark kritik mot Gotlands Landshävding Cecilia Schellin Seidegård angående konflikterna kring kalkbrytning på norra Gotland.

Striden om kalkbrottet

Striden om kalkbrottet

En öken? Eller förutsättningen för liv? 
En konflikt om ett kalkbrott på norra Gotland 
hamnade på löpsedlarna och delade ön i två läger.