Industriarbetarnas tidning

EU-regler stoppar gruvjobb för gravida

1 november, 2021 - 08:17

Skrivet av

Arbetsmiljö Mullret stiger i LKAB:s Kirunagruva. År 2023 totalförbjuds gruvarbete under jord för gravida och ammande på grund av ett EU-direktiv. Det upprör många kvinnliga gruvarbetare.

Laddaren Emma Kiviniemi, 39 år, spänner hakremmen på hjälmen innan hon vigt tar sig ut från hytten på Volvolastbilen. Hon befinner sig i världens största och modernaste underjordsgruva för järnmalm – Kirunagruvan som har femtio mil underhållen väg under jord.

Emma Kiviniemi tänder pannlampan och rör sig mot bakändan av lastbilen. På flaket förvaras åtta ton sprängmedel som väntar på att sprutas in i borrhålen. Hennes jobb utspelar sig i gruvfronten. När borrarna är klara med sitt åker hon fram och fyller upp till 50 meter djupa borrhål med sprängmedlet som har en konsistens jämförbar med mjukglass.

Sprängningarna genomförs alltid på natten då det är ­minimalt med folk i gruvan, runt 10 000 ton berg sprängs loss när det skjuts.

– Jag är en grovis, gillar att ­jobba hårt, säger Emma Kiviniemi samtidigt som hon sliter till i kran­armen för att justera röret med sprängmedel.

Annat var det under hennes två graviditeter. Då kunde hon inte jobba kvar bland avgaser och buller i fronten. Efter noggranna riskanalyser hamnade hon ena gången i byggstaben och andra gången på den vanliga staben. Fortfarande under jord men i en dammfri och ren kontorsmiljö vid huvudnivån på 1 365 meters djup.

– Graviditeterna innebar kompetensutveckling för mig. Och riskanalysen var verkligen noggrann, jag fick inte åka på vissa vägar för där kunde det skumpa och vibrera för mycket, säger Emma Kiviniemi.

Sofie Henriksson stortrivs med jobbet som lastare i gruvan. Under graviditeten jobbar hon med HR-frågor, delvis hemifrån. Foto: David Lundmark

Lastaren Sofie Henriksson, 28 år, pustar. Gravid i åttonde månaden och med tvååringen Lo på armen går hon uppför trappen till lägenheten. Sofie Henriksson testade många olika jobb innan hon till slut fastnade för gruvan. Hon stortrivs med att lasta malmen långt nere under jord, när hon inte är med barn. Under graviditeten med Lo fick hon hoppa in på ett annat underjords­arbete, som processledare på ett rent och snyggt kontor vid huvudnivån.

– LKAB satsar på oss. Man får testa nya saker, säger Sofie Henriksson.

Hon känner själv att hon blev en bättre lastare efter inhoppet som processledare, att hon fick förståelse för helheten.

Under den pågående graviditeten jobbar hon med personalfrågor och covid-19-restriktioner. Det har inneburit att jobbet till stor del utförts framför datorn i hemmet.

När det nya regelverket om förbud mot arbete under jord kommer på tal blir ­Sofie Henriksson märkbart irriterad och lite mörkare i ögonen.

– 1979 började den första kvinnan under jord. Om vi inte får jobba under jord är det som att gå tillbaka till 70-talet, säger hon.

Hemarbetet under graviditeten har inneburit att Sofie har kunnat spendera mer tid med dottern Lo. Foto: David Lundmark

Precis som laddaren Emma Kiviniemi har hon bara positiva erfarenheter av att vara med barn i gruvan.

– Att vara gravid på LKAB är inget hinder, det är en möjlighet, säger Sofie Henriksson.

Men om det sker komplikationer nere i gruvan och ni snabbt måste till BB?

– Det tar 20 minuter att komma upp. Det är inte värre än att bo i en by utanför Kiruna. Vi har ändå tolv mil till BB i Gällivare, säger Sofie Henriksson.

Emma Kiviniemi är av samma åsikt.

– Med ena barnet så gick vattnet en timme efter jag stämplat ut från jobbet. Det var inget som oroade mig, säger hon.

Ingen av dem har heller hört talas om någon kvinna som fött barn nere i gruvan. Däremot händer det att barn kommer till världen i ambulans på vägen till Gällivare.

Huvudnivån i gruvan ligger 1 365 meter under jord. Här finns matsal och kontrollrum. Här jobbade Emma Kiviniemi när hon väntade barn. Foto: David Lundmark
Maria Berge Johansson, huvudskyddsombud och jämställdhetssamordnare. Foto: David Lundmark

Maria Berge Johansson jobbar heltid som huvudskyddsombud och jämställdhetssamordnare på IF Metalls fackklubb Gruvtolvan. På väg ner i gruvan förklarar hon hur klubben och hon själv ser på EU-direktivet som ska införas i Sverige.

– Jag förstår att reglerna är till för att skydda. Men det går inte att likställa vår arbetsmiljö med en skitig kolgruva någonstans i Europa, säger hon.

Maria Berge Johansson påpekar att i Kirunagruvan görs individuella riskbedömningar för varje kvinna som blir med barn.

– Här är det verkligen inget problem. LKAB är ett stort företag så det går att hitta riskfria arbetsuppgifter under graviditeter.

Hon tycker det är konstigt att de som jobbar med arbetsmiljöfrågor i gruvorna inte har informerats om det nya regelverket.

– Vi visste ingenting. Det är för jävligt att vi inte kan påverka för det här påverkar oss i allra högsta grad, säger hon.

Maria Berge Johansson menar att ­stora LKAB säkerligen kan hitta alternativa arbetsuppgifter ovan jord för ­havande kvinnor när EU-reglerna införs. Men hon flaggar för att det kan bli bekymmer för mindre entreprenörfirmor som enbart sysslar med underjordsarbete.

– De kan ha svårt att hitta jobb ovan jord. I värsta fall kan det leda till att man undviker att anställa kvinnor. Reglerna kan låta bra på papperet men är inte bra för jämställdheten.

Conny Lundberg, arbetsmiljöombudsman med ansvar för gruvfrågor på IF Metall. Foto: David Lundmark

Conny Lundberg är arbetsmiljö­ombudsman med ansvar för gruvfrågor på IF Metalls förbundskontor. Han fick reda på det kommande förbudet när Arbetsmiljöverket begärde in remisser i samband med att de förnyar sina regler.

– Att gravida och ammande inte får jobba under jord kommer ur ett EU-direktiv från 1992. Jag vet inte varför det inte infördes redan när Sverige gick med i EU 1995, säger Conny Lundberg.

IF Metall tycker att dagens regelverk, där företag och fack gör riskbedömningar, i stort sett fungerar bra.

– Men det finns vissa bolag som hittar på egna saker. Där våra skyddsombud och företagen kan ha olika syn, säger Conny Lundberg.

Därför stöder förbundet Arbetsmiljöverkets nya regelverk.

– Det finns olika uppfattningar om vad som gäller i dag. Reglerna skapar tydlighet. Och man ska inte glömma att det är en farlig och riskfylld bransch, säger Conny Lundberg.

Är det definitivt att det blir förbjudet för gravida och ammande att jobba under jord?

– Ja, företagen kommer att behöva anpassa sig till den nya föreskriften från år 2023.


Arbetsmiljöverket: ”En tolkningsfråga vad som är gruvarbete”

Gruvarbete under jord för gravida och ammande förbjuds när Arbetsmiljöverket inför nya regler sommaren 2023. Men vad som egentligen är gruvarbete är oklart.

Den formulering som föreslagits lyder ”en arbetsgivare får inte sysselsätta en arbetstagare som är gravid eller ammar
i gruvarbete under jord.”

Andra arbeten som enligt reglerna är förbjudna för gravida och ammande är till exempel arbete med bly, rök- och kemdykning samt nattarbete under ­vissa förhållanden.

Men frågan vad som ska definieras som gruvarbete under jord är inte självklar för Arbetsmiljöverket.

– Det är en tolkningsfråga vad som är ett gruvarbete, säger Ingemar Rödin, specialistläkare i yrkes- och miljömedicin på Arbetsmiljöverket.

Går det att likställa ett jobb som borrare eller laddare vid fronten med ett skrivbordsarbete på kontor under jord?

– Det är viktigt att påpeka att reglerna för gravida alltid har handlat om gruvarbete under jord, och inte arbete under jord i största allmänhet. Jag kan inte säkert säga exakt vad som är gruvarbete eller inte, var gränsen går. Det finns alltid gråzoner, säger Ingemar Rödin.

Vem ska definiera vad som är gruvarbete under jord eller inte?

– Jag är ingen jurist, ytterst kanske det måste avgöras i en domstol, säger han. 

Bakgrunden till reglerna kring gruvarbete under jord för gravida är ett EU-direktiv från 1992. När Arbetsmiljöverket började jobba med sitt nya regelverk så upptäcktes att direktivets krav om gruvarbete under jord inte införts fullt ut i Sverige.

Varför har det inte införts tidigare?

– Det vet vi inte. Ingen av dem som var med då jobbar kvar på myndigheten, säger Ingemar Rödin.


LKAB: ”Vi går bakåt i utvecklingen”

LKAB kritiserar Arbetsmiljöverkets planerade skärpning av reglerna för gravida och ammande.
– Signalen är att vi går bakåt i utvecklingen. Vi vill locka fler kvinnor, säger LKAB:s hållbarhetschef Anna Lidbom.

Tillsammans med arbetsgivarorganisationen Industriarbetsgivarna har LKAB skickat in ett remissvar till Arbetsmiljöverket där man vänder sig mot myndighetens nya regler om gravida och ammande kvinnors gruvarbete under jord.

– Framtidens gruva kommer att vara mer lik ett kontorslandskap ovan jord. Den nya regeln ger en signal att svensk gruvindustri har en arbetsmiljö under jord som är farlig. Vilket är fel, säger ­Anna Lidbom.

Hon framhåller att individuella ­riskbedömningar gör att gravida och ­ammande kvinnor får anpassade arbetsuppgifter.

– Vi tolkar myndighetens skärpning som att man helt frångår kraven på riskbedömning, som är vårt verktyg för att säkerställa arbetsmiljön.

Riskerar det nya regelverket att påverka LKAB?

– Vårt jämställdhetsarbete utarmas, säger Anna Lidbom. 

Kan det leda till att ni anställer färre kvinnor i framtiden?

– Vi gör vårt yttersta för att bredda mångfalden. Risken är att unga kvinnor inte vill jobba hos oss.

Men finns det inte risker med att jobba under jord?

– Klart det finns riskfyllda miljöer men det motverkar vi med att kartlägga risker och försöka minimera dem.

Är det farligare att jobba på kontor under jord jämfört med ovan jord?

– Vi har inte gjort den typen av jäm­förelser. De största riskerna med att arbeta på kontor under jord skiljer sig inte från kontor ovan jord. Riskerna är kopplade till stillasittande och stress.

Arbetsmiljöverket har svårt att definiera vad gruvarbete under jord är. Vad anser ni är gruvarbete?

– Definitionen av gruvarbetare är lite yxig. På ett sätt är jag också gruvarbetare. Det måste till en tydligare bild av vilket moment i gruvarbete som avses, annars riskerar det nya regelverket att slå snett mot industrin, säger Anna Lidbom.

En kommentar till “EU-regler stoppar gruvjobb för gravida

  • Det är det svårt att ha gravida i en gruva utan att riskera att de exponeras för kolmonoxid.
    Kolmonoxid är skadligt för foster det är dock ej känt vid vilka nivår. Detta tas upp i AFS:2018:7.

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

Du kanske också vill läsa…

Han var i gruvan när det rasade

Han var i gruvan när det rasade

Skalvet den 18 maj är det största i svensk gruvhistoria och fick många Kirunabor att vakna skräckslagna. 13 personer befann sig nere i gruvan. Jonny Kumpula var en av dem.

Arbetsmiljöverket backar – gravida får jobba under jord

Arbetsmiljöverket backar – gravida får jobba under jord

Arbetsmiljöverket backar från sitt tidigare förslag att totalförbjuda gruvarbete under jord för gravida och ammande.

Han var i gruvan när det rasade

Skalvet den 18 maj är det största i svensk gruvhistoria och fick många Kirunabor att vakna skräckslagna. 13 personer befann sig nere i gruvan. Två timmar senare skulle de ha varit flera hundra.

Svenska gruvor ska bryta Europas beroende av Kina

Svenska gruvor ska bryta Europas beroende av Kina

I den svenska berggrunden ruvar de ovanliga grundämnen som är nödvändiga för den nya gröna tekniken. EU älskar våra gruvfyndigheter, men vägen till produktion är lång, skriver DA:s Harald Gatu.

Franska gruv­arbetare får 100 000 i skadestånd

Franska gruv­arbetare får 100 000 i skadestånd

100 000 kronor var för sin oro att bli sjuka. Det får 726 franska gruvarbetare, som arbetat med otillräcklig eller ingen skyddsutrustning, efter en unik dom.

Gravid? Risk att du förlorar pengar

Gravid? Risk att du förlorar pengar

Väntar du barn och har ett riskfyllt jobb? Då kan du bli förbjuden att jobba – och förlora inkomst. Det hände Sandra Ekholm i Oxelösund.

Repstopp i gruvan mitt under coronakrisen

Repstopp i gruvan mitt under coronakrisen

Bajamajor till entreprenörerna. Dygnet-runt-arbete för att minska smittan. Zinkgruvan har reparationsstopp – mitt i coronatider. Hundra man extra befinner sig innanför grindarna.

LKAB provar nya brytmetoder inför jätte­satsning

LKAB provar nya brytmetoder inför jätte­satsning

LKAB ska under detta år starta en testgruva i Kiruna, där man ska prova olika nya metoder för att bryta malm. Testerna ska ligga till grund för företagets hittills största investering, nya huvudnivåer i Kiruna och Gällivare.

Sprickan i Malmfälten

Sprickan i Malmfälten

Gruvkvinnorna visste att de skulle stöta på hinder. De ville förändra arbetsvillkoren inifrån. Men motståndet kom från oväntat håll.

Bråk på krogen görs upp i rätten 

En LKAB-anställd fick sparken efter att han påstods ha hotat en arbetskamrat på krogen på fritiden. I veckan har ärendet tagits upp i Arbetsdomstolen.

Avtal 2023

Irene Wennemo: Höjda chefslöner försvårar avtalsrörelsen

Irene Wennemo: Höjda chefslöner försvårar avtalsrörelsen

Om de allra högsta cheferna får kraftigt höjda ersättningar under avtalsrörelsen blir det svårare för parterna att komma överens, säger Medlingsinstitutets generaldirektör Irene Wennemo.

Därför är avtalsrörelsen laddad som ingen annan

Därför är avtalsrörelsen laddad som ingen annan

Priserna stiger och ibland handlar det bara om att lönen ska räcka månaden ut. Kommer förhandlarna att ta hänsyn till det, undrar Dagens Arbetes reporter Anna Julius.

Att vara stötdämparen i systemet

Att vara stötdämparen i systemet

När inflationen ökar är det helt okej för hyresvärdar, butiker, restauranger och fan och hans moster att höja priserna. Då justerar de ju bara priserna för inflationen. Men så fort arbetarna vill ha löner därefter ropas det hejvilt om att det vore oansvarigt, skriver industriarbetaren Marcus Raihle.

Teknikföretagen kräver 2,0 procent

Teknikföretagen kräver 2,0 procent

Teknikföretagen vill se en löneökning på 2,0 procent. De föreslår ett engångsbelopp enligt tysk modell om 3000 kronor. De vill även öka företagens makt över arbetstiden.

”Låt protester bli årets julklapp till ledningen”

”Låt protester bli årets julklapp till ledningen”

När våra företrädare lämnar oss med svältlöner så måste vi ta saken i våra egna händer och protestera, som resten av världen gör, skriver sex IF Metall-medlemmar.

Pappers säger ja till 4,4 procent

Pappers säger ja till 4,4 procent

Pappers ställer sig bakom LO-samordningen. Det blev klart under förbundsmötet i Uddevalla på söndagen. ”Det känns bra!”, säger Pappers förbundsordförande Pontus Georgsson.

GS säger ja till avtalskrav

GS säger ja till avtalskrav

GS ställer sig bakom de framlagda kraven inför kommande avtalsrörelse.

IF Metalls avtalsråd sa ja till plattformen

IF Metalls avtalsråd sa ja till plattformen

Många tyckte att avtalskraven var för låga men IF Metalls avtalsråd röstade ändå ja till att vara med i Facken inom industrins och LO:s plattformar. 

Vilse i avtalsspråket?

Vilse i avtalsspråket?

Dagens Arbete hjälper dig att förstå de vanligaste orden som har med dina villkor att göra.

Intern kritik i IF Metall: Fick veta budet för sent

Intern kritik i IF Metall: Fick veta budet för sent

Många förtroendevalda blev tagna på sängen av fackens bud på 4,4 procent. Lars Ask, klubbordförande på Volvos Verkstadsklubb i Skövde, tycker att de borde fått veta budet i förväg.

”Nu tar vi lönekampen till IF Metalls kongress”

”Nu tar vi lönekampen till IF Metalls kongress”

Vi gick ner i lön vid krisen 2008, och lät oss permitteras under pandemin, samtidigt som företagen tog ut jättevinster. Vi måste visa ledamöterna på IF Metalls kongress att vi inte tänker nöja oss med luft i plånboken, skriver IF Metall-medlemmen Andreas Köhler.

Dagens Arbetes poddar Lyssna på de senaste avsnitten

Hej Socialdemokrat! – här är den indragna vallåten från 1968

Hej Socialdemokrat! – här är den indragna vallåten från 1968

1968 fick Socialdemokraterna 50,1 procent av rösterna i riksdagsvalet. Men det var knappast tack vare kampanjlåten ”Hej Socialdemokrat!”. Kalle Lind berättar.

Den bortglömda Linje 2-sången

Den bortglömda Linje 2-sången

Lyssna på Linje 2-sången från kärnkraftsomröstningen 1980. Dagens Arbetes reporter Jonas Nordling har grävt i arkivet – och pratat med linje 2-generalen.

Facket och näringslivet vill se snabbare grön omställning

Facket och näringslivet vill se snabbare grön omställning

Det största hindret för den gröna omställningen är att beslutsfattare och allmänhet inte tror att den kommer att kunna genomföras. Lyssna på podden med Marie Nilsson, Svante Axelsson och Helle Klein.

Fackets starka motstånd mot nazismen

Fackets starka motstånd mot nazismen

Författaren Anna-Lena Lodenius gästar Dagens Arbete Historia. Tillsammans med Harald Gatu och Helle Klein utforskar hon hur arbetarrörelsen hanterat högerextremismen historiskt. Författaren Mats Wingborg ger en nutida internationell utblick.

Facket och flyktingarna

Facket och flyktingarna

Svenska facken smugglade flyktingar, pengar och information under andra världskriget. Norska motståndsmän fick bo i ett hus i centrala Stockholm under täckmanteln att de var grafiska ombudsmän.

Hoten mot de svenska industrijobben

Hoten mot de svenska industrijobben

Svensk basindusti exporterar 90 procent av produkterna. Så hur drabbas Sverige när länder som USA vill rädda sina egna industrijobb? Och hur går det med den gröna omställningen när energikrisen slagit till?

Den stora modebluffen

Den stora modebluffen

När Domsjös trämassa blir viskosfiber i Indien görs det med metoder som har skadat människor och miljö i mer än hundra år. Så varför låtsas svenska ­mode­företag som H&M att det är nytt och fräscht?