Han var i gruvan när det rasade
Skalvet den 18 maj är det största i svensk gruvhistoria och fick många Kirunabor att vakna skräckslagna. 13 personer befann sig nere i gruvan. Jonny Kumpula var en av dem.
Industriarbetarnas tidning
1 november, 2021 - 08:17
Skrivet av Marcus Derland
Arbetsmiljö Mullret stiger i LKAB:s Kirunagruva. År 2023 totalförbjuds gruvarbete under jord för gravida och ammande på grund av ett EU-direktiv. Det upprör många kvinnliga gruvarbetare.
Laddaren Emma Kiviniemi, 39 år, spänner hakremmen på hjälmen innan hon vigt tar sig ut från hytten på Volvolastbilen. Hon befinner sig i världens största och modernaste underjordsgruva för järnmalm – Kirunagruvan som har femtio mil underhållen väg under jord.
Emma Kiviniemi tänder pannlampan och rör sig mot bakändan av lastbilen. På flaket förvaras åtta ton sprängmedel som väntar på att sprutas in i borrhålen. Hennes jobb utspelar sig i gruvfronten. När borrarna är klara med sitt åker hon fram och fyller upp till 50 meter djupa borrhål med sprängmedlet som har en konsistens jämförbar med mjukglass.
Sprängningarna genomförs alltid på natten då det är minimalt med folk i gruvan, runt 10 000 ton berg sprängs loss när det skjuts.
– Jag är en grovis, gillar att jobba hårt, säger Emma Kiviniemi samtidigt som hon sliter till i kranarmen för att justera röret med sprängmedel.
Annat var det under hennes två graviditeter. Då kunde hon inte jobba kvar bland avgaser och buller i fronten. Efter noggranna riskanalyser hamnade hon ena gången i byggstaben och andra gången på den vanliga staben. Fortfarande under jord men i en dammfri och ren kontorsmiljö vid huvudnivån på 1 365 meters djup.
– Graviditeterna innebar kompetensutveckling för mig. Och riskanalysen var verkligen noggrann, jag fick inte åka på vissa vägar för där kunde det skumpa och vibrera för mycket, säger Emma Kiviniemi.
Lastaren Sofie Henriksson, 28 år, pustar. Gravid i åttonde månaden och med tvååringen Lo på armen går hon uppför trappen till lägenheten. Sofie Henriksson testade många olika jobb innan hon till slut fastnade för gruvan. Hon stortrivs med att lasta malmen långt nere under jord, när hon inte är med barn. Under graviditeten med Lo fick hon hoppa in på ett annat underjordsarbete, som processledare på ett rent och snyggt kontor vid huvudnivån.
– LKAB satsar på oss. Man får testa nya saker, säger Sofie Henriksson.
Hon känner själv att hon blev en bättre lastare efter inhoppet som processledare, att hon fick förståelse för helheten.
Under den pågående graviditeten jobbar hon med personalfrågor och covid-19-restriktioner. Det har inneburit att jobbet till stor del utförts framför datorn i hemmet.
När det nya regelverket om förbud mot arbete under jord kommer på tal blir Sofie Henriksson märkbart irriterad och lite mörkare i ögonen.
– 1979 började den första kvinnan under jord. Om vi inte får jobba under jord är det som att gå tillbaka till 70-talet, säger hon.
Precis som laddaren Emma Kiviniemi har hon bara positiva erfarenheter av att vara med barn i gruvan.
– Att vara gravid på LKAB är inget hinder, det är en möjlighet, säger Sofie Henriksson.
Men om det sker komplikationer nere i gruvan och ni snabbt måste till BB?
– Det tar 20 minuter att komma upp. Det är inte värre än att bo i en by utanför Kiruna. Vi har ändå tolv mil till BB i Gällivare, säger Sofie Henriksson.
Emma Kiviniemi är av samma åsikt.
– Med ena barnet så gick vattnet en timme efter jag stämplat ut från jobbet. Det var inget som oroade mig, säger hon.
Ingen av dem har heller hört talas om någon kvinna som fött barn nere i gruvan. Däremot händer det att barn kommer till världen i ambulans på vägen till Gällivare.
Maria Berge Johansson jobbar heltid som huvudskyddsombud och jämställdhetssamordnare på IF Metalls fackklubb Gruvtolvan. På väg ner i gruvan förklarar hon hur klubben och hon själv ser på EU-direktivet som ska införas i Sverige.
– Jag förstår att reglerna är till för att skydda. Men det går inte att likställa vår arbetsmiljö med en skitig kolgruva någonstans i Europa, säger hon.
Maria Berge Johansson påpekar att i Kirunagruvan görs individuella riskbedömningar för varje kvinna som blir med barn.
– Här är det verkligen inget problem. LKAB är ett stort företag så det går att hitta riskfria arbetsuppgifter under graviditeter.
Hon tycker det är konstigt att de som jobbar med arbetsmiljöfrågor i gruvorna inte har informerats om det nya regelverket.
– Vi visste ingenting. Det är för jävligt att vi inte kan påverka för det här påverkar oss i allra högsta grad, säger hon.
Maria Berge Johansson menar att stora LKAB säkerligen kan hitta alternativa arbetsuppgifter ovan jord för havande kvinnor när EU-reglerna införs. Men hon flaggar för att det kan bli bekymmer för mindre entreprenörfirmor som enbart sysslar med underjordsarbete.
– De kan ha svårt att hitta jobb ovan jord. I värsta fall kan det leda till att man undviker att anställa kvinnor. Reglerna kan låta bra på papperet men är inte bra för jämställdheten.
Conny Lundberg är arbetsmiljöombudsman med ansvar för gruvfrågor på IF Metalls förbundskontor. Han fick reda på det kommande förbudet när Arbetsmiljöverket begärde in remisser i samband med att de förnyar sina regler.
– Att gravida och ammande inte får jobba under jord kommer ur ett EU-direktiv från 1992. Jag vet inte varför det inte infördes redan när Sverige gick med i EU 1995, säger Conny Lundberg.
IF Metall tycker att dagens regelverk, där företag och fack gör riskbedömningar, i stort sett fungerar bra.
– Men det finns vissa bolag som hittar på egna saker. Där våra skyddsombud och företagen kan ha olika syn, säger Conny Lundberg.
Därför stöder förbundet Arbetsmiljöverkets nya regelverk.
– Det finns olika uppfattningar om vad som gäller i dag. Reglerna skapar tydlighet. Och man ska inte glömma att det är en farlig och riskfylld bransch, säger Conny Lundberg.
Är det definitivt att det blir förbjudet för gravida och ammande att jobba under jord?
– Ja, företagen kommer att behöva anpassa sig till den nya föreskriften från år 2023.
Gruvarbete under jord för gravida och ammande förbjuds när Arbetsmiljöverket inför nya regler sommaren 2023. Men vad som egentligen är gruvarbete är oklart.
Den formulering som föreslagits lyder ”en arbetsgivare får inte sysselsätta en arbetstagare som är gravid eller ammar
i gruvarbete under jord.”
Andra arbeten som enligt reglerna är förbjudna för gravida och ammande är till exempel arbete med bly, rök- och kemdykning samt nattarbete under vissa förhållanden.
Men frågan vad som ska definieras som gruvarbete under jord är inte självklar för Arbetsmiljöverket.
– Det är en tolkningsfråga vad som är ett gruvarbete, säger Ingemar Rödin, specialistläkare i yrkes- och miljömedicin på Arbetsmiljöverket.
Går det att likställa ett jobb som borrare eller laddare vid fronten med ett skrivbordsarbete på kontor under jord?
– Det är viktigt att påpeka att reglerna för gravida alltid har handlat om gruvarbete under jord, och inte arbete under jord i största allmänhet. Jag kan inte säkert säga exakt vad som är gruvarbete eller inte, var gränsen går. Det finns alltid gråzoner, säger Ingemar Rödin.
Vem ska definiera vad som är gruvarbete under jord eller inte?
– Jag är ingen jurist, ytterst kanske det måste avgöras i en domstol, säger han.
Bakgrunden till reglerna kring gruvarbete under jord för gravida är ett EU-direktiv från 1992. När Arbetsmiljöverket började jobba med sitt nya regelverk så upptäcktes att direktivets krav om gruvarbete under jord inte införts fullt ut i Sverige.
Varför har det inte införts tidigare?
– Det vet vi inte. Ingen av dem som var med då jobbar kvar på myndigheten, säger Ingemar Rödin.
LKAB kritiserar Arbetsmiljöverkets planerade skärpning av reglerna för gravida och ammande.
– Signalen är att vi går bakåt i utvecklingen. Vi vill locka fler kvinnor, säger LKAB:s hållbarhetschef Anna Lidbom.
Tillsammans med arbetsgivarorganisationen Industriarbetsgivarna har LKAB skickat in ett remissvar till Arbetsmiljöverket där man vänder sig mot myndighetens nya regler om gravida och ammande kvinnors gruvarbete under jord.
– Framtidens gruva kommer att vara mer lik ett kontorslandskap ovan jord. Den nya regeln ger en signal att svensk gruvindustri har en arbetsmiljö under jord som är farlig. Vilket är fel, säger Anna Lidbom.
Hon framhåller att individuella riskbedömningar gör att gravida och ammande kvinnor får anpassade arbetsuppgifter.
– Vi tolkar myndighetens skärpning som att man helt frångår kraven på riskbedömning, som är vårt verktyg för att säkerställa arbetsmiljön.
Riskerar det nya regelverket att påverka LKAB?
– Vårt jämställdhetsarbete utarmas, säger Anna Lidbom.
Kan det leda till att ni anställer färre kvinnor i framtiden?
– Vi gör vårt yttersta för att bredda mångfalden. Risken är att unga kvinnor inte vill jobba hos oss.
Men finns det inte risker med att jobba under jord?
– Klart det finns riskfyllda miljöer men det motverkar vi med att kartlägga risker och försöka minimera dem.
Är det farligare att jobba på kontor under jord jämfört med ovan jord?
– Vi har inte gjort den typen av jämförelser. De största riskerna med att arbeta på kontor under jord skiljer sig inte från kontor ovan jord. Riskerna är kopplade till stillasittande och stress.
Arbetsmiljöverket har svårt att definiera vad gruvarbete under jord är. Vad anser ni är gruvarbete?
– Definitionen av gruvarbetare är lite yxig. På ett sätt är jag också gruvarbetare. Det måste till en tydligare bild av vilket moment i gruvarbete som avses, annars riskerar det nya regelverket att slå snett mot industrin, säger Anna Lidbom.
Energikrisen slår hårt mot den svenska pappersindustrin. Flera bruk har börjat elda olja för att klara produktionen. Andra ändrar arbetstiderna för att få ner elräkningen. Samtidigt tjänar massaindustrin stora pengar på att sälja el.
Det är det svårt att ha gravida i en gruva utan att riskera att de exponeras för kolmonoxid.
Kolmonoxid är skadligt för foster det är dock ej känt vid vilka nivår. Detta tas upp i AFS:2018:7.