Industriarbetarnas tidning

Perspektiv är kommenterande texter. Analys och ställningstagande är skribentens.

I-ordet inte längre tabu

22 oktober, 2021

Skrivet av

PERSPEKTIV Industripolitiken är tillbaka. Men inte den gamla som försökte hålla skakiga företag under armarna. Utan en ny som handlar om grön och digital omställning. Och om din kompetensutveckling.

Harald Gatu, reporter.

Länge, länge var i-ordet bannlyst från den politiska debatten. Ett pestsmittat ord fördrivet ur den ekonomisk-politiska vokabulären.

I dag är det annorlunda. Nu är inte i-ordet längre tabubelagt.

Industripolitik har blivit nödvändig igen. Finanskrisen, klimatomställningen, pandemin och inte minst de brustna leverantörskedjorna har fört frågan om statens roll in i värmen.

Men det är inte samma sorts industripolitik som förpassades från dagordningen för över fyrtio år sedan.

Då hade många länder i Västeuropa, även Sverige, försökt stötta konkurrenssvaga branscher till att överleva med olika typer av statligt stöd. En mångmiljardrullning som oftast – inte alltid – slutade med uppslitande nedläggningar och i värsta fall industriella spöklandskap.

Undantag fanns visserligen. Som när svenska staten tog ett grepp om stålet i slutet av 1970-talet och förvandlade NJA, Domnarvet och Oxelösunds järnverk till ett nischat, välinvesterat och slagkraftigt SSAB.

När industripolitiken skrotades förväntades i stället marknaden att kunna fixa allt. Staten kallades in först när marknaden kört ekonomin i diket, som vid alla fastighetskrascher och finanskriser. Statens roll begränsades till att städa upp efter marknadskrafternas bärsärkagång.

Så har uppdraget sett ut, tills nu.

Den nya industripolitik som ligger framför oss är annorlunda och har ingenting med 1970-talets brandkårsutryckningar att göra. Här handlar det inte om att försöka rädda skakiga branscher. Snarare om att rädda planeten, ett uppdrag för stort och allvarligt för att överlämnas åt de fria marknadskrafterna som efter finanskraschen 2008 inte åtnjuter samma legitimitet som tidigare. Marknaden får visserligen vara med på båten, men det är staten som förväntas stå vid rodret och ange färdriktningen.

Den nya industripolitiken handlar om grön och digital omställning. Och faktiskt om din kompetensutveckling.

Kanske är det tidens tecken att höstens rapport från Industrins ekonomiska råd handlar om just industripolitik, klimatomställning och kompetens. Industrins ekonomiska råd är en grupp oberoende ekonomer som på parternas uppdrag dryftar aktuella frågor som är relevanta för umgänget mellan arbetsgivare och fack. För parterna innebär klimatomställningen att en nygammal spelplan blir högaktuell: hur ska företagens anställda rustas för den tekniska utvecklingen?  

Utgångspunkten i den nya rapporten, Svensk industri och EU:s nya industripolitik: Teknikskiften, kompetensförsörjning och grön omställning, är EU:s ambition att föra in industripolitiken i värmen igen. Klimatomställningen utgör en del av den nya industripolitiken. Och i denna klimatinriktade industripolitik ses kompetensutveckling som en viktig del.

Det finns flera vägar till att stärka färdigheterna hos de anställda. Industrins ekonomiska råd pekar bland annat på vikten av det fortlöpande, livslånga lärandet. Den utbildning man har skaffat sig när man gör sitt inträde på arbetsmarknaden räcker inte när den tekniska omvandlingen går så fort. Därför behövs fortlöpande kompetensutveckling.

Rådet föreslår till exempel att högskolor och universitet erbjuder kortare vidareutbildningar, anpassade till ”individernas förkunskaper och näringslivets behov”. Mycket är på gång, konstaterar man. Bland annat regeringens samverkansprogram inom kompetensförsörjning och livslångt lärande. Rådet ser också positivt på las-överenskommelsen som IF Metall, Kommunal och PTK slöt med arbetsgivarna. Med ett studiestöd för omställning finansierat av staten kan fler än tidigare få chansen att förkovra sig.

I dag är det ju, enligt facken, si och så med kompetensutvecklingen inom industrin. För lite, för dåligt och framför allt ojämnt fördelad. I en undersökning häromåret uppgav nästan hälften av IF Metalls medlemmar att arbetsgivaren inte ger dem den kompetensutveckling som skulle behövas. Var tredje befarade att de inte skulle kunna få motsvarande jobb någon annanstans om de blev arbetslösa.

Samtidigt som industrins arbetare anser sig förbisedda av sina arbetsgivare lider företagen brist på utbildad arbetskraft. Paradoxen illustreras inte minst i SCB:s senaste Arbetskraftsbarometer. Där uppger över 70 procent av arbetsgivarna att det saknas nyutexaminerade med industriteknisk utbildning. Och enligt statliga Konjunkturinstitutet ligger bristen just nu på historiskt höga nivåer.

Efter finanskrisen har klimatkrisen och pandemin har skyndat på behovet av en ny industripolitik. Dels för att få fart på den tekniska utvecklingen och kunna ställa om produktion och konsumtion så att utsläppen minskar. Ny teknik kräver ny kunskap.

Dels för att hitta en modell som gör oss mindre sårbara för störningar i det som brukar kallas de globala värdekedjorna, alltså nätverket av leverantörer och underleverantörer. Grejerna kommer inte fram.

Trycket på västvärldens politiker har ökat. Bland annat har signalerna från tunga institutioner som industriländernas samarbetsorganisation OECD och internationella valutafonden IMF varit tydliga: skaffa er en industripolitik!

En liknande syn genomsyrar också förslaget till ”ekonomisk motståndskraft” som G7-ländernas expertpanel enats om och som publicerades häromveckan, lagom till Allhelgonaveckans G20-möte i Rom.  

Enorma investeringar väntar. Internationella energirådet IEA visar i sin senaste årsrapport vad som kan göras och vad som krävs i kostnader och investeringar. Allt är möjligt, enligt IEA. Att vänta blir ännu dyrare och svårare.

”Industrins utveckling kan inte separeras från klimatpolitiken, lika lite som klimatpolitiken inte kan separeras från industripolitiken”, skriver Industrins ekonomiska råd. En utveckling som kräver ”kontinuerlig uppdatering och omvandling av medarbetarnas kompetenser”.

Kort sagt: omställningen förändrar arbetsuppgifterna och du utlovas chansen att hänga med.

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

Du kanske också vill läsa…

Populismen hotar klimatet och jobben

Populismen hotar klimatet och jobben

Sverige ska alltså bli sämst i EU-klassen. Det oroar både facken och företagen, skriver Dagens Arbetes chefredaktör Helle Klein.

”Elkris hotar klimatomställningen”

”Elkris hotar klimatomställningen”

Vi tar vårt ansvar i avtalsrörelsen, men för elkrisen vilar ansvaret på politikerna. Här är ett antal punkter som behövs, skriver företrädare för GS-facket, Trä- och Möbelföretagen och Skogsindustrierna.

Klimatet är en facklig fråga

Klimatet är en facklig fråga

Ska klimatomställningen lyckas måste den också vara socialt hållbar, skriver IF Metalls ordförande Marie Nilsson.

En chans att göra nya livsval

Ska klimatomställningen lyckas måste den vara socialt hållbar. Därför är vidareutbildning och omställningsstöd så viktigt, skriver IF Metalls ordförande Marie Nilsson.

”Jobb och löneökningar kan inte tas för givna”

”Jobb och löneökningar kan inte tas för givna”

Fackens syn på industripolitiken måste lyftas fram mer, skriver ekonomen Daniel Lind.

Här maxas fröna som ska ge mer skog

Här maxas fröna som ska ge mer skog

Industrin vill ha mer timmer, så skogen måste växa snabbare. Nära hundra års arbete ligger bakom de nya superplantorna.

”Vi behöver politik – inte mer marknad”

”Vi behöver politik – inte mer marknad”

Att privatisera Arbetsförmedlingen är att gå åt precis fel håll. En fungerande vuxenutbildning och matchning behöver en stabil arbetsmarknadspolitik, skriver Pappers förbundsordförande Matts Jutterström.

Industriarbetsgivarna: Politiken lägger krokben för den gröna omställningen

Industriarbetsgivarna: Politiken lägger krokben för den gröna omställningen

Industriarbetsgivarna och IF Metall är rörande överens. Industrin är motorn i den gröna omställningen. Möjligheterna är enorma. Men det krävs en hållbar energipolitik.

Budgeten splittrar Sverige och ger upp om klimatet

Budgeten splittrar Sverige och ger upp om klimatet

Både den ekonomiska krisen och klimatkrisen kommer med regeringens budget sannolikt att fördjupas, skriver Lina Stenberg på tankesmedjan Katalys.

”Vi vill skapa jobb genom att leda klimatomställningen”

”Vi vill skapa jobb genom att leda klimatomställningen”

Regeringens mål är tydligt: de nya jobben som klimatomställningen skapar ska hamna i Sverige, skriver utrikeshandelsminister Anna Hallberg (S) och IF Metalls ordförande Marie Nilsson.

Avtal 2023

Irene Wennemo: Höjda chefslöner försvårar avtalsrörelsen

Irene Wennemo: Höjda chefslöner försvårar avtalsrörelsen

Om de allra högsta cheferna får kraftigt höjda ersättningar under avtalsrörelsen blir det svårare för parterna att komma överens, säger Medlingsinstitutets generaldirektör Irene Wennemo.

Därför är avtalsrörelsen laddad som ingen annan

Därför är avtalsrörelsen laddad som ingen annan

Priserna stiger och ibland handlar det bara om att lönen ska räcka månaden ut. Kommer förhandlarna att ta hänsyn till det, undrar Dagens Arbetes reporter Anna Julius.

Teknikföretagen kräver 2,0 procent

Teknikföretagen kräver 2,0 procent

Teknikföretagen vill se en löneökning på 2,0 procent. De föreslår ett engångsbelopp enligt tysk modell om 3000 kronor. De vill även öka företagens makt över arbetstiden.

”Låt protester bli årets julklapp till ledningen”

”Låt protester bli årets julklapp till ledningen”

När våra företrädare lämnar oss med svältlöner så måste vi ta saken i våra egna händer och protestera, som resten av världen gör, skriver sex IF Metall-medlemmar.

Pappers säger ja till 4,4 procent

Pappers säger ja till 4,4 procent

Pappers ställer sig bakom LO-samordningen. Det blev klart under förbundsmötet i Uddevalla på söndagen. ”Det känns bra!”, säger Pappers förbundsordförande Pontus Georgsson.

GS säger ja till avtalskrav

GS säger ja till avtalskrav

GS ställer sig bakom de framlagda kraven inför kommande avtalsrörelse.

IF Metalls avtalsråd sa ja till plattformen

IF Metalls avtalsråd sa ja till plattformen

Många tyckte att avtalskraven var för låga men IF Metalls avtalsråd röstade ändå ja till att vara med i Facken inom industrins och LO:s plattformar. 

Vilse i avtalsspråket?

Vilse i avtalsspråket?

Dagens Arbete hjälper dig att förstå de vanligaste orden som har med dina villkor att göra.

Intern kritik i IF Metall: Fick veta budet för sent

Intern kritik i IF Metall: Fick veta budet för sent

Många förtroendevalda blev tagna på sängen av fackens bud på 4,4 procent. Lars Ask, klubbordförande på Volvos Verkstadsklubb i Skövde, tycker att de borde fått veta budet i förväg.

”Nu tar vi lönekampen till IF Metalls kongress”

”Nu tar vi lönekampen till IF Metalls kongress”

Vi gick ner i lön vid krisen 2008, och lät oss permitteras under pandemin, samtidigt som företagen tog ut jättevinster. Vi måste visa ledamöterna på IF Metalls kongress att vi inte tänker nöja oss med luft i plånboken, skriver IF Metall-medlemmen Andreas Köhler.

Arbetsgivarna: Kraven är för höga

Arbetsgivarna: Kraven är för höga

Varken Industriarbetsgivarna eller Trä- och möbelföretagen tycker att Facken inom industrins lönekrav är rimliga. ”Vi betraktar världen ur olika perspektiv.”

Dagens Arbetes poddar Lyssna på de senaste avsnitten

Hej Socialdemokrat! – här är den indragna vallåten från 1968

Hej Socialdemokrat! – här är den indragna vallåten från 1968

1968 fick Socialdemokraterna 50,1 procent av rösterna i riksdagsvalet. Men det var knappast tack vare kampanjlåten ”Hej Socialdemokrat!”. Kalle Lind berättar.

Den bortglömda Linje 2-sången

Den bortglömda Linje 2-sången

Lyssna på Linje 2-sången från kärnkraftsomröstningen 1980. Dagens Arbetes reporter Jonas Nordling har grävt i arkivet – och pratat med linje 2-generalen.

Facket och näringslivet vill se snabbare grön omställning

Facket och näringslivet vill se snabbare grön omställning

Det största hindret för den gröna omställningen är att beslutsfattare och allmänhet inte tror att den kommer att kunna genomföras. Lyssna på podden med Marie Nilsson, Svante Axelsson och Helle Klein.

Fackets starka motstånd mot nazismen

Fackets starka motstånd mot nazismen

Författaren Anna-Lena Lodenius gästar Dagens Arbete Historia. Tillsammans med Harald Gatu och Helle Klein utforskar hon hur arbetarrörelsen hanterat högerextremismen historiskt. Författaren Mats Wingborg ger en nutida internationell utblick.

Facket och flyktingarna

Facket och flyktingarna

Svenska facken smugglade flyktingar, pengar och information under andra världskriget. Norska motståndsmän fick bo i ett hus i centrala Stockholm under täckmanteln att de var grafiska ombudsmän.

Hoten mot de svenska industrijobben

Svensk basindusti exporterar 90 procent av produkterna. Så hur drabbas Sverige när länder som USA vill rädda sina egna industrijobb? Och hur går det med den gröna omställningen när energikrisen slagit till?

Den stora modebluffen

Den stora modebluffen

När Domsjös trämassa blir viskosfiber i Indien görs det med metoder som har skadat människor och miljö i mer än hundra år. Så varför låtsas svenska ­mode­företag som H&M att det är nytt och fräscht?