Maktbalansen på arbetsplatserna har starkt förskjutits mot arbetsgivarsidan de senaste årtiondena, säger Carola Löfstrand. Hon håller i LO:s program Det goda arbetet i en ny tid.
Carola Löfstrand
Uppdrag: Projektledare för Det goda arbetet i en ny tid sedan 2018. Arbetsmiljöutredare på LO:s enhet för välfärd, utbildning och arbetsmarknad.
Ålder: 50 år.
Tidigare: Arbetsmiljöombudsman på fackförbundet Vision i 20 år.
2016
Beslutade LO-kongressen om satsningen på Det goda arbetet i en ny tid.
Vad är syftet med projektet?
– Att stärka den fackliga rörelsen så att maktbalansen återupprättas för arbetstagarna. Förlorad mark ska återtas, alla ska kunna, vilja och orka jobba fram till pensionen – så är det inte nu. Därför måste arbetsmiljöfrågorna få större plats i samhällsdebatten och fler än skyddsombuden ska ha ett arbetsmiljöperspektiv i det fackliga arbetet.
– Vårt arbete handlar om att stödja en process som ska ge näring åt förbundens fackliga strategier. Vi ska visa olika arbetssätt så att alla kan lära av varandra.
Vad menas med ”i en ny tid”?
– Globaliseringen och digitaliseringen har skapat nya villkor. Tillsammans med otryggare anställningsvillkor, allt fler korta påhugg och ibland avsaknad av kollektivavtal har det skapat nygamla förutsättningar för fackligt arbete.
Vad har programmet lett till?
– En del redovisas på webbsidan lo.se/dga, som visar exempel på fackligt arbete i olika branscher som sjukvård, handels och assistansbolag. Där kan man också läsa mer om hur kompetensomställning räddade jobb på SKF och samtidigt utvecklade företagets konkurrenskraft samt vilka arbetsmiljöutmaningar Transport har.
– Till det kommer mer folkbildande inslag som att vi är med och sponsrar utställningen Vi som arbetar med våra kroppar som nu är på turné i landet.
Vad händer härnäst?
– Vi ska just starta projektet Stärk skyddsombuden. Behovet kommer ur arbetet med Det goda arbetet i en ny tid. Ett särskilt problem är de okunniga arbetsgivare som inte förstår skyddsombudens roll utan motarbetar och ibland trakasserar dem. Skyddsombuden behöver bli fler och såväl fackliga ombud som skyddsombud behöver stärkas i hur man driver frågor. Vi ska kartlägga vad förbunden behöver mer stöd med.
Hur uppmärksammar ni de regionala skyddsombuden (RSO)?
– De har det ju extra tufft. Särskilt på de små arbetsplatserna hänger arbetsmiljö och anställningstrygghet samman. Med otrygga anställningsvillkor och korta påhugg blir takhöjden lägre, det blir svårare att framföra kritik. Folk vågar inte för de behöver jobb även nästa vecka. Ibland är det även svart lön och noll säkerhetsutrustning. Det finns i ord ett brett stöd i riksdagen mot arbetslivskriminalitet. Ändå gick riksdagsmajoriteten emot att RSO ska få tillträde till fler arbetsplatser trots att just de ofta upptäcker grava missförhållanden.
– Man behöver förstå att arbetsmiljödumpning är ett vanligt första steg till fusk med anställningsvillkor, skatter och annat. Då är RSO-närvaro en möjlighet att både rädda liv och bidra till att arbetsgivare som följer lagar inte konkurreras ut av kriminella.
– Här är det särskilt tydligt att arbetsmiljöarbetet är en del av en större helhet. Vi fortsätter att driva kravet på utökad tillträdesrätt för RSO.
Angelläget och bra! Den kortsiktighet som orsakas av avkastningskrav om 15 20 procent påverkar också hanteringen av anställda. Det mänskliga kapitalet ses på kort sikt. Omställningspengar är bra men kan komma att smörja kortsiktig syn på medarbetare. Fackföreningar kan kanske bredda diskussionen. En tradition av djupare samtal? Folkbildning?