Industriarbetarnas tidning

Mycket står på spel i finska pappersstrejken

17 februari, 2022 - 09:21

Skrivet av Laura Leskinen

Finland Just nu pågår den längsta strejken i de finska pappersarbetarnas fackliga historia. Och den är bara toppen på isberget. Det blåser hårt på den finska arbetsmarknaden – och ingen vet var det ska sluta.

Ungefär 2000 pappersarbetare har inte gått till jobbet sedan första januari. Stridsåtgärderna har inte riktats mot hela pappersindustrin, utan företaget UPM. UPM är den största producenten av papper och massa i hela Europa, och strejken uppskattas kosta företaget mellan två och tre miljarder kronor per dag.

– Man kan undra hur klokt det är tänkt från UPM:s sida. Det liknar ett självskadebeteende, säger Robert Sjunnebo som är chefsjurist på svenska Pappers.

Han har följt den finska utvecklingen noga, och menar att utvecklingen i landet är oroväckande.

Hur har UPM hamnat här? Svaret ligger i en bredare utveckling på den finska arbetsmarknaden.

I Finland, precis som i Sverige, regleras arbetsvillkor och löner främst genom kollektivavtal, som sluts mellan arbetsmarknadens parter. Arbetsgivare och fackförbund kommer gemensamt överens om arbetsvillkoren för sina respektive branscher, och avtalen gäller sedan i några år framåt.

Petri Vanhala, ordförande Paperiliitto, Finlands motsvarighet till Pappers. Foto: Paperiliitto

Men 2016 började modellen förändras. Arbetsgivarorganisationen Skogsindustrin lämnade sin centralorganisation, finska motsvarigheten till Svenskt Näringsliv (Elinkeinoelämän keskusliitto).

Fyra år senare, 2020, när det började bli dags för att sluta ett nytt avtal, meddelade Skogsindustrin att man inte längre skulle förhandla om löner och villkor åt företagen, utan nu skulle avtalen slutas lokalt, mellan arbetstagare och enskilda företag. I samma veva slutade även arbetsgivarorganisationen för teknikföretag förhandla åt sina medlemsföretag. I tekniksektorn har man dock startat en ny organisation för företagen som fortfarande vill förhandla kollektivt.

Under den nu pågående avtalsrörelsen har finska Paperiliitto, motsvarigheten till Pappers här i Sverige, därför slutit enskilda avtal med företag i branschen om de frågor som har brukat förhandlas centralt: löner och arbetsvillkor. Det innebär att fackets medlemmar som arbetar på exempelvis Stora Enso kommer att ha andra arbetsvillkor än de som jobbar hos ett annat företag.

– Vi hade inget annat val än att börja förhandla företagsspecifikt, vi hade inga sätt att sätta press på dem för att ha kvar modellen. Jag tror att det finns stora risker med den vägen som de har valt, säger Petri Vanhala, ordförande för Paperiliitto, till Dagens Arbete.

Petri Vanhala säger att han är nöjd med de avtal som Paperiliitto har lyckats sluta. Majoriteten av pappersarbetare har fortfarande liknande villkor som innan årsskiftet. Stora Enso och Metsä Group, några av de större arbetsgivarna i sektorn, accepterade avtal som ungefär liknar det gamla avtalet.

Robert Sjunnebo, chefsjurist på Pappers, menar att på kort sikt kan utvecklingen gynna facken och arbetstagarsidan. Facket kan använda stridsåtgärder för att sätta enskilda företag, såsom UPM, i en knepig situation.

– Grundtanken med arbetsgivarföreningarna var att undvika den här situationen, att företagen skulle stå ensamma mot fackföreningen. Det är ett sårbart system utifrån ett arbetsgivarperspektiv, om man möter en stark motpart, säger Sjunnebo.

Robert Sjunnebo, Pappers chefsjurist. Foto: Sara Öhman

Till skillnad från andra arbetsgivare har UPM vägrat att utgå från det gamla avtalet. I stället vill företaget förhandla ett separat avtal för varje enskilt affärsområde inom företaget som papper, cellulosa och självhäftande material. Företaget argumenterar för att olika verksamheter har olika ställningar på marknaden och behöver därför olika villkor. Dessutom vill UPM öka arbetstiden med 100 timmar per år. För närvarande jobbar UPM:s anställda i snitt 34,5 timmar i veckan.

Facket vägrade först att förhandla varje affärsområde för sig, på grund av att arbetstagare både inom UPM och mellan olika företag då skulle få olika arbetsvillkor. Paperiliitto har nu gått med på att förhandla för varje affärsområde, men ser arbetstidsökningen som orimlig, särskilt när lönen inte skulle ökas.

– Det här är en ideologisk strid för företagsledningen i UPM, vilket görs möjligt av att UPM är ett börsbolag med fragmenterat ägarskap. Man vill sätta fackföreningsrörelsen på plats. Hade det här varit Stora Enso, hade Wallenberg eller finska staten redan agerat, säger Petri Vanhala.

Det är inte första gången som UPM tar strid med facket. För drygt tio år sedan hotade UPM med att dra sig ur arbetsgivarorganisationen i Tyskland. Man ville nå ”ökad flexibilitet” genom att sluta lokala avtal, helst mellan arbetsgivare och individuella arbetstagare. Då fick UPM backa och blev kvar i centralorganisationen.

Det är dock inte bara UPM som är ansvarigt för utvecklingen på Finlands arbetsmarknad. Det är hela skogsindustrin, som står för en femtedel av Finlands exportintäkter och ungefär 15 procent av industrijobben, som nu har dragit sig ur den finska modellen. Dessutom har stora delar av tekniksektorn gjort samma sak.

Skulle motsvarande kunna hända i Sverige? Flera av skogs- och pappersföretagen som nu sluter individuella avtal i Finland har industrianläggningar i Sverige. 

Det tror inte Robert Sjunnebo på svenska Pappers.

– Jag tror inte att utvecklingen ligger nära till hands i Sverige, men samtidigt kan man aldrig utesluta det, säger han.

Sjunnebo menar att man i Sverige är på väg i motsatt riktning. Förhandlingarna blir alltmer centrala. UPM har ingen verksamhet i Sverige, samtidigt som Stora Enso och Metsä Group i Finland har varit nöjda med att utgå från de gamla avtalen. På Pappers har man vid förhandlingsbordet inte sett några tecken på att företag i sektorn skulle vara intresserade av att köra sitt eget race.

I Finland fortsätter stridsåtgärderna, utan uppenbar lösning i sikte. Förhandlingarna har avbrutits flera gånger, och nu har statens förlikningsman fått gå in och försöka få UPM och Paperiliitto att komma överens om ett nytt avtal. Men ännu mer osäker är den finska modellens framtid.

– Omställningen kommer att bli väldigt stor i Finland, säger Robert Sjunnebo.

Uppdatering 2022-02-28: Strejken kommer att pågå fram till 2 april, om inte parterna kommer överens om ett nytt avtal.

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

Du kanske också vill läsa…

Pappersstrejken i Finland är över

Pappersstrejken i Finland är över

Efter nästan fem månader är den finska pappersstrejken nu över. Det kom parterna överens om under fredagseftermiddagen. Arbetet återupptas omedelbart. 

Pappers säger ja till 4,4 procent

Pappers säger ja till 4,4 procent

Pappers ställer sig bakom LO-samordningen. Det blev klart under förbundsmötet i Uddevalla på söndagen. ”Det känns bra!”, säger Pappers förbundsordförande Pontus Georgsson.

Samordning inför avtalsrörelsen – här är LO:s krav

Samordning inför avtalsrörelsen – här är LO:s krav

LO har presenterat ett ”första steg” till samordning, som bland annat innehåller en satsning på lägstalönerna. De ska öka mer än andra löner.

Här står parterna inför avtalsrörelsen

Här står parterna inför avtalsrörelsen

Att årets avtalsrörelse är speciell är fack och arbetsgivare överens om. Och att det är inte lönerörelsens uppgift att se till att du får mer pengar kvar i plånboken när inflationen drar iväg. Men sen går synen isär, inte minst på hur det går för svensk industri.

Pappers går med i huvudavtalet

Pappers går med i huvudavtalet

Pappers har beslutat att gå med i det nya huvudavtalet. Dessutom ska förbundet förhandla på egen hand framöver – utan tjänstemännen.

Finlands sak är vår – så klart

Finlands sak är vår – så klart

Pappers finska systerförbund kämpar mot krav som hotar hela avtalsmodellen. Självklart står vi på deras sida, skriver Pappers ordförande Pontus Georgsson.

Teknikföretagen kräver 2,0 procent

Teknikföretagen kräver 2,0 procent

Teknikföretagen vill se en löneökning på 2,0 procent. De föreslår ett engångsbelopp enligt tysk modell om 3000 kronor. De vill även öka företagens makt över arbetstiden.

”Någon jävla ordning måste det vara i ett förbund”

”Någon jävla ordning måste det vara i ett förbund”

Pappers skulle besluta om nya stadgar på helgens kongress. Men det fanns ett problem: i princip samtliga inskickade motioner bröt mot just stadgarna.

Facken inom industrins avtalskrav: 4,4 procent

Facken inom industrins avtalskrav: 4,4 procent

Ett ettårigt avtal med löneökningar på 4,4 procent. Mer till de med lägst löner, och ytterligare avsättningar till flexpension. Det föreslår Facken inom industrin ska vara kraven i avtalsrörelsen.

”Klart man vill ha mer”

”Klart man vill ha mer”

Hur mycket mer i lön blir det nästa år? Det är förstås omöjligt att svara på. Men nu ska detta och mycket annat stötas och blötas en lång tid framöver.

Avtal 2023

Irene Wennemo: Höjda chefslöner försvårar avtalsrörelsen

Irene Wennemo: Höjda chefslöner försvårar avtalsrörelsen

Om de allra högsta cheferna får kraftigt höjda ersättningar under avtalsrörelsen blir det svårare för parterna att komma överens, säger Medlingsinstitutets generaldirektör Irene Wennemo.

Därför är avtalsrörelsen laddad som ingen annan

Därför är avtalsrörelsen laddad som ingen annan

Priserna stiger och ibland handlar det bara om att lönen ska räcka månaden ut. Kommer förhandlarna att ta hänsyn till det, undrar Dagens Arbetes reporter Anna Julius.

Teknikföretagen kräver 2,0 procent

Teknikföretagen vill se en löneökning på 2,0 procent. De föreslår ett engångsbelopp enligt tysk modell om 3000 kronor. De vill även öka företagens makt över arbetstiden.

”Låt protester bli årets julklapp till ledningen”

”Låt protester bli årets julklapp till ledningen”

När våra företrädare lämnar oss med svältlöner så måste vi ta saken i våra egna händer och protestera, som resten av världen gör, skriver sex IF Metall-medlemmar.

Pappers säger ja till 4,4 procent

Pappers ställer sig bakom LO-samordningen. Det blev klart under förbundsmötet i Uddevalla på söndagen. ”Det känns bra!”, säger Pappers förbundsordförande Pontus Georgsson.

GS säger ja till avtalskrav

GS säger ja till avtalskrav

GS ställer sig bakom de framlagda kraven inför kommande avtalsrörelse.

IF Metalls avtalsråd sa ja till plattformen

IF Metalls avtalsråd sa ja till plattformen

Många tyckte att avtalskraven var för låga men IF Metalls avtalsråd röstade ändå ja till att vara med i Facken inom industrins och LO:s plattformar. 

Vilse i avtalsspråket?

Vilse i avtalsspråket?

Dagens Arbete hjälper dig att förstå de vanligaste orden som har med dina villkor att göra.

Intern kritik i IF Metall: Fick veta budet för sent

Intern kritik i IF Metall: Fick veta budet för sent

Många förtroendevalda blev tagna på sängen av fackens bud på 4,4 procent. Lars Ask, klubbordförande på Volvos Verkstadsklubb i Skövde, tycker att de borde fått veta budet i förväg.

”Nu tar vi lönekampen till IF Metalls kongress”

”Nu tar vi lönekampen till IF Metalls kongress”

Vi gick ner i lön vid krisen 2008, och lät oss permitteras under pandemin, samtidigt som företagen tog ut jättevinster. Vi måste visa ledamöterna på IF Metalls kongress att vi inte tänker nöja oss med luft i plånboken, skriver IF Metall-medlemmen Andreas Köhler.

Arbetsgivarna: Kraven är för höga

Arbetsgivarna: Kraven är för höga

Varken Industriarbetsgivarna eller Trä- och möbelföretagen tycker att Facken inom industrins lönekrav är rimliga. ”Vi betraktar världen ur olika perspektiv.”