Prispress driver fusk med löner i skogen

Säsongsarbetare Skogsbolagens prispress tvingar entreprenörerna att fiffla med lönerna. Adam från Polen har aldrig blivit så lurad som när han kom till Sverige för att plantera träd.

Första arbetsdagen i Sverige var tolv timmar lång. Adam som just kommit hit från Polen blev förvånad, men accepterade det. Tänkte att ”det här kommer att bli tufft, men jag kommer att tjäna pengar”.

Men ganska snart märkte han att det tog för lång tid att få ner plantorna i jorden. Han skulle aldrig komma upp i en rimlig lön med det ackord som gällde, inte ens om han fortsatte jobba tio timmar om dagen sex dagar i veckan.

De som hade jobbat i flera år fick inte heller ihop ackordet alla dagar, berättar Adam.

– Jag tänkte att något är fel, antingen med mig eller med systemet. Vi jobbade övertid varje dag och ändå räckte det inte. Jag tänkte att det inte är möjligt att jobba så hårt varje dag och inte tjäna mer.

Nu läste han sitt anställningskontrakt noggrannare och såg att det fanns en garantilön på 120 kronor i timmen.

Varför jagade de då efter ett ackord? Ingen i gruppen visste riktigt vad avtalet egentligen innebar.

Adam samlade mod och bad att få träffa chefen. Tillsammans med tre andra åkte han dit. I hemlighet spelade de in samtalet, något som Dagens Nyheter rapporterade om i ett avslöjande. Under mötet säger chefen att övertid inte finns och att de kan tjäna mycket mer pengar om de bara anstränger sig.

Tillbaka på jobbet kände Adam och den kompis som han åkt med till Sverige, att de befann sig i en väldigt utsatt situation.

– Om företaget inte vill behålla oss kan de sparka ut oss och då har vi ingenstans att ta vägen. Samtidigt kände jag att de försökte lura oss. Det var då vi tog kontakt med facket.

Efter ett samtal med en ombudsman på GS-facket förstod de att saker inte låg rätt till. Adam som fortfarande ville förstå anställningskontraktet skickade ett mejl med fler frågor till chefen. Den här gången blev bara Adam och hans kompis kallade till mötet.

– Vi tänkte att det här är nog slutet på vår karriär.

Mycket riktigt. Enligt chefen var de för långsamma för jobbet och fick skriva under ett papper med två veckors uppsägningstid.

När lönen kom fick de inte ersättning för en enda övertidstimme. Arbetsledaren hade sagt åt dem att inte skriva in övertiden i tidrapporterna, och chefen sa att hon aldrig bett dem att jobba övertid.

– Men det är klart de visste. De har ju GPS på bilarna och såg exakt var vi var och hur länge vi var ute, säger Adam.

GS-fackets ombudsman Kimmo Vaveniemi tog förhandlingen med företaget, och Adam och hans kompis fick till slut den lön som saknades.

Kimmo Vaveniemi och andra ombudsmän i GS-facket tar hand om liknande ärenden varje år. Ryktesvägen hör de talas om ännu fler. Men det är få som kommer till facket och berättar. Ingen annan på det företag som Adam jobbade för har vänt sig till Kimmo Vaveniemi för att få hjälp.

– De vågar inte. Och de ser ju att de två medlemmar som kom till oss och krävde sina kollektivavtalade rättigheter, de blev av med jobbet. Jag tycker det är en föreningsrättskränkning, säger Kimmo Vaveniemi.

Vi kanske lyckas lyfta priset med tre till fyra procent, men kanske borde det vara 30 till 40 procen­t innan vi ligger rätt.

René Schiller, skogsentreprenör.

År efter år ser det likadant ut. Det blir några lokala förhandlingar, ibland går en tvist till central förhandling och ibland lyfts någon större skandal upp av medier. Men lugnet lägger sig och allt fortsätter som vanligt. För ombudsmännen känns arbetet ibland lönlöst. Även många av de entreprenörer som driver skogsvårdsbolag är frustrerade.

– Vissa säger att det är omöjligt att bedriva skogsvårdsarbete utan att bryta mot kollektivavtalet, säger GS-fackets förbundsordförande Per-Olof Sjöö.

Entreprenörer vittnar om att priserna är så pressade att den som vill betala avtalsenliga löner och följa alla regler har svårt att gå runt. Enligt Per-Olof Sjöö är de stora skogsbolagens prispress ett problem.

– Man vill öka lönsamheten i skogsbolagen, och då pressas entreprenörerna till att bli mer effektiva. Nu har det gått så långt att det går ut över villkoren i kollektivavtalet.

René Schiller har snart tagit sig igenom årets planteringssäsong. Han driver Håxås Skogstjänst i Jämtland sedan drygt femton år tillbaka. Runt 85 säsongsanställda och 5 fast anställda har sin sysselsättning i bolaget. Hur länge till han kan driva verksamheten beror på om han får bättre betalt.

– Prisökningen under de senaste 10–20 åren har varit för dålig. Under inflationsnivån, säger han.

Om man ska få bort missförhållanden i branschen måste man inse att källan till den negativa utvecklingen ligger i prisbilden, menar René Schiller.

– Min största kritik mot uppköparna är att när det kommer ett anbud som ligger 10–20 procent under den vanliga prisnivån så har man accepterat att det mest sannolikt blir fel. Det krävs bara lite sunt förnuft och en miniräknare för att se att det inte kan gå ihop.

Det finns fulspelare i branschen, säger han. Däremot tror han inte att det är särskilt många entreprenörer som går in med avsikten att lura sina anställda, men marginalerna är små.

– Hamnar de i en pressad situation när de redan är mitt i avtalet  … då handlar det om företagets liv eller död.

Nu håller något ändå på att förändras, hoppas René Schiller. Ett 15-tal entreprenörer har träffats och diskuterat problemen, och insett att de genomsyrar allas verksamheter. Efter det kunde de gå in med ett annat självförtroende i upphandlingarna.

– Fick vi inte den respons vi verkligen kände är ett måste så sa vi att då tackar vi för oss, och gick vidare med andra kunder som visade mer förståelse.

Några större prishöjningar handlar det inte om enligt René Schiller.

– Problemet nu är att prisnivån man kommer ifrån är så sned, men ingen vet hur sned. Vi kanske lyckas lyfta priset med tre till fyra procent, men kanske borde det vara 30 till 40 procent innan vi ligger rätt.

Responsen från flera av de stora skogsbolagen är försiktigt positiv, tycker han.

– De har börjat öppna upp för samtal. Vi är inte framme än, men det finns tecken på att de har sett och erkänt problemen i branschen.

När Adam bestämde sig för att åka till Sverige och arbeta med plantering, var det kontraktet med det svenska företaget som var avgörande. Att det var ett officiellt jobb. Det kändes säkert.

– Jag trodde aldrig  … jag har jobbat utomlands så många gånger. Jag trodde aldrig att jag skulle bli så lurad, säger Adam.

Fotnot: Adam heter egentligen något annat.

”Det är en blind fläck för dem”

Facket har brottats med problemet i många år. Men de saknar draghjälp från arbetsgivarmotparten.
– De vill inte se problemet, säger GS-fackets förbundsordförande Per-Olof Sjöö.

Skogsbolagens strävan efter lönsamhet pressar entreprenörerna, och nu har det gått så långt att säsongsanställda får lön och villkor som är sämre än kollektivavtalet, menar Per-Olof Sjöö.

– Vår uppfattning är att man måste lägga ansvaret på de som köper tjänsterna, och då menar vi i huvudsak de stora skogsbolagen. De har organiserat skogsbranschen och de lägger ut uppdragen.

Hur borde man göra?

– Enklaste lösningen är att ta tillbaka kontrollen genom att anställa personalen direkt i skogsbolagen.

Skulle det hjälpa om de betalade entreprenörerna bättre?

– Ja, om prispressen är så stor att de tvingas nagga kollektivavtalet i kanten så skulle det ta bort det incitamentet i alla fall.

Vad gör GS för att kontrollera att avtalen efterlevs?

– Vi förhandlar och begär skadestånd i de fall vi får vetskap om. Det kan vi fortsätta med, men det ändrar ingenting. Skogsägarnas press tvingar fram beteendet hos entreprenörerna.

Får ni något stöd från motparten Gröna Arbetsgivare?

– Nej, jag ser inget intresse hos Gröna Arbetsgivare att göra något åt det här. Snarare tvärtom. De vill inte se problemet. De kan inte förneka de case som uppmärksammas, men menar att det inte är systematiskt utan enstaka dikeskörningar.

Ni begär inte särskilt många förhandlingar, säger de. Är problemet verkligen så stort?

– Det talar bara för att Gröna Arbetsgivare inte har probleminsikten. Det är en blind fläck för dem. Incitamenten för migrantarbetare att klaga på sin arbetsgivare är minimala. Det kan betyda en enkel biljett hem.

Vad förväntar du dig av skogsbolagen nu?

– Jag skulle vilja att direktörerna i de stora skogsbolagen ger ett tydligt uppdrag till Gröna Arbetsgivare att hitta ett system som säkerställer att vi inte har missförhållanden i skogen.

”Det är klart att vi kan ställa krav”

Situationen i skogen är oacceptabel och de stora skogsindustrikoncernerna har en del av ansvaret, anser Pappers ordförande Pontus Georgsson.

Hur villkoren ser ut för de säsongsanställda skogsarbetarna är egentligen inte en fråga för Pappers, eftersom de organiseras av fackförbundet GS. Men Pappers medlemmar arbetar på industrier som är beroende av råvara från den svenska skog som planteras och röjs av människor som ibland utnyttjas och luras på lön.

– Det är oacceptabelt, säger Pappers förbundsordförande Pontus Georgsson om situationen.

GS-facket menar att de stora skogsbolagen – som till viss del även är verksamma inom pappersindustrin – är ansvariga eftersom de har pressat ner priserna för entreprenörerna.

– Ja, det är klart att de har ansvar för vad som händer längre ner i entreprenörskedjan. Vi har medlemmar som sitter i bolagsstyrelser och jag träffar också någon som sitter högre upp i koncerner ibland, och det är klart att vi kan ställa krav där.

Har GS och Pappers haft någon kontakt om problemen?

– Under min korta tid på två år som ordförande så har vi inte haft kontakt i sådana här frågor. Det har varit så att GS har tagit ett helhetsgrepp över frågor om skogen politiskt och påverkansmässigt, medan vi glider mot energifrågor. Men där finns all anledning att fundera över vad vi kan göra tillsammans. Ska jag vara ärlig så vet jag inte varför vi inte redan har gjort det. Skulle våra förbund ta fram någon typ av handlingsplan så skulle åtminstone vi inom Pappers kunna arbeta bättre med frågan.

Motparten Gröna Arbetsgivare menar att problemen inte kan vara så stora eftersom GS tar så få ärenden till förhandling.

– Det är en förväntad reaktion av en arbetsgivarorganisation. Att ta ansvar kostar. Men vi litar på vad GS säger och att deras bild av situationen stämmer. I en bransch där det är svårt att rekrytera medlemmar är det svårt att företräda dem. Så är det på flera områden i samhället.

”Likvärdiga villkor för alla”

Om det förekommer fusk får facket begära förhandlingar, vilket inte händer särskilt ofta. Gröna Arbetsgivares vd Lena-Liisa Tengblad ser inga stora problem i branschen.

Fackets bild av ett utbrett fusk med villkoren är inget som Lena-Liisa Tengblad känner igen.

– Våra medlemsföretag har kollektivavtal, och är det så att de inte följer avtalet så begär GS-facket förhandlingar. Det är inte särskilt många förhandlingar som kommer fram.

Är det en sund situation med rättvis konkurrens i skogsvården?

– Ja det skulle jag vilja påstå. Frågor som rör affärsmässighet och företagande ligger utanför vårt område, men när det gäller kollektivavtal och arbetsrätt så är det likvärdiga villkor för alla företag som är med hos oss. Sen kan det säkert bli fel ibland. Men det är inget systematiskt fuskande, absolut inte.

Hur kan ni och GS ha så vitt skilda uppfattningar?

– Vi är inte inne och granskar hur företagen arbetar affärsmässigt, det får vi inte göra. Det är antalet förhandlingsframställningar från facket som vi kan mäta på. Jag kan inte sitta och spekulera om varför vi inte får fler.

Varför ville ni inte behålla det tillfälliga avtalet som gav GS bättre insyn i företagen?

– Det var en förhandlingsfråga, och vi har MBL, så där finns möjligheter för facket att få insyn.

Då krävs medlemmar på företaget. GS har svårt att organisera utländsk arbetskraft som är här tillfälligt.

– Kommunal har ju lyckats med det, så den möjligheten finns. Det är så den svenska modellen är uppbyggd.

Det kan inte finnas ett stort mörkertal eftersom så få är organiserade?

– Jag kan inte spekulera och gissa om det.

GS menar att priserna är så pressade att entreprenörerna måste nagga på kollektivavtalen för att gå runt.

– Vi diskuterar inte de frågorna för det rör avtal och affärsmässiga villkor mellan skogsägare och entreprenörer.