Industriarbetarnas tidning

Spegel, spegel, på webben där …

4 januari, 2022

Skrivet av

Ingen går fri från vår tids utseendefixering. Men det går att bråka med sina egna fördomar och ideal. Det gör vi gärna med serietecknaren Liv Strömquist som ledsagare.

Seriebok om utseendehets

Titel: Inne i spegelsalen
Författare: Liv Strömquist.
Förlag: Norstedts.
Antal sidor: 144.

Ja, vi känner alla till historien om Snövits styvmor. När spegeln inte längre bekräftar att hon är vackrast blir hon vansinnig. Hon vill ha Snövit mördad och hennes hjärta på ett fat.

Reaktionen är ”HELT NORMAL!” och ”HUNDRA PROCENT RIMLIG!”, slår Liv Strömquist fast i boken Inne i spegelsalen. För vad kan man begära av en människa – skönheten har varit Snövits styvmors stora grej och ”hundra miljoner undersökningar” visar att kvinnor blir bedömda mer för sitt utseende än män. Ska hon bara acceptera tidens gång?

En av Sveriges vassaste serietecknare är tillbaka med ett nytt album. Denna gång handlar det om skönhet – och varför vi är så besatta av den. Precis som med de tidigare albumen Kunskapens frukt och Den rödaste rosen slår ut tar Liv Strömquist hjälp av historiska personer och tänkare för att dissekera och illustrera sitt ämne. Vi får lära oss om allt från skönhetens historiska (o-)betydelse på äktenskapsmarknaden, till varför halvnakna bilder på Kim Kardashian är mer progressiva (!) än likadana bilder på Marilyn Monroe.

I Kunskapens frukt skrev och tecknade Strömquist om det kvinnliga könsorganet. Det var en skarp bok, som gjorde upp med vanföreställningar och fördomar. Vansinnigt rolig, och väldigt arg.

Humorn och det allmänbildande finns också i Inne i spegelsalen. Ilskan, däremot, är inte lika påtaglig, den puttrar mer under ytan. För visst finns det mycket att vara arg på i den värld där skönhet är så högt värderat och där standarden alltid sätts av någon annan.

Ibland vill jag utbrista ”Men kan vi liksom inte bara skita i skönhet och vara typ … bra människor i stället?” Jo, det skulle nog vara bra, antyder Liv Strömquist, men så lätt kommer vi inte undan. Kanske känner jag mig smart om jag fnyser föraktfullt åt influeraren Kylie Jenners konstanta instagramflöde med supersnygga avklädda bilder. Men, får jag lära mig, den som ägnar sig åt att ta avstånd är precis lika besatt som den som beundrar hejdlöst.

Över huvud taget är Inne i spegelsalen en bok som vill få mig att gå i dialog gång på gång – med Liv Strömquist själv och med de personer hon tecknar. (Menar du verkligen att skönhet – eller fuckabilitet – är det ENDA som spelar roll för att få kärlek och behålla den? Och vem har egentligen BESTÄMT att just ungdom är vackert?)

Först stör det mig att jag inte bara sväljer allt hon skriver. Sedan inser jag att det är det som är så himla härligt. Liv Strömquists smittande energi får min hjärna att gå på högvarv och jag vill att halva bekantskapskretsen GENAST ska läsa boken så att jag får diskutera. (Tips till bokcirklar – den går dessutom att sluka på en kväll.)

En av de mest intressanta iakttagelserna kommer i slutet av boken, när Liv Strömquist jämför att vara vacker med att vara kändis. Kända personer kan uppleva att de inte uppskattas för den de är, utan för något de har iscensatt, en roll. De blir tudelade. På samma sätt kan en kvinna som jobbat hårt för att vara vacker tycka att en komplimang om att hon är snygg är irriterande. Den handlar ju inte om henne utan om det hon låtsas vara, något skapat.
Och jag tänker att där någonstans finns det som kan göra mig mest arg när det gäller skönhetsfixering. Den delar upp oss i delar och tar ifrån oss rätten att vara det vi innerst inne vill vara: hela.

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

Du kanske också vill läsa…

Med satiren som livsstil

Med satiren som livsstil

Karin Sunvisson är grundli­g i sitt arbete. I Stockholm kan hon inte bo. Det är för dyrt. Hon har valt en livsstil som ger henne frihete­n att låta bilderna ta den tid de behöver.

”Satir är ett vapen mot alla auktoriteter”

”Satir är ett vapen mot alla auktoriteter”

DA:s bildredaktör Göran Widerberg om hur vi i 20 år stått på det vassa ritstiftets sida.

Liv Strömquist

Liv Strömquist

Född 1978. Uppvuxen på Österlen. Serieskapare med examen i statsvetenskap. Verksam i Malmö. Slog igenom med albumet 100 procent fett 2005. Hon har fått Expressens satirpris Ankan, Axel Liffner-stipendiet, EWK-stipendiet i fjol. Är aktuell med nya albumet Kunskapens frukt.

”Därför är jag taskig mot folk”

”Därför är jag taskig mot folk”

Med humor som vapen riktar hon strålkastaren mot samhällets orättvisor. I Liv Strömquists serievärld går varken män, moderater eller megastjärnor säkra. – Jag vill skapa en vilja till motstånd, säger hon – aktuell med både bok och pjäs.

”Man törstar efter bilder på arbetarklass”

”Man törstar efter bilder på arbetarklass”

Filmaren Nils Petter Löfstedt skulle egentligen sluta. Men det han hittade långt ner i ett arkiv var alldeles för spännande för att släppa. Nu vill han göra långfilm om arbetarnas röster från förr.

Bästa bubblet till tolvslaget

Bästa bubblet till tolvslaget

Pommac och cider i all ära. Nu utmanas de av ett växande utbud mousserande viner utan alkohol. DA:s panel testar sju nyktra bubblare.

”Folk tjatade så mycket”

”Folk tjatade så mycket”

När DA 2019 skrev om Tommy Wallentins julpyntade hus med 70 000 ljus skulle det bli sista året. Men riktigt så blev det inte.

Jobbskräp blir unika julkort

Jobbskräp blir unika julkort

Sandra Särnholm har ett eget rum för skapande. Med julmusik och uppvärmd glögg hamnar hon i julkortsstämning.

Ann Telnaes är årets EWK-pristagare

Ann Telnaes är årets EWK-pristagare

Hon befinner sig i den amerikanska politikens centrum, och skildrar den med humor och skärpa. Årets EWK-pris går till Ann Telnaes, satirtecknare på Washington Post.

Han ger däcken nytt liv

Han ger däcken nytt liv

Det finns olika lösningar för att återvinna gummi. Jhonathan Delgados metod är att göra konst av de uttjänta däcken.

DA granskar skuggsamhället

Sverige har ett nytt laglöst arbetsliv. I industriområden, i skogen, inuti bilverkstäder och på byggen bor människor som kommit hit för att arbeta. De arbetar för löner långt under de som svenska arbetare skulle acceptera och är mycket utsatta.

Stats­ministerns städerska: Den som pratar förlorar jobbet

Städerskans arbetsliv innan hon kom till statsministerns villa kantas av skällsord, hot och oärliga chefer. Här är hennes version. Om hur det är att jobba som papperslös i Sverige.

Bortstädad: Mannen som försvann

Han kom från Mongoliet, skadades allvarligt. Och försvann från landet. Han är bara en av många som mist eller nästan mist sitt liv i Sveriges nya laglösa arbetsliv.

Så har skugg­samhället vuxit fram

En rad politiska beslut har lett fram till ett laglöst arbetsliv där människor utnyttjas. Kontroller har slopats och det har lett till ökat fusk. Terrordådet på Drottninggatan blev en ögonöppnare.

”Jag var inte ens en hund i chefens ögon”

Sverige har fått ett nytt laglöst arbetsliv. I industriområden, i skogen, inuti bilverkstäder och på byggen bor människor som kommit hit för att arbeta. Wilder sov i sin arbetsgivares garage i fyra och ett halvt år.

”Hon jobbade 60 timmar i veckan – utan lön”

Kvinnorna i skuggsamhället är utsatta. DA:s Elinor Torp berättar om utpressning, uteblivna betalningar, skador och löner som inte går att leva på.

Här är delegationen som ska stoppa brott i arbetslivet

Ola Pettersson, chefsekonom på LO, blir ordförande för regeringens satsning mot arbetslivskriminalitet. I dag presenterade arbetsmarknadsministern delegationen.  

Arbetsgivaren som ville vara laglig

Anto försökte göra rätt. Men konkurrerades ut av kriminella. Bolaget som anlitat hans firma var skyldigt honom miljoner. Svensk domstol lyfte inte ett finger, vittnar han om. Skulderna växte. Än i dag har Anto svårt att höra ljudet av kuvert som öppnas.

”Kriminella arbetsgivare måste bort”

Arbetslivskriminaliteten har fått politisk uppmärksamhet. På kort tid har många med makt vaknat, skriver Dagens Arbetes Elinor Torp.