Industriarbetarnas tidning

Många knop i båtfabriken

8 februari, 2022 - 08:00

Skrivet av Oscar Stomberg

Försäljningen av fritidsbåtar tog stopp i början av 2020, för att kort därpå nå nya toppnivåer. Nimbus har i dag fler anställda på fabriken i Lugnås än före pandemin.

Foto: Robin Bäckman

I augusti kände vi att vi behövde börja trycka på gasen igen.

Jacob Brandstedt, operativ chef.

Snart ligger isen över Vänern. Båtsäsongen är över och i hamnen i Mariestad, Vänerns pärla, har båtarna plockats upp. Men besöker man hamnen en varm sommar­­dag kan man i stället mötas av motorbåtar med mörkblåa skrov, av ett märke med stark anknytning till staden: Nimbus.

I mer än ett halvsekel har företaget haft sitt hem här. Drygt en mil utanför staden ligger Lugnås, där Nimbus Group har en av sina båtfabriker. Den är svår att missa med den stora motorbåten på taket, en Nimbus 33 Nova. Fabriken fungerar för många som ett landmärke och går under det adekvata namnet ”huset med båten på taket”.

Hela fritidsbåtsbranschen upplever just nu ett slags högkonjunktur. För Nimbus har det gått bra i flera år. 2008 gick bolaget i konkurs till följd av stora investeringar som oturligt nog tajmades med finanskrisen, men ända sedan omstarten 2012 har Nimbus sett goda resultat och fortsatt att växa.

Sedan kom pandemin och det blev ett hack i kurvan.

– Vi hade en aggressiv plan på hur vi skulle göra för att växa under 2020, men omkring februari–mars gick luften ur oss, säger Jakob Brandstedt, operativ chef på Nimbus Group AB.

60 procent av orderstocken försvann på drygt en månad. Planen fick skrotas och personal permitterades. Antalet arbetare med kollektivavtal gick från 91 till 48 under loppet av två månader. En del av dem som jobbar på Nimbus är inhyrd personal, och av dem fick 18 stycken gå.

Sandra Karinen jobbar på monteringen i fabriken och var en av dem som fick gå hem.

– Det kändes inte alls bra. Pandemin överlag har ju inte känts bra, och då blev det inte bättre av att man var tvungen att åka hem utan att veta om man skulle få komma tillbaka, säger hon.

Men osäkerheten blev kortvarig. Efter bara en vecka var hon på plats i fabriken igen.

– Det var knappt så jag hann börja reflektera över det. Jag hade kontaktat en jobbcoach för att slipa lite på mitt cv och så där. Men jag hann bara träffa honom en gång innan min chef ringde och sa att jag fick komma tillbaka.

Hur kom det sig då att uppehållet blev så kort? Erik Eklund, platschef på fabriken i Lugnås, säger att de snart förstod att det rörde sig om en tillfällig över­reaktion i början av pandemin, då ingen ännu visste hur allvarlig spridningen av covid-19 egentligen var eller skulle bli.

– Vi märkte först att en oro spred sig bland återförsäljarna. Men såg man framåt så låg ordrarna kvar ändå, och i augusti kände vi att vi behövde börja trycka på gasen igen. Med facit i hand hade vi inte behövt vara så försiktiga som vi var, säger Jakob Brandstedt.

Erik Eklund fyller i:

– Det märktes redan sista dagarna innan semestern i juli, att det började ta fart igen. Och i augusti fick vi kalla tillbaka hela styrkan vi permitterat och börja bygga båtar igen, säger han.

Nimbus är en av få fritidsbåtstillverkare i Sverige som tillverkar sina skrov genom att vakuuminjicera den glasfiberarmerade polyester som skrovet är gjort av. Tack vare den metoden blir processen både mer lönsam och skapar en bättre arbetsmiljö enligt Nimbus själva, då mängden styren som släpps ut i luften minskar.

Nimbus Group börsnoterades i februari 2021 och satsar nu på att expandera kraftigt. Varje fabrik jobbar med att öka sin produktion. För att möjliggöra detta ska Nimbus investera i några större ombyggnationer, som fortfarande är i ett inledande skede. Detaljerna vill Jakob Brandstedt inte avslöja än.

På fabriken i Lugnås är man nu tillbaka med hela personalstyrkan och mer därtill. Innan pandemin var det 110 personer som jobbade i fabriken, i dag är det närmare 150, varav 125 är kollektivare.

I Lugnås har man mer eller mindre nått sitt max när det kommer till antal anställda, men på Nimbus övriga fabriker saknas det fortfarande folk.

Alla ska lära sig hur man bygger båtar. Det tar ju sin lilla tid.

Mathias Dagobert, skyddsombud.

Många av dem som jobbar i Lugnås är nya på jobbet. Över hälften av personalen har bara jobbat här knappt ett år. Det är svårt att hitta folk som har kompetens sedan innan, så i stället satsar man på att lära upp personal på plats.

Skyddsombudet Mathias ”Dagge” Dagobert har varit med länge. I 22 år har han jobbat på Nimbus, och har varit skyddsombud nästan lika länge.

– Det har kommit in mycket nytt folk och alla ska lära sig hur man bygger båtar. Det tar ju sin lilla tid. Men det är ju så man får göra, och det är jättekul att det går bra och finns att göra, säger han.

Han tycker att det trots allt ändå fungerat bra att arbeta under pandemin. Viruset gjorde att situationen kändes otäck överlag, men arbetet var inte det han tänkte på i första hand just då. När vaccinet väl kom blev det en lättnad.

– Nu är det fullt ös! säger han.

Det blir mycket att göra på samtliga fronter när företaget expanderar. Till exempel måste produktionens tempo matcha monteringens – något den inte alltid gör i dag.

– Ibland blir det lite stressigt när plasttillverkningen halkar efter med sin produktion. Då blir det att man måste vänta in de delarna för att sedan jobba ikapp, säger Sandra Karinen.

Än har det dock inte blivit stressigt nog att beordra ut någon övertid. Sandra Karinen tycker det är bra; det räcker gott och väl med timmarna det blir på dagskiftet.

Trots att det blivit en stor ökning i försäljningen av fritidsbåtar vill Jakob Brandstedt hellre se en normalisering av marknaden.

– I dag är det ju så att det går uppåt även för sämre båttillverkare. Alla som vill får sälja båtar just nu. Vi ser hellre att marknaden planar ut än den boost som pandemin gett hela branschen i dag, säger han.

Att producera fritidsbåtar i Sverige i dag är tufft. Kraven på att vara effektiva och ha en hög produktivitet är stora för att kunna vara med och konkurrera på den internationella marknaden.

– Det är svårt att tävla med baltländerna och även våra grannländer, men vi är ett skandinaviskt märke och vill gärna vara kvar här. Framtiden för Lugnås är att vi fortsätter att växa här, säger Jakob Brandstedt.

Huset med båten på taket lär förbli ett landmärke ett bra tag till.

120 båtar per år

  • Antal anställda: 400 inom koncernen, 150 på Nimbus fabrik i Lugnås.
  • Första båtarna: Fem stycken Nimbus 26:or som byggdes 1968 i Lugnås.
  • Arbetstid: 07.00–16.00 på fabriken i Lugnås, med några som jobbar med förskjuten arbetstid för att ta hand om vissa kvälls­operationer.
  • Storsäljaren: Nimbus 305 Coupé som det går åt omkring 50 om året av.
  • Produktion: Nimbus har båttillverkning i Lugnås och Norr­tälje i Sverige, i Larsmo och i Kuopio i Finland, samt fem partner för legotillverkning i Polen, Finland och Sverige. Nimbus Group tillverkar och säljer i dag ungefär 1  500 båtar om året, varav 120 av dessa byggs i Lugnås.
  • Andra varumärken som ingår i koncernen: Alukin, Aquador, Bella, Falcon, Flipper och Paragon Yachts.

Framtidens båtar – el eller biobränsle?

Jakten på framtidens drivmedel är minst lika viktig inom båtbranschen som den är i bilindustrin. En av de viktigaste variablerna för omställningen är då att se till att infrastrukturen i form av elstationer eller vätgasstationer finns där. I Norge har man funnit framgång i att bygga vätgasstationer där de stora färjefartygen kunnat tanka. Fördelen med vätgas är att den enda restprodukten som skapas är vatten.

I Sverige finns det nu laddstationer för elbåtar utplacerade längs Göta Kanal. Eftersom bilbranschen tydligt har valt väg och börjat satsa på elbilar kan det vara en rimlig gissning att även fritidsbåtsbranschen kommer följa i samma spår. De båtar som tillverkas i  dag kommer därför med stor sannolikhet att behöva eftermonteras någon gång under sin livstid för att kunna drivas med elmotorer i stället för med motorer som går på fossila bränslen.

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

Avtal 2023

Irene Wennemo: Höjda chefslöner försvårar avtalsrörelsen

Irene Wennemo: Höjda chefslöner försvårar avtalsrörelsen

Om de allra högsta cheferna får kraftigt höjda ersättningar under avtalsrörelsen blir det svårare för parterna att komma överens, säger Medlingsinstitutets generaldirektör Irene Wennemo.

Därför är avtalsrörelsen laddad som ingen annan

Därför är avtalsrörelsen laddad som ingen annan

Priserna stiger och ibland handlar det bara om att lönen ska räcka månaden ut. Kommer förhandlarna att ta hänsyn till det, undrar Dagens Arbetes reporter Anna Julius.

Teknikföretagen kräver 2,0 procent

Teknikföretagen kräver 2,0 procent

Teknikföretagen vill se en löneökning på 2,0 procent. De föreslår ett engångsbelopp enligt tysk modell om 3000 kronor. De vill även öka företagens makt över arbetstiden.

”Låt protester bli årets julklapp till ledningen”

”Låt protester bli årets julklapp till ledningen”

När våra företrädare lämnar oss med svältlöner så måste vi ta saken i våra egna händer och protestera, som resten av världen gör, skriver sex IF Metall-medlemmar.

Pappers säger ja till 4,4 procent

Pappers säger ja till 4,4 procent

Pappers ställer sig bakom LO-samordningen. Det blev klart under förbundsmötet i Uddevalla på söndagen. ”Det känns bra!”, säger Pappers förbundsordförande Pontus Georgsson.

GS säger ja till avtalskrav

GS säger ja till avtalskrav

GS ställer sig bakom de framlagda kraven inför kommande avtalsrörelse.

IF Metalls avtalsråd sa ja till plattformen

IF Metalls avtalsråd sa ja till plattformen

Många tyckte att avtalskraven var för låga men IF Metalls avtalsråd röstade ändå ja till att vara med i Facken inom industrins och LO:s plattformar. 

Vilse i avtalsspråket?

Vilse i avtalsspråket?

Dagens Arbete hjälper dig att förstå de vanligaste orden som har med dina villkor att göra.

Intern kritik i IF Metall: Fick veta budet för sent

Intern kritik i IF Metall: Fick veta budet för sent

Många förtroendevalda blev tagna på sängen av fackens bud på 4,4 procent. Lars Ask, klubbordförande på Volvos Verkstadsklubb i Skövde, tycker att de borde fått veta budet i förväg.

”Nu tar vi lönekampen till IF Metalls kongress”

”Nu tar vi lönekampen till IF Metalls kongress”

Vi gick ner i lön vid krisen 2008, och lät oss permitteras under pandemin, samtidigt som företagen tog ut jättevinster. Vi måste visa ledamöterna på IF Metalls kongress att vi inte tänker nöja oss med luft i plånboken, skriver IF Metall-medlemmen Andreas Köhler.

Arbetsgivarna: Kraven är för höga

Arbetsgivarna: Kraven är för höga

Varken Industriarbetsgivarna eller Trä- och möbelföretagen tycker att Facken inom industrins lönekrav är rimliga. ”Vi betraktar världen ur olika perspektiv.”