Tick tack, tick tack …
Vi tar oss tillbaka till när en klocka var något att hala upp från västfickan och visa att man hade koll på både tiden och det senaste i statusväg.
Industriarbetarnas tidning
9 februari, 2022
Skrivet av Pontus Ohlin
Arkivbilden Höglunds förstod i tid att bussen hade ljusare framtid än häst och vagn.
Busskarosser, det har man byggt på Höglunds i värmländska Säffle i många år nu. Redan på 1920-talet faktiskt, när intresset för allt motordrivet sköt i höjden och då man insåg att det här med att sko hästar och tillverka trähjul inte rimmade särskilt väl med vare sig samtiden eller, än mindre, med framtiden.
Så Höglunds ställde om, och snart kunde firmans första busskaross i trä och plåt rulla ut från verkstan – på ett lastbilschassi.
Och nu, i december 1976, ett halvsekel senare och i ett helt annat Sverige, kan Höglunds efterföljande modeller i modernaste lättmetall ses överallt ute på vägarna. Efterfrågan har milt sagt varit stor. Länge. Särskilt efter högertrafikomläggningen för snart tio år sedan, då alla bussar skulle bytas ut eller byggas om.
Volvo var länge Höglunds främsta kund och skulle några år senare, 1981, köpa bolaget och sedan expandera verksamheten ännu mer. Till och med 2012. Då meddelades det plötsligt att hela verksamheten skulle flyttas till Polen i stället.
Så många arbetare miste jobbet när landets enda busstillverkning flyttades till Polen 2013. Om det och mycket annat kan man läsa i Karossen. En hundraårig Säfflehistoria, som finns att beställa hos Säfflebygdens hembygdsförening.
Det är busschaufför Lasse Kongos standardsvar så fort en passagerare yppar något i kultrullen Torsk på Tallinn. Men det är inte en Volvo med skal från Säffle som Kongo rattar, utan en gammal Scania Kutter 9. ”Deluxutrustad”, enligt researrangör Percy Nilegård.
… var också året då Ulf Lundell romandebuterade med Jack, när ”kungen och Silvia” gifte sig och när skateboarden lanserades i Sverige. Under tiden som regeringen blev borgerlig och riksdagen antog medbestämmandelagen, MBL.