Industriarbetarnas tidning

Krönikor är personligt hållna texter. Åsikterna är skribenternas egna.

Facket får hantera skadorna

16 december, 2021

Skrivet av

Krönika Man kan vara arg på las-uppgörelsen, men vad vi behöver nu är en ny politik, skriver GS-fackets ordförande Per-Olof Sjöö.

Per-Olof Sjöö är förbundsordförande för GS-facket.

Sedan 2017 har det pågått en förhandling om villkor för trygghet och omställning mellan LO och Svenskt Näringsliv.
I mitten på november lades ännu ett kapitel till den här segdragna förhandlingen eftersom LO beslutade att skriva på en avsiktsförklaring om att ansluta sig till Huvudavtalet.

Det här är komplicerat även för nördar som jag men vad är det du som medlem behöver veta om detta?

  • Uppgörelsen som LO träffade i november förbättrar omställningsavtalet som gällt sedan tidigare.
  • Uppgörelsen försämrar inte anställningsskyddet.
  • Vi ska nu analysera hur en anslutning av GS till Huvudavtalet påverkar våra medlemmar. Detta ska vi göra i en bred medlemsdialog.

Vad är då Huvudavtalet? Förra året blev tjänstemännens förhandlingskartell (PTK) och Svenskt Näringsliv överens om att teckna ett avtal som reglerar många av frågorna som är kopplade till anställningsskydd och omställning.

Avtalet innehåller krav på lagstiftning och kompletterande skrivningar i avtal mellan parterna. Det är alltså detta avtal LO nu också bestämt sig för att ansluta sig till. Även om LO blir part i avtalet, så är det upp till varje förbund om man vill ansluta sig.

Den som hängt med i debatten undrar säkert varför LO:s 14 förbund drar så olika slutsatser av att LO blir part i ett huvudavtal. Det finns inget enkelt svar på den frågan men i huvudsak handlar det om en helt annan ingrediens i denna soppa.

Det finns nämligen en majoritet i Sveriges Riksdag för att försämra våra medlemmars anställningsskydd. Denna majoritet har lagt sig i parternas förhandlingar genom ett förslag till lagstiftning som dramatiskt skulle försämra tryggheten på svensk arbetsmarknad. Detta hot om lagstiftning har naturligtvis påverkat förhandlingarna. Arbetsgivarna har helt enkelt suttit med trumf på hand.

Många har varit förbannade på Löfvens regering för detta. Det får man naturligtvis vara, men den relevanta frågan handlar inte om vilken regering vi har utan hur riksdagen ser ut. Det är den som stiftar lagar i det här landet.

Det som soppan kokar ner till är följande, mycket enkla slutsats: Röstar man på partier som vill försämra löntagarnas trygghet så kommer de att göra det. Facket får då hantera skadeverkningarna av en ny lagstiftning. Faktum är att vi levt med detta förhållande sedan 2006.

I september nästa år kan vi bryta den här trenden. Det är hög tid för en ny riksdag som vill utveckla tryggheten för Sveriges löntagare och låta fack och arbetsgivare göra detta utan politisk inblandning. Det ser jag fram emot. 

En kommentar till “Facket får hantera skadorna

  • Är det inte fackets uppgift att bevaka medlemmarnas villkor och avtal?
    Man kan inte som facklig rörelse två sina händer och skylla på att opponenten är bättre rustad. Märkligt resonemang.

    Den fackliga rörelsen skall bistå sina medlemmar oavsett vilken riksdag som styr. Annars har man inga principer kvar att försvara när byxorna har tappats och hakan också. Dags at ta strid för sina fackliga medlemmar innan det är helt kört.

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

The reCAPTCHA verification period has expired. Please reload the page.

Du kanske också vill läsa…

Tips till vår nästa stats­minister

Tips till vår nästa stats­minister

När Stefan Löfven nu avgår vill jag både tacka och se en efterträdare som kraftsamlar mot ojämlikheten, skriver Pappers ordförande Pontus Georgsson.

”På vilket sätt är detta facklig solidaritet?”

”På vilket sätt är detta facklig solidaritet?”

Det är knappast solidariskt att sluta ett avtal med arbetsgivarna efter att man tillsammans med resten av LO-förbunden sagt nej, skriver Rickard Joelsson-Wallsby.

Kommer regeringen att lyssna på LO:s nej?

Kommer regeringen att lyssna på LO:s nej?

Fredagens besked från Svenskt näringsliv och PTK ställer frågan: Kan regeringen driva igenom en ny arbetsrätt trots att LO har sagt nej till förslaget? skriver DA:s reporter Rasmus Lygner.

Århundradets förhandling

Århundradets förhandling

Ge för guds skull inte politikerna möjlighet att skapa oreda på arbetsmarknaden för lång tid framöver, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

”Vänsterpartiet står på vår sida även när det blåser hårt”

”Vänsterpartiet står på vår sida även när det blåser hårt”

Det är Vänsterpartiet som tar strid för löntagarna, mot urholkad anställningstrygghet och återinförande av karensdag. skriver IF Metallaren Erfan Kakahani.

Då kan det bli riktigt god stämning i LO-borgen

Då kan det bli riktigt god stämning i LO-borgen

Det kan te sig lite märkligt att LO-basen inte kan välja mellan V och ett parti där den ansvariga för arbetsmarknadsfrågor prisats med en tavla av en brinnande LO-borg, skriver industriarbetaren Marcus Raihle.

LO: Släpp er fixa idé om att underminera fackliga skyddsombud

LO: Släpp er fixa idé om att underminera fackliga skyddsombud

Om M och SD på riktigt vill göra krafttag mot brottsligheten borde de släppa den fixa idéen om att underminera de fackliga regionala skyddsombudens roll, skriver LO:s ordförande Susanna Gideonsson.

”Det är S och deras allierade som hindrar krafttagen mot brott”

”Det är S och deras allierade som hindrar krafttagen mot brott”

LO försöker hitta syndabockar när partiet man pumpar in pengar i inte levererar, skriver Maria Malmer Stenergard och Mats Green (M).

LO: ”Högern hindrar krafttag mot brott i arbetslivet”

LO: ”Högern hindrar krafttag mot brott i arbetslivet”

Den mest växande formen av kriminalitet, arbetslivskriminaliteten, har understötts av borgerlig politik, skriver LO:s ordförande Susanna Gideonsson.

”Beslutet om trygghet borde ligga i våra händer”

”Beslutet om trygghet borde ligga i våra händer”

IF Metalls medlemmar bör, precis som journalistförbundets, få rösta om vi ska ansluta oss till las-överenskommelsen, skriver fem industriarbetare.

DA granskar sprängdåden

Dagens Arbete avslöjar hur kriminella lätt kan smuggla ut stora mängder sprängmedel från byggarbetsplatser. Kontroll och tillsyn brister. Och dömda kan fortsätta spränga.

Dagens Arbete granskar sprängdåden

Dagen Arbete har tagit reda på var sprängmedlet som används vid sprängdåden kommer ifrån. Över ett halvt ton sprängmedel har stulits från byggarbetsplatser de senaste fem åren. Här sammanfattar vi granskningen.

Stulet: Halvt ton sprängmedel

Mer än ett halvt ton sprängmedel har stulits från byggarbetsplatser i Sverige. Det visar Dagens Arbetes granskning.

Frågorna om sprängdåden som regeringen inte vill svara på

När Dagens Arbete vill ställa frågor om sprängdåden till justitieminister Gunnar Strömmer (M) bollas vi vidare och får mejlsvar utan möjlighet till följdfrågor. Här är alla frågor vi hade velat få svar på.

S: ”Kan finnas anledning att se över lagen”

Efter Dagens Arbetes granskning av sprängdåden öppnar Socialdemokraterna upp för en översyn av lagen om hantering av sprängmedel.

Larmet: Byggdynamit kan användas i terrordåd

”Sprängmedel är terroristernas favoritvapen. Därför är det angeläget att få stopp på stölderna av byggdynamit”, säger sprängmedelsexperten Bo Janzon. 

”Man undrar ju hur mycket sprängmedel som är i omlopp”

Det som förvånade journalisterna David Lundmark och Johanna Edström mest när de granskade hur mycket sprängmedel som är på drift, är att sprängmedel är så pass billigt – och politikerna inte gjort mer för att täppa till alla luckorna i lagen. 

Sprängkort dras inte in för dömda brottslingar

Personer som dömts för grova brott får inte sitt sprängkort indraget.
Dagens Arbetes granskning visar att de som ansvarar för sprängkorten inte får veta om någon döms för brott.

Richard ville hjälpa till – blev misstänkt för brott

Bergsprängaren Richard Bredin hjälpte en vän att frakta bort dynamit.
Han tyckte att han gjorde samhället säkrare. Men Polisen trodde han var kriminell.