Industriarbetarnas tidning

Kaross för en hel busslast

9 februari, 2022

Skrivet av

Arkivbilden Höglunds förstod i tid att bussen hade ljusare framtid än häst och vagn.

Busskarosser, det har man byggt på Höglunds i värmländska Säffle i många år nu. Redan på 1920-talet faktiskt, när intresset för allt motordrivet sköt i höjden och då man insåg att det här med att sko hästar och tillverka trähjul inte rimmade särskilt väl med vare sig samtiden eller, än mindre, med framtiden.

Så Höglunds ställde om, och snart kunde firmans första busskaross i trä och plåt rulla ut från verkstan – på ett lastbilschassi.

Och nu, i december 1976, ett halv­sekel senare och i ett helt annat Sverige, kan Höglunds efterföljande modeller i modernaste lättmetall ses överallt ute på vägarna. Efterfrågan har milt sagt varit stor. Länge. Särskilt efter högertrafikomläggningen för snart tio år sedan, då alla bussar skulle bytas ut eller byggas om.

Volvo var länge Höglunds främsta kund och skulle några år senare, 1981, köpa bolaget och sedan expandera verksamheten ännu mer. Till och med 2012. Då meddelades det plötsligt att hela verksamheten skulle flyttas till Polen i stället.

400

Så många arbetare miste jobbet när landets enda busstillverkning flyttades till Polen 2013. Om det och mycket annat kan man läsa i Karossen. En hundraårig Säfflehistoria, som finns att beställa hos Säfflebygdens hembygdsförening.

”Äh, håll käften!”

Det är busschaufför Lasse Kongos standardsvar så fort en passagerare yppar något i kultrullen Torsk på Tallinn. Men det är inte en Volvo med skal från Säffle som Kongo rattar, utan en gammal Scania Kutter 9. ”Deluxutrustad”, enligt rese­arrangör Percy Nilegård.

1976 …

… var också året då Ulf Lundell roman­debuterade med Jack, när ”kungen och Silvia” gifte sig och när skateboarden lanserades i Sverige. Under tiden som regeringen blev borgerlig och riksdagen antog medbestämmande­lagen, MBL.

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

Du kanske också vill läsa…

Det dagas på Orrefors

Det dagas på Orrefors

Orrefors glasbruk var nära att gå i konkurs en gång. Men då kom plötsligt en mångmiljonorder – från diktatorn Saddam Hussein.

Frimärken på rull i miljonupplaga

Frimärken på rull i miljonupplaga

Klippans pappersbruk i Skåne har tillverkat allsköns saker genom åren. Som den här 4 000 meter långa pappersrullen – specialtillverkad och redo att härmed bli frimärken.

De fixade tändstickorna

De fixade tändstickorna

Tändstickor hade alla på den här tiden Och på Vänersborgs Tändsticksfabrik visste arbetarna hur stora stockar asp skulle göras om till små små stickor.

Redo för disken i det nya folkhemmet

Redo för disken i det nya folkhemmet

Ramnäs bruk i Surahammar är mest känt för sina kättingar, men tillverkade även diskbänkar.

Lastbilar ut –  strumpor in

Lastbilar ut –  strumpor in

Det är kortfrisyrens år 1929, på Malmö strumpfabrik.

Skift med tangenter

Skift med tangenter

I den gamla ”Halda-fabriken”, strax intill Mörrums­ån, började man tillverka skrivmaskiner redan 1896. 1959 exporterade man till långt över hundra länder.

Telefonen som skulle hålla i 40 år

Telefonen som skulle hålla i 40 år

Det är sommaren 1978 och
knapptelefonen Diavox har precis börjat serietillverkas vid LM Ericssons gamla fabrik på Ölandsgatan i Karlskrona.

Den franska pappersrevolutionen

Den franska pappersrevolutionen

Louis-Nicolas Robert var missnöjd med sina arbetare och skapade därför den första pappersmaskinen. Men han tjänade aldrig några pengar på sin uppfinning.

Det liggande Eiffeltornet i Dalarna

Det liggande Eiffeltornet i Dalarna

Ett mästerverk i stål och glas som skimrade i rosa och blått. I dag står den öde i utkanten av ett nedlagt pappersbruk – och vad ­händer när Northvolt kommer?

Någonstans i Sverige

Någonstans i Sverige

1942 pågick ett intensivt arbete på Saabs fabriker med att få fram alla bomb- och spaningsplan som Flygvapnet beställt.

Avtal 2023

Pappers säger ja till 4,4 procent

Pappers säger ja till 4,4 procent

Pappers ställer sig bakom LO-samordningen. Det blev klart under förbundsmötet i Uddevalla på söndagen. ”Det känns bra!”, säger Pappers förbundsordförande Pontus Georgsson.

GS säger ja till avtalskrav

GS säger ja till avtalskrav

GS ställer sig bakom de framlagda kraven inför kommande avtalsrörelse.

IF Metalls avtalsråd sa ja till plattformen

IF Metalls avtalsråd sa ja till plattformen

Många tyckte att avtalskraven var för låga men IF Metalls avtalsråd röstade ändå ja till att vara med i Facken inom industrins och LO:s plattformar. 

Intern kritik i IF Metall: Fick veta budet för sent

Intern kritik i IF Metall: Fick veta budet för sent

Många förtroendevalda blev tagna på sängen av fackens bud på 4,4 procent. Lars Ask, klubbordförande på Volvos Verkstadsklubb i Skövde, tycker att de borde fått veta budet i förväg.

”Nu tar vi lönekampen till IF Metalls kongress”

”Nu tar vi lönekampen till IF Metalls kongress”

Vi gick ner i lön vid krisen 2008, och lät oss permitteras under pandemin, samtidigt som företagen tog ut jättevinster. Vi måste visa ledamöterna på IF Metalls kongress att vi inte tänker nöja oss med luft i plånboken, skriver IF Metall-medlemmen Andreas Köhler.

Arbetsgivarna: Kraven är för höga

Arbetsgivarna: Kraven är för höga

Varken Industriarbetsgivarna eller Trä- och möbelföretagen tycker att Facken inom industrins lönekrav är rimliga. ”Vi betraktar världen ur olika perspektiv.”

Facken inom industrins avtalskrav: 4,4 procent

Facken inom industrins avtalskrav: 4,4 procent

Ett ettårigt avtal med löneökningar på 4,4 procent. Mer till de med lägst löner, och ytterligare avsättningar till flexpension. Det föreslår Facken inom industrin ska vara kraven i avtalsrörelsen.

Samordning inför avtalsrörelsen – här är LO:s krav

Samordning inför avtalsrörelsen – här är LO:s krav

LO har presenterat ett ”första steg” till samordning, som bland annat innehåller en satsning på lägstalönerna. De ska öka mer än andra löner.

Vilse i avtalsspråket?

Vilse i avtalsspråket?

Dagens Arbete hjälper dig att förstå de vanligaste orden som har med dina villkor att göra.