Industriarbetarnas tidning

Mycket står på spel i finska pappersstrejken

17 februari, 2022 - 09:21

Skrivet av Laura Leskinen

Finland Just nu pågår den längsta strejken i de finska pappersarbetarnas fackliga historia. Och den är bara toppen på isberget. Det blåser hårt på den finska arbetsmarknaden – och ingen vet var det ska sluta.

Ungefär 2000 pappersarbetare har inte gått till jobbet sedan första januari. Stridsåtgärderna har inte riktats mot hela pappersindustrin, utan företaget UPM. UPM är den största producenten av papper och massa i hela Europa, och strejken uppskattas kosta företaget mellan två och tre miljarder kronor per dag.

– Man kan undra hur klokt det är tänkt från UPM:s sida. Det liknar ett självskadebeteende, säger Robert Sjunnebo som är chefsjurist på svenska Pappers.

Han har följt den finska utvecklingen noga, och menar att utvecklingen i landet är oroväckande.

Hur har UPM hamnat här? Svaret ligger i en bredare utveckling på den finska arbetsmarknaden.

I Finland, precis som i Sverige, regleras arbetsvillkor och löner främst genom kollektivavtal, som sluts mellan arbetsmarknadens parter. Arbetsgivare och fackförbund kommer gemensamt överens om arbetsvillkoren för sina respektive branscher, och avtalen gäller sedan i några år framåt.

Petri Vanhala, ordförande Paperiliitto, Finlands motsvarighet till Pappers. Foto: Paperiliitto

Men 2016 började modellen förändras. Arbetsgivarorganisationen Skogsindustrin lämnade sin centralorganisation, finska motsvarigheten till Svenskt Näringsliv (Elinkeinoelämän keskusliitto).

Fyra år senare, 2020, när det började bli dags för att sluta ett nytt avtal, meddelade Skogsindustrin att man inte längre skulle förhandla om löner och villkor åt företagen, utan nu skulle avtalen slutas lokalt, mellan arbetstagare och enskilda företag. I samma veva slutade även arbetsgivarorganisationen för teknikföretag förhandla åt sina medlemsföretag. I tekniksektorn har man dock startat en ny organisation för företagen som fortfarande vill förhandla kollektivt.

Under den nu pågående avtalsrörelsen har finska Paperiliitto, motsvarigheten till Pappers här i Sverige, därför slutit enskilda avtal med företag i branschen om de frågor som har brukat förhandlas centralt: löner och arbetsvillkor. Det innebär att fackets medlemmar som arbetar på exempelvis Stora Enso kommer att ha andra arbetsvillkor än de som jobbar hos ett annat företag.

– Vi hade inget annat val än att börja förhandla företagsspecifikt, vi hade inga sätt att sätta press på dem för att ha kvar modellen. Jag tror att det finns stora risker med den vägen som de har valt, säger Petri Vanhala, ordförande för Paperiliitto, till Dagens Arbete.

Petri Vanhala säger att han är nöjd med de avtal som Paperiliitto har lyckats sluta. Majoriteten av pappersarbetare har fortfarande liknande villkor som innan årsskiftet. Stora Enso och Metsä Group, några av de större arbetsgivarna i sektorn, accepterade avtal som ungefär liknar det gamla avtalet.

Robert Sjunnebo, chefsjurist på Pappers, menar att på kort sikt kan utvecklingen gynna facken och arbetstagarsidan. Facket kan använda stridsåtgärder för att sätta enskilda företag, såsom UPM, i en knepig situation.

– Grundtanken med arbetsgivarföreningarna var att undvika den här situationen, att företagen skulle stå ensamma mot fackföreningen. Det är ett sårbart system utifrån ett arbetsgivarperspektiv, om man möter en stark motpart, säger Sjunnebo.

Robert Sjunnebo, Pappers chefsjurist. Foto: Sara Öhman

Till skillnad från andra arbetsgivare har UPM vägrat att utgå från det gamla avtalet. I stället vill företaget förhandla ett separat avtal för varje enskilt affärsområde inom företaget som papper, cellulosa och självhäftande material. Företaget argumenterar för att olika verksamheter har olika ställningar på marknaden och behöver därför olika villkor. Dessutom vill UPM öka arbetstiden med 100 timmar per år. För närvarande jobbar UPM:s anställda i snitt 34,5 timmar i veckan.

Facket vägrade först att förhandla varje affärsområde för sig, på grund av att arbetstagare både inom UPM och mellan olika företag då skulle få olika arbetsvillkor. Paperiliitto har nu gått med på att förhandla för varje affärsområde, men ser arbetstidsökningen som orimlig, särskilt när lönen inte skulle ökas.

– Det här är en ideologisk strid för företagsledningen i UPM, vilket görs möjligt av att UPM är ett börsbolag med fragmenterat ägarskap. Man vill sätta fackföreningsrörelsen på plats. Hade det här varit Stora Enso, hade Wallenberg eller finska staten redan agerat, säger Petri Vanhala.

Det är inte första gången som UPM tar strid med facket. För drygt tio år sedan hotade UPM med att dra sig ur arbetsgivarorganisationen i Tyskland. Man ville nå ”ökad flexibilitet” genom att sluta lokala avtal, helst mellan arbetsgivare och individuella arbetstagare. Då fick UPM backa och blev kvar i centralorganisationen.

Det är dock inte bara UPM som är ansvarigt för utvecklingen på Finlands arbetsmarknad. Det är hela skogsindustrin, som står för en femtedel av Finlands exportintäkter och ungefär 15 procent av industrijobben, som nu har dragit sig ur den finska modellen. Dessutom har stora delar av tekniksektorn gjort samma sak.

Skulle motsvarande kunna hända i Sverige? Flera av skogs- och pappersföretagen som nu sluter individuella avtal i Finland har industrianläggningar i Sverige. 

Det tror inte Robert Sjunnebo på svenska Pappers.

– Jag tror inte att utvecklingen ligger nära till hands i Sverige, men samtidigt kan man aldrig utesluta det, säger han.

Sjunnebo menar att man i Sverige är på väg i motsatt riktning. Förhandlingarna blir alltmer centrala. UPM har ingen verksamhet i Sverige, samtidigt som Stora Enso och Metsä Group i Finland har varit nöjda med att utgå från de gamla avtalen. På Pappers har man vid förhandlingsbordet inte sett några tecken på att företag i sektorn skulle vara intresserade av att köra sitt eget race.

I Finland fortsätter stridsåtgärderna, utan uppenbar lösning i sikte. Förhandlingarna har avbrutits flera gånger, och nu har statens förlikningsman fått gå in och försöka få UPM och Paperiliitto att komma överens om ett nytt avtal. Men ännu mer osäker är den finska modellens framtid.

– Omställningen kommer att bli väldigt stor i Finland, säger Robert Sjunnebo.

Uppdatering 2022-02-28: Strejken kommer att pågå fram till 2 april, om inte parterna kommer överens om ett nytt avtal.

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

Du kanske också vill läsa…

Pappersstrejken i Finland är över

Pappersstrejken i Finland är över

Efter nästan fem månader är den finska pappersstrejken nu över. Det kom parterna överens om under fredagseftermiddagen. Arbetet återupptas omedelbart. 

Pappers går med i huvudavtalet

Pappers går med i huvudavtalet

Pappers har beslutat att gå med i det nya huvudavtalet. Dessutom ska förbundet förhandla på egen hand framöver – utan tjänstemännen.

Finlands sak är vår – så klart

Finlands sak är vår – så klart

Pappers finska systerförbund kämpar mot krav som hotar hela avtalsmodellen. Självklart står vi på deras sida, skriver Pappers ordförande Pontus Georgsson.

Den hemliga arbetsplatsen

Den hemliga arbetsplatsen

I över 250 år har det tillverkats värdepapper på Tumba bruk. Men först nu blir arbetarna medlemmar i Pappers. Vi har hälsat på i en anrik miljö, där det mesta är känslig information.

Papperskrisen drabbar DA:s läsare

Papperskrisen drabbar DA:s läsare

Holmen kan inte lämna papper till tryckerierna i tid. Det innebär att Dagens Arbetes läsare inte får någon papperstidning förrän först om ett par veckor.

”Något litet extra borde man väl kunna få”

”Något litet extra borde man väl kunna få”

Förra året gav kollektivavtalen inga lönehöjningar alls. Nu förhandlar många fackklubbar för att få ut lite extra som kompensation för hög inflation och rusande bränslepriser.

Swedpaper fortsatt i topp i löneligan

Swedpaper fortsatt i topp i löneligan

Swedpaper i Gävle har de högsta lönerna i Pappers, och gapet mellan toppen och botten har ökat. Det visar Dagens Arbetes unika lönekartläggning för 2020. Se hur ditt bruk ligger till i löneligan.

LO vill återuppta las-förhandlingar

LO vill återuppta las-förhandlingar

LO vill återuppta förhandlingarna med Svenskt Näringsliv om las, som man avbröt i höstas. Framför allt vill man få till ett bättre stöd för omställning.

Pappers: Svårt att förhandla under pandemin

Pappers: Svårt att förhandla under pandemin

Att kommunicera digitalt har sina fördelar. Men i en förhandling vill man helst träffas face-to-face, inte via skärm, tycker Pappers förhandlare.

Här gav protesterna en extra slant

Här gav protesterna en extra slant

De centrala löneförhandlingarna gav inte vad Pappers hade krävt. Men på Katrinefors bruk blev det lite extra. Avdelningsordföranden Gabriel Jöngren delar med sig av sina bästa förhandlingsknep.

Val 2022 Eftersnack om valresultatet

”Vi måste hitta det vi tror på”

”Vi måste hitta det vi tror på”

Vi har fått ett valresultat där många arbetare röstat emot sina egna intressen. I dagens känslodebatt saknar jag den ideologiska grunden, skriver Dan Strängby.

Utan kamp förtvinar våra solidariska rötter

Utan kamp förtvinar våra solidariska rötter

När få , om ens någon, upplevt fackliga kraftmätningar lockar låtsaslösningar – som fantasier om ett svenskare Sverige, skriver Volvoarbetaren Lars Henriksson.

Förloraren blir vinnare

Förloraren blir vinnare

Helle Klein: Ulf Kristerssons M förlorade stort men de ler för att regeringstaburetterna hägrar. Och nu har Sverige ett av västvärldens största högerextrema partier i regeringsmakten.

Kan valresultatet vara en välsignelse?

Kan valresultatet vara en välsignelse?

Kanske är det det som krävs, att Socialdemokraterna inte sitter vid makten utan får knyta näven i fickan och komma tillbaka starkare, skriver industriarbetaren Marcus Raihle.

Den anständiga högerns haveri

Den anständiga högerns haveri

Det blev som väntat en valrysare och valvakan pågår än. När detta skrivs har 1500 valdistrikts röster räknats och det är ännu mycket jämnt. Den rödgröna sidan leder och skulle detta resultat stå sig när alla röster är räknade blir Magdalena Andersson ny statsminister. Det skulle då stämma överens med både TV4:s och SVTs vallokalsundersökningar. […]

”Vi vill skapa jobb genom att leda klimatomställningen”

”Vi vill skapa jobb genom att leda klimatomställningen”

Regeringens mål är tydligt: de nya jobben som klimatomställningen skapar ska hamna i Sverige, skriver utrikeshandelsminister Anna Hallberg (S) och IF Metalls ordförande Marie Nilsson.