Tio centrala frågor i det svenska skogsbruket

Balansgången Klimatkrisen ökar pressen på skogen. Hur mycket ska stå kvar för att rädda klimat och biologisk mångfald?
Och hur mycket ska avverkas så att vi kan fasa ut kol och olja?

Världen tog ett gemensamt krafttag för klimatet och miljön 2015 när FN-länderna enades om 17 globala mål för hållbar utveckling. Klimatet, ekosystemen och den biologiska mångfalden samsas med frågor som näringsrik mat, rent vatten och hållbar energi.

För många av målen är världens skogar en avgörande faktor. Bevarade skogar är hem för biologisk mångfald och binder ett enormt lager av kol i mark och växter. Växande skogar suger koldioxid ur atmosfären. Regnskogar påverkar hela världens väder- och klimatsystem.

Våra skogar ger timmer till hållbara hus, bio­massa till förnybara förpackningar och bio­energi som kan ersätta fossilt bränsle. I andra delar av ­världen avverkas skog för att ge plats för jordbruk och betesmark.

Skogen räcker inte till alla behov, och det tvistas om var balansen går mellan att bruka och att bevara. Det bråkas om huruvida vi kan fortsätta att kalhugga skog, och om vad den avverkade skogen ska användas till. Det är konflikter som har funnits länge i Sverige, men nu har de lyfts till en global nivå. 

1. ”Skogen räcker inte”

Det är sant. Den svenska massaindustrin och sågverken vill ha mer virke än vad vi kan avverka i Sverige. Framför allt massaindustrin importerar virke för att hålla produktionen uppe. Sågverken gör rekordvinster nu när efterfrågan på trävaror är skyhög. Det är virkesbrist.

Just nu har vi dock ett överskott av biobränsle, bland annat restprodukter från sågverken. Så bränsleved och skadat virke har exporterats för att fylla andra länders behov av bioenergi.

Men snart behöver vi allt biobränsle själva. Vi kommer att plocka ut ännu mer ur skogen och ändå kommer det inte att räcka när alla branscher ska bli fossilfria.

Samtidigt måste mer skog skyddas för att bevara den biologiska mångfalden, och allt fler röster höjs för att den snabbaste klimatnyttan görs om skogen får stå orörd.

2. ”Svenskt skogsbruk är hållbart”

Meningarna går isär. Om man med hållbart menar att tillväxten i skogen är högre än avverkningen – ja då har vårt skogsbruk definitivt varit hållbart. Det finns dubbelt så mycket virke i de svenska skogarna i dag jämfört med för hundra år sedan, trots att avverkningen hela tiden har ökat. Det beror bland annat på att avverkad skog måste återplanteras, att vi sköter produktionsskogen genom röjning och gallring och har förädlat gran och tall så att plantorna växer allt bättre.

Men det är skillnad på en naturlig skog och en planterad, och hållbarhet handlar inte bara om hur många träd som växer där. Förutsättningarna för biologisk mångfald är sämre där stora områden kalhuggs och återplanteras med en sorts träd. Naturvårdsverkets senaste rapport om hur vi lever upp till FN-målet om levande skogar visar att det går rätt dåligt för oss. Miljöarbetet har hittills inte varit tillräckligt, skriver myndigheten.

Vi måste skydda mer skog med höga naturvärden, till exempel skog som aldrig tidigare har varit kalhuggen. Sådan skog avverkas i Sverige och trycket på den ökar eftersom mycket av den planterade skogen inte är avverkningsmogen än.

Oskyddad kontinuitetsskog* borde i större utsträckning brukas med hyggesfria metoder, anser Skogsstyrelsen. Men det är markägaren som bestämmer.

*Kontinuitetsskog är skog som aldrig har varit kalavverkad. Kallas även naturskog.

3. ”Kalhyggen är dåliga för klimatet”

Ja, tittar man på enbart ett kalhygge så tar det 15 till 20 år innan de nyplanterade träden tar upp mer koldioxid ur atmosfären än vad marken på hygget släpper ut. Sedan tar det ytterligare lika lång tid innan träden har tagit upp så mycket koldioxid att hygget är tillbaka på plus minus noll.

Detta är många forskningsstudier världen över relativt samstämmiga om.

Eftersom klimatkrisen är akut argumenterar miljörörelsen för att kalhyggesbruket är klimat-skadligt och borde ersättas med hyggesfritt skogsbruk.

Skogsindustrin menar att man måste titta på hela skogen. Ungefär en procent av skogen avverkas varje år. De utsläpp som sker där kompenseras gott och väl av det koldioxidupptag som resten av skogen gör.

Vilket skogsbruk som är bäst för klimatet är forskarna inte överens om.

Hyggesfritt = avverkning utan att skapa kalhyggen, till exempel genom att hugga små luckor eller avverka färre träd åt gången.

4. ”Det bästa för klimatet är att låta skogen stå”

Om vi bara vill använda skogen som en koldioxidslukare – ja då är det bra att sluta avverka den. Men det skulle få konsekvenser. Då får vi sluta torka oss med toapapper, skippa engångsblöjor, packa alla varor i något annat än kartong, bara bygga hus av betong eller stål, glömma trall, trästolar och parkettgolv och vi får försöka hitta något annat som kan ersätta det mesta av de 38 procent av Sveriges energianvändning som i dag utgörs av bioenergi.

Dessutom är det en lösning med avtagande effekt, eftersom skog som lämnas att sköta sig själv till slut når en gräns då den inte längre växer. Träd dör och multnar i samma takt som nya växer. Skogen uppnår en kolbalans och kan inte ta upp mer koldioxid.

Nu är det ingen som menar att all skog ska bevaras, eller att all skog ska brukas. Konflikterna handlar främst om balansen mellan dessa två alternativ, om vi ska kalhugga eller inte och om hur vi ska behandla våra sista naturskogar.

5 ”Bevara de sista naturskogarna”

Den svenska skogen är unik i Europa. Vi har ett stort sammanhängande område av i det närmaste intakt fjällnära naturskog. Här finns höga värden för biologisk mångfald, unika i ett västeuropeiskt perspektiv och mycket skyddsvärda ur ett globalt perspektiv.

Den här skogen avverkas fläckvis bit för bit varje år. Ju fler delar av den här naturskogen som avverkas, desto mer fragmentiserad blir den – den slutar alltså att hänga ihop – och dess unika värde förloras för alltid.

Därför föreslår Skogsutredningen, som landade på regeringens bord i slutet av 2020, att ett hundra mil långt område på 500 000 hektar av den här naturskogen ska skyddas. Både Skogsstyrelsen och Naturvårdsverket instämmer i sina remissvar, medan Skogsindustrierna svarar att det i så fall är rimligt att skyddet av skog i andra delar av Sverige prioriteras ned.

6 ”Gör långlivade träprodukter”

Här är alla överens. Skogen som avverkas ska i så stor utsträckning som möjligt bli trävaror. Den koldioxid som träden har tagit upp binds som kol i de långlivade trävarorna. Det tar många år innan virket slängs, energiåtervinns och kolet återgår till atmosfären. Under tiden hinner nya träd ta upp mer koldioxid.

Dessutom ersätter träprodukter betong, stål och andra material som annars hade skapat fossila utsläpp.

Sågverken vill få ut så mycket virke som möjligt ur varje stock. Men ett träd är runt och plankor är fyrkantiga. Bara 55 procent av trädet blir trävaror. 31 procent (till exempel trädets topp) blir råflis som går till massabruken och 14 procent blir sågspån och torrflis som blir värme och el.

7 ”Gör inte engångsmuggar”

Att göra take away-muggar och papplådor för hämtmat av skog kritiseras av miljörörelsen. Men trenden för den sortens produkter pekar uppåt. Ofta slängs de i soporna i stället för att återvinnas. Ett slöseri.

Träd som kan bli virke används dock inte för att tillverka pappersmassa, så vår papperskonsumtion hade inte kunnat bli trähus. Det är toppar och klena, sneda eller skadade träd från avverkningar som blir till massa, liksom smala trädstammar som gallrats ur skogen för att gynna tillväxten av de träd som ska bli till sågvirke.

Vid massaframställningen uppstår restprodukter – till exempel lignin och tallolja – som i sin tur kan bli biokemikalier, bioplast eller biodiesel som ersätter oljebaserade produkter. Överskottsvärme från massabruken värmer upp hushåll.

Om skogsbruket skulle gå över till hyggesfria metoder – som är bättre för den biologiska mångfalden – skulle dock tillgången på massavirke minska, eftersom gallring inte alltid ingår i dessa metoder.

8 ”Bränsle är det sämsta vi kan göra”

I Sverige är biomassa från skogen viktig för klimatomställningen. Nästan 40 procent av all energi som används i Sverige är bioenergi. Förr eldade vi olja och kol i stället.

När 22 olika branscher – på uppdrag av regeringen – tog fram färdplaner för hur de ska bli fossilfria räknade majoriteten av dem med att ersätta fossila råvaror med förnybara produkter från skog och jordbruk. Efterfrågan på biomassa kommer att skjuta i höjden.

Det är framför allt flytande biobränsle till bilar och lastbilar som behövs. Men att göra bränsle av skogen är det sämsta man kan göra, tycker flera miljöorganisationer och vissa forskare. Koldioxid från skogsbränsle är lika skadlig för klimatet som koldioxid från olja, påpekar de, och eftersom klimatkrisen är akut kan vi inte hugga ner skog för att genast bränna upp den. Bättre att sluta med alla onödiga resor och transporter och sätta stopp för vår ohållbara överkonsumtion.

Andra forskare och organisationer menar att ingen svensk skog avverkas för att bli bränsle, utan det är restprodukterna, som inte blir virke eller papper, som kan bli biobränsle. Att inte ta vara på dem vore ett resursslöseri. Stora mängder grenar och toppar lämnas i skogen i dag. De skulle kunna användas för att öka produktionen av biobränsle utan att vi behöver öka avverkningen.

9 ”Biobränslet räcker inte till alla”

När man summerar de 22 olika branschernas färdplaner räcker inte den svenska skogen till allt biobränsle som efterfrågas. Därför har Fossilfritt Sverige valt att ta fram en biostrategi. Pusslet är inte färdiglagt, men tanken är att biobränslet ska användas där det gör störst nytta, och att andra får hitta andra lösningar. Att elda flis för fjärrvärme kommer troligtvis få backa till fördel för bränsle till bilar och lastbilar, tror Svante Axelsson, nationell samordnare på Fossilfritt Sverige.

Elektrifieringen av person- och lastbilar har gått överraskande snabbt de senaste åren, så ganska snart kommer biobränslet göra större nytta inom sjöfart och flyg som är svårare att elektrifiera.

En del av pusslet handlar också om att effektivisera och utnyttja den energi som redan finns, till exempel att ta till vara mer av spillvärmen i industrin.

10 ”EU hotar svenska skogsbruket”

Sedan 2020 gäller EU:s nya gröna giv, ett verktyg för att uppnå alla hållbara utvecklingsmål. I början av sommaren läckte ett utkast av EU-kommissionens förslag till en ny skogsstrategi ut, vilket Dagens Nyheter skrev om. Där står bland annat att kalavverkning måste undvikas och att all naturskog måste skyddas.

I EU:s nya strategi för biologisk mångfald föreslås ökade krav på skydd av skogen. Kommissionens förslag till vad som ska räknas som en hållbar investering ställer också nya krav på skogsbruket och bioenergin för att de ska klassas som gröna.

Skogens roll som kolsänka och betydelse för den biologiska mångfalden tar plats på bekostnad av det skogsbruk som har bedrivits i Sverige sedan mitten av 1900–talet. På branschorganisationen Skogsindustrierna är man bekymrad över utvecklingen.