Industriarbetarnas tidning
Vi publicerar ett urval av artiklar från Dagens Arbetsmiljö, ett magasin som riktar sig till skyddsombud och förtroendevalda inom LO, men även andra som jobbar med arbetsmiljö.
Maktbalansen på arbetsplatserna har starkt förskjutits mot arbetsgivarsidan de senaste årtiondena, säger Carola Löfstrand. Hon håller i LO:s program Det goda arbetet i en ny tid.
Uppdrag: Projektledare för Det goda arbetet i en ny tid sedan 2018. Arbetsmiljöutredare på LO:s enhet för välfärd, utbildning och arbetsmarknad.
Ålder: 50 år.
Tidigare: Arbetsmiljöombudsman på fackförbundet Vision i 20 år.
Beslutade LO-kongressen om satsningen på Det goda arbetet i en ny tid.
Vad är syftet med projektet?
– Att stärka den fackliga rörelsen så att maktbalansen återupprättas för arbetstagarna. Förlorad mark ska återtas, alla ska kunna, vilja och orka jobba fram till pensionen – så är det inte nu. Därför måste arbetsmiljöfrågorna få större plats i samhällsdebatten och fler än skyddsombuden ska ha ett arbetsmiljöperspektiv i det fackliga arbetet.
– Vårt arbete handlar om att stödja en process som ska ge näring åt förbundens fackliga strategier. Vi ska visa olika arbetssätt så att alla kan lära av varandra.
Vad menas med ”i en ny tid”?
– Globaliseringen och digitaliseringen har skapat nya villkor. Tillsammans med otryggare anställningsvillkor, allt fler korta påhugg och ibland avsaknad av kollektivavtal har det skapat nygamla förutsättningar för fackligt arbete.
Vad har programmet lett till?
– En del redovisas på webbsidan lo.se/dga, som visar exempel på fackligt arbete i olika branscher som sjukvård, handels och assistansbolag. Där kan man också läsa mer om hur kompetensomställning räddade jobb på SKF och samtidigt utvecklade företagets konkurrenskraft samt vilka arbetsmiljöutmaningar Transport har.
– Till det kommer mer folkbildande inslag som att vi är med och sponsrar utställningen Vi som arbetar med våra kroppar som nu är på turné i landet.
Vad händer härnäst?
– Vi ska just starta projektet Stärk skyddsombuden. Behovet kommer ur arbetet med Det goda arbetet i en ny tid. Ett särskilt problem är de okunniga arbetsgivare som inte förstår skyddsombudens roll utan motarbetar och ibland trakasserar dem. Skyddsombuden behöver bli fler och såväl fackliga ombud som skyddsombud behöver stärkas i hur man driver frågor. Vi ska kartlägga vad förbunden behöver mer stöd med.
Hur uppmärksammar ni de regionala skyddsombuden (RSO)?
– De har det ju extra tufft. Särskilt på de små arbetsplatserna hänger arbetsmiljö och anställningstrygghet samman. Med otrygga anställningsvillkor och korta påhugg blir takhöjden lägre, det blir svårare att framföra kritik. Folk vågar inte för de behöver jobb även nästa vecka. Ibland är det även svart lön och noll säkerhetsutrustning. Det finns i ord ett brett stöd i riksdagen mot arbetslivskriminalitet. Ändå gick riksdagsmajoriteten emot att RSO ska få tillträde till fler arbetsplatser trots att just de ofta upptäcker grava missförhållanden.
– Man behöver förstå att arbetsmiljödumpning är ett vanligt första steg till fusk med anställningsvillkor, skatter och annat. Då är RSO-närvaro en möjlighet att både rädda liv och bidra till att arbetsgivare som följer lagar inte konkurreras ut av kriminella.
– Här är det särskilt tydligt att arbetsmiljöarbetet är en del av en större helhet. Vi fortsätter att driva kravet på utökad tillträdesrätt för RSO.
Systemet med regionala skyddsombud fungerar bra och bör utökas, har utredaren Magnus Sverke kommit fram till. Lyssna på intervjun och ett arbetsplatsbesök under en skyddsrond med ett regionalt skyddsombud i Västerås.
På takfabriken i Västerås flyter samarbetet med fackets regionala skyddsombud. Maina Bejefalk önskar att hon även fick besöka arbetsplatser utan GS-medlemmar.
Politikerna säger att skyddsombuden är viktiga. Ändå nämns de sällan i riksdagen. Dagens Arbetsmiljö har kartlagt vad arbetsmarknadspolitikerna faktiskt talar om i kammaren.
Klassperspektivet är en viktig drivkraft för bostadsminister Johan Danielsson (S), tills nyligen EU-parlamentariker.
Första stoppet kom i mars. En våg av skyddsombudsstopp drog fram över landet med anledning av coronaviruset under våren 2020. Men Arbetsmiljöverket hävde fler än hälften.
Skyddsombudet Momodou Lamin Sanneh har 75 fackliga utbildningar i bagaget. Men han är fortfarande hungrig på kunskap.
Vad händer om arbetsmiljöombudet utsätts för trakasserier, eller inte kan begära skyddsstopp eller arbetsmiljöåtgärder? Det frågar Stefan Lindahl, regionalt skyddsombud på IF Metall, efter Svenskt Näringslivs förslag med arbetsmiljöombud istället för fackligt tillsatta regionala skyddsombud.
Tre av tio skyddsombud har funderat på att avsäga sig sitt uppdrag på grund av svårigheter med att utföra det. Det visar en undersökning som Dagens Arbetsmiljö har gjort bland skyddsombud i industrin.
I stället för att prata om hur mycket de regionala skyddsombuden kostar kanske vi ska prata om hur mycket vi sparar åt företagen. I sanktionsavgifter – eller i att människoliv räddas, skriver Linda Forså och Victoria Boström, regionala skyddsombud för IF Metall.
Snart når första numret av den nystartade papperstidningen Dagens Arbetsmiljö läsarna.
”Tidningen ska både avslöja, inspirera och vara ett nyttigt sammanhang för alla som tycker arbetsmiljö är viktigt”, säger chefredaktör Helle Klein.
Allt färre kommuner erbjuder barnomsorg som har öppet på kvällar och nätter. Men gjuteriarbetaren Jenny Fredin har haft tur. ”Tack vare nattis. Annars vet jag inte hur det hade gått”, säger hon.
En del har musik i öronen när de jobbar. Andra har Karlavagnen.
Skift- eller nattarbete? Forskaren Maria Lennernäs Wiklund tipsar om vad du bör äta – och när.
På en skiftlagsträff i Skoghall försöker man skruva till det perfekta schemat. Kan man ha dygnet runt-drift utan att det går ut över de anställdas hälsa? Sveriges ledande forskare har svaret.
Du riskerar hälsan när du jobbar skift. Men det finns en effektiv lösning: arbetstidsförkortning.
Det anser Göran Kecklund, professor vid stressforskningsinstitutet på Stockholms universitet.
Hur påverkas kroppen – och knoppen – när man är vaken på natten? DA:s expert reder ut det du behöver veta om återhämtning, dygnsrytm och den biologiska klockan.
Alla föräldrar borde ha lagstadgad rätt till barnomsorg på obekväm arbetstid. Det tycker både röda och blå i riksdagen. Men där får de inget gehör.
I dag jobbar många maskinförare tvåskift. Arbetet är detsamma kvällstid, men känslan en annan. Mats Lind och Patrik Olson kör utanför Skinnskatteberg en mörk och snöfri kväll i februari.
Mekanikern Jim Gage har byggt teleskop och konstruerat maskiner som gör att han kan fotografera och filma fenomen i rymden.
Ulf Isacson började att fotografera när han arbetade som taxichaufför. Bilderna i reportaget är från hans bok Jag valde bort dagen.
Samförstånd före strejk har länge varit den svenska modellen i praktiken. Men är fackens hot om strejk en nödvändig muskelträning för facken för att hålla sig i trim? Och vilka frågor är så viktiga att facket bör gå ut i strejk?
Många minns hur en kraschad bank på andra sidan jordklotet kan stoppa produktionen och skicka ut tusentals i arbetslöshet. Är det annorlunda den här gången?
Facken inom industrin säger nej till förslaget om ett treårigt avtal – ”med tanke på det osäkra läget i världen och inflationen”.
Vi LO-medlemmar måste få kompensation för det vi stått tillbaka för under de senaste åren, skriver Rainor Melander, Pappers avdelningsordförande på Väja bruk.
Inflationen äter upp löneökningarna. På industrier runt om i landet frågar sig många: Varför är det vi arbetare som ska ta smällen?
Hur lönerna ökar i konkurrentlandet Tyskland påverkar svensk avtalsrörelse. Men vad betyder de siffror som slungas nedifrån kontinenten? DA reder ut vad som hände när 3,9 miljoner tyska verkstadsarbetare fick ett nytt kollektivavtal.
Priserna stiger och ibland handlar det bara om att lönen ska räcka månaden ut. Kommer förhandlarna att ta hänsyn till det, undrar Dagens Arbetes reporter Anna Julius.
Många förtroendevalda blev tagna på sängen av fackens bud på 4,4 procent. Lars Ask, klubbordförande på Volvos Verkstadsklubb i Skövde, tycker att de borde fått veta budet i förväg.
Varken Industriarbetsgivarna eller Trä- och möbelföretagen tycker att Facken inom industrins lönekrav är rimliga. ”Vi betraktar världen ur olika perspektiv.”
Ett ettårigt avtal med löneökningar på 4,4 procent. Mer till de med lägst löner, och ytterligare avsättningar till flexpension. Det föreslår Facken inom industrin ska vara kraven i avtalsrörelsen.
Ett av tre skyddsombud kan vara valt på fel sätt. De kallas falska skyddsombud och Transport har under året kämpat för att komma till rätta med problemet.
Arbetsmiljöforskaren Maria Steinberg blev förskräckt när hon insåg att så många som ett av tre skyddsombud kan vara valda på fel sätt.
Kvinnor i arbetaryrken har fler sjukdagar och avslutar sitt arbetsliv tidigare. Därför är skyddsombuden avgörande även för jämställdheten, skriver Lina Stenberg på tankesmedjan Katalys.
Angelläget och bra! Den kortsiktighet som orsakas av avkastningskrav om 15 20 procent påverkar också hanteringen av anställda. Det mänskliga kapitalet ses på kort sikt. Omställningspengar är bra men kan komma att smörja kortsiktig syn på medarbetare. Fackföreningar kan kanske bredda diskussionen. En tradition av djupare samtal? Folkbildning?