Industriarbetarnas tidning

Så får du träden att må bra

23 september, 2021

Skrivet av

Beskär rätt Äppelträd ska helst beskäras varje år. Och det behöver inte vara svårt. Arboristerna Dennis Zaloga och Brendan Bretherton ger en lektion.

Dennis Zaloga & ­Brendan Bretherton

Yrke: Arborister på Trädmästarna i Stockholm.

FÖRE: Trädets krona är tät och tar upp för stort utrymme för platsen. Foto: David Lundmark.

1. Börja med vattenskotten

Tunna, snabbväxande ofta ljusa grenar som växer rakt uppåt är vattenskott. När de är bortrensade är det lättare att se själva trädet. Har det beskurits hårt tidigare kan det ha så många vattenskott att det är bäst att klippa bara en tredjedel av dem varje år, annars skjuter trädet bara ännu fler.

Foto: David Lundmark.

2. Leta efter v-formade klykor

Ta bort döda och skadade grenar och de som växer inåt eller ligger i kors och skaver på varandra. Leta också efter v-formade grendelningar och klipp av en av grenarna, annars finns risk att trädet spricker där med tiden. En bra grendelning är u-formad.

Så här fint läker trädet om man beskär precis utanför grenkragen. Foto: David Lundmark.

3. Lägg snittet rätt

Lämna inga stumpar. Där kommer röta och sjukdomar in i trädet. Alla grenar utom vattenskotten har en grenkrage som ser ut som ett veck eller utbuktning runt grenen precis vid fästet. Skär precis utanför den så kan trädet läka och valla över såret. Gör snittytan så liten som möjligt, alltså vinkelrät. Grenar som kortas in ska klippas strax ovanför ett blad. Där kommer en ny gren att växa ut. Även en lång gren utan blad har ”ögon” där nya grenar bildas.

Foto: David Lundmark.

4. Nej, fogsvans duger inte

En vass sekatör och en grensåg är allt som behövs. Klipp inte för grova grenar med sekatören. Då kan det bli tryckskador. Att såga med en vanlig fogsvans är en dålig idé eftersom snittytan blir ojämn och ökar risken för svampangrepp och andra sjukdomar. Bäst är om du kan få av grenen med ett enda drag med grensågen.

EFTER: Trädet har fått en fin form och kronan är luftig. Foto: David Lundmark.

Beskär varje år

Det vanligaste misstaget är att man tror att beskärning är en engångsinsats. Ta litegrann varje år så håller du trädet i schack. Beskär du trädet hårt och sen väntar fem år till nästa gång har vattenskotten vuxit till grenar som inte kan tas bort.

JAS

Juli, augusti och september är en bra tid för att beskära träd. De är fortfarande i tillväxtfasen och motståndskraftiga för ­angrepp. Det går att beskära träd även på vårvintern, särskilt unga fruktträd där man vill gynna grentillväxt snarar än fruktsättning.

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

Du kanske också vill läsa…

Fixa bästa brasan

Friluftsliv. Grilla korv, värma sig eller bara mysa. Inget går upp mot en sprakande brasa ute i naturen. Jägaren Fredrik Nyberg visar hur du gör upp eld med tändstål och kniv. Förberedelser innan Att förbereda tändmaterial är A och O när tändstål används. Tändstålet avger gnistor som behöver torrt material för att elden ska få […]

Tälj din egen kaffeskopa

Skopa upp morgonkaffet med något du tillverkat själv. Virkesmätaren Ulf Palo visar hur.

”Det svåra är alla hinder”

”Det svåra är alla hinder”

Göran Larsson trodde att discgolf var samma sak som att kasta frisbee på stranden på 80-talet.

Lastbilar ut –  strumpor in

Lastbilar ut –  strumpor in

Det är kortfrisyrens år 1929, på Malmö strumpfabrik.

Varför är man mera rädd om djur och växter än om människor?

Varför är man mera rädd om djur och växter än om människor?

Den frågan ställdes på Fabriksarbetareförbundets kongress 1971 och orsakade våldsamt uppseende. En ny bok förklarar varför.

Han gör landets alla liar

Han gör landets alla liar

Nyslagna ängar gav plats för ängsblommor och ljus. Förr hade varje by sina egna liesmeder, men i dag återstår bara en enda i hela Sverige, Mattias Helje i Lima.

”Skiftjobbet ger mig egentid”

”Skiftjobbet ger mig egentid”

Nattarbete kan slita på hälsan. Eller ge möjlighet att bygga en stark kropp. Sodapannebrännare Sara Lind jobbar på det senare.

Välkommen till fåglarnas rike

Välkommen till fåglarnas rike

Under en längre sjukhusvistelse i tonåren blev naturen, fåglarna och fotograferandet det som höll Jonas Classon uppe. I dag är han en av de mest uppmärksammade fågelfotograferna i Europa.

Hela hans hem är en tidsresa

Hela hans hem är en tidsresa

Går det att skapa ett hem med enbart loppisprylar? Volvoarbetaren Christer Grindhage är på god väg. Varje rum inreds efter en tidsepok.

Tusen problem – en syndabock

Tusen problem – en syndabock

Allt är skit och åt helvete i landet som var bättre förr. I boken Det svenska missnöjet berättar folk vad de tycker fungerar dåligt.

Sjuka Samhall

Samhall får i år 6,6 miljarder kronor från staten för att utveckla människor med funktionsnedsättningar. De väljer medarbetare som klarar det hårda arbetet ute hos kunderna. Andra sorteras bort. Unga funktionshindrade hamnar utanför arbetslivet.

Så gick det till när Samhall satte vinsten före människorna

Under våren granskade Dagens Arbete bristerna i arbetsmiljön på Samhall. Men hur blev det som det blev? För tio år sedan skedde något avgörande. För Kenneth Harnesk, då första linjens chef, gick det inte längre att vara kvar.

Samhalls vd: Kritiken mot oss är allvarlig

Sara Revell Ford svarar på kritiken mot Samhall och ger sin syn på det som kommit fram i Dagens Arbetes granskning.

”Det fanns de som inte ville leva”

Två år efter Richard Fredrikssons första begäran om ingripande agerar Arbetsmiljöverket. Samhall får bakläxa.

Samhall­anställda känner sig svikna av facket

År efter år betalar medlemmarna in pengar till facket. Men när jobbet gör dem sjuka finns ingen där. Samhalls vittnen berättar hur fackförbunden slutat agera i arbetsmiljöfrågor.

”Jag är så arg på att facket inte agerar”

Magnus hade det så stressigt på jobbet att han inte orkade längre. Då blev sambon Catharina svårt sjuk i Covid. Nu kämpar de för att komma vidare.

De utsatta på Samhall behöver fackets stöd

Anställda på Samhall vittnar om att fackförbunden gör för lite för att hjälpa dem. Som en röd tråd i berättelserna från Samhallgolvet kommer facket in, fackets svek, skriver DA:s Elinor Torp.

Marie Nilsson, IF Metall: Vi slänger inte ut någon

Vi måste ta till oss av kritiken, säger IF Metalls ordförande Marie Nilsson om den besvikelse på facket som anställda på Samhall gett uttryck för.

Skapa ett Samhallfack

Alltför många Samhallarbetare far illa. Det är en politisk skandal men också en facklig, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.