Industriarbetarnas tidning

Krönikor är personligt hållna texter. Åsikterna är skribenternas egna.

Det handlar aldrig om vd:ns ansvar

17 mars, 2022

Skrivet av

Krönika Inflationen eller inte, är det kris så har man som löntagarna ett ansvar att inte stjälpa företaget som försörjer en. Om man inte är VD förstås, skriver industriarbetaren Marcus Raihle.

Foto: Privat.

OM SKRIBENTEN:

Marcus Raihle bor i Smedjebacken och jobbar på Ovako. Förutom att skriva tycker han om fotboll och Bob Dylan.

En gång för länge sen läste jag i Svenska Dagbladet och kände mig vuxen. Det gör jag dock allt mer sällan, eftersom jag snart fyller vuxen på riktigt, och i min desperata kamp att hålla kvar ungdomen inom mig går det inte att läsa något så vuxet som den tidningen.

Nåväl, bland allt annat elände som stod i SvD läste jag detta:

Bland bottennoteringarna med de minsta löneökningarna finns svenska stålarbetare, vars löner inte ökat ens 1 procent om året sedan 2014. Några kända arbetsgivare för stålarbetare är SSAB, Sandvik och Ovako, som har stålverk i bland annat Luleå, Sandviken och Smedjebacken.

Det är inte ofta Smedjebacken nämns i några tidningar och det har absolut sina anledningar. Staden är så liten att vi som bor där inte ens själva menar Smedjebacken när vi säger att vi ska in till “stan”. Då är det i stället Ludvika som åsyftas. Världsmetropolen Ludvika som till och med kan stoltsera med trafikljus. Faktum är att Smedjebacken till och med är så litet att gifta par undviker att släktforska tillsammans eftersom man inte vill riskera att hitta olämpliga släktband.

Så det var ju lite tråkigt att det är i ett sådant sammanhang bygden omnämns i, och det var mycket tråkigt att det var i ett sådant sammanhang mitt jobb nämndes i.

Jag roade mig med att söka vidare på internet efter hur löneökningarna sett ut i branschen. I SvD, ständigt denna SvD, läser jag om SSAB: Vd:n Martin Lindqvists ersättning står sig dock ganska väl i jämförelse, han fick en total ersättning på 21,7 miljoner kronor under 2018, en ökning med 4,5 miljoner kronor eller 25 procent jämfört med 2017. I Arbetarbladet står det om Ovako: Ovakos vd höjde lönen med 30 procent – 6,4 miljoner i årslön.

Jag ska inte vara den som är den, de kanske gör ett sjuhelvetes bra jobb och förtjänar varenda krona. Grattis, hatten av, köp champagne och fira och så vidare och så vidare.

Det är bara konstigt att det varje gång det diskuteras nya löner pratas om att det ska vara ansvarsfulla löneökningar. Att det finns begränsat utrymme att höja lönen, ibland finns det inte ens utrymme för en enda krona extra.

Ansvarsfulla löneökningar i sig är självklart inget konstigt. Stålbranschen är en konkurrensutsatt bransch och alltför höga ökningar skulle kunna slå mot vår konkurrenskraft.

Det konstiga är att det nästan alltid, oavsett läget i världen, är de på golvet som ska ta ansvar och avstå löneökningar. Andra kan få 25 procent extra på ett år. Inte ens en pandemi och statligt stöd kunde få vissa bolag att avstå från att dela ut bonusar, det återstår att se hur det blir i år.

Med det i huvudet blir jag alltid skeptisk när någon, må så vara näringslivstopp eller politiker, pratar om att lönerna inte får höjas för mycket, om ens höjas alls, eller om lönerna kanske till och med måste sänkas för vissa.

För det är aldrig deras egna löner de pratar om.

2 kommentarer till “Det handlar aldrig om vd:ns ansvar

  • Hej å hå. Det är väl lite så att; ”det drabbar inte mig” då finns inte problemet med höga löner o avtalsrörelsen?

    Bra sagt dock. Vem tar ansvar när det gäller!

  • Politikeruppdrag är en samhällstjänst och att villkoren för sådana inte ska avvika dramatiskt från vad den breda allmänheten är bekant med. Varför skall då politikers ersättningar fredas?

Lämna ett svar till Tobias Avbryt svar

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

Du kanske också vill läsa…

”Det är ren och skär självbevarelsedrift”

”Det är ren och skär självbevarelsedrift”

i vill till varje pris undvika att lönerna börjar bidra till en inflationsspiral, skriver IF Metalls Marie Nilsson och Veli-Pekka Säikkälä.

”IF Metalls uttalande en rak käftsmäll i medlemmarnas ansikten”

”IF Metalls uttalande en rak käftsmäll i medlemmarnas ansikten”

Vad har hänt med fackets syn på klassisk fördelningspolitik? skriver Waldemar Tapojärvi, gruvarbetare i Kiruna.

Lönerna orsakar inte krisen

Lönerna orsakar inte krisen

Det är inte svenska löntagare som bidragit till inflationen och de ska inte hållas ansvariga. I stället krävs politiska beslut för att mildra effekterna, skriver Per-Olof Sjöö

”Därför är vi så tysta om lönekraven”

”Därför är vi så tysta om lönekraven”

Först när vi är överens om gemensamma avtalskrav och har en gedigen omvärldsanalys kan vi börja mejsla fram en siffra som ligger till grund för förhandlingarna, skriver GS Per-Olof Sjöö och Madelene Engman.

I en orolig tid måste vi hålla i hop

Vi ska återigen teckna avtal i ett osäkert värld, skriver GS ordförande Per-Olof Sjöö.

”Det har iallafall blivit färre möten”

”Det har iallafall blivit färre möten”

Vissa riskerar frivilligt att smitta eller smittas när de julhandlar i gallerian, andra drar på sig blåstället och går till jobbet som vanligt, skriver Marcus Raihle.

Var är reformerna som utlovades?

Var är reformerna som utlovades?

Om inflationen ska kunna bekämpas är det inte bara löntagarna som ska ta ansvar. Vi behöver också få se vad arbetsgivarna och politikerna tänker bidra med, skriver GS ordförande Per-Olof Sjöö.

Budgeten splittrar Sverige och ger upp om klimatet

Budgeten splittrar Sverige och ger upp om klimatet

Både den ekonomiska krisen och klimatkrisen kommer med regeringens budget sannolikt att fördjupas, skriver Lina Stenberg på tankesmedjan Katalys.

”Nu tar vi lönekampen till IF Metalls kongress”

”Nu tar vi lönekampen till IF Metalls kongress”

Vi gick ner i lön vid krisen 2008, och lät oss permitteras under pandemin, samtidigt som företagen tog ut jättevinster. Vi måste visa ledamöterna på IF Metalls kongress att vi inte tänker nöja oss med luft i plånboken, skriver IF Metall-medlemmen Andreas Köhler.

Därför vill facken inte ha ett jättelyft på lönen

Därför vill facken inte ha ett jättelyft på lönen

Läget är spänt inför nästa års löneförhandlingar. Ingen vill se en upprepning av 80-talet. Vad var det som hände då? Och varför varnas det för höga lönekrav? 

Avtal 2023

GS säger ja till avtalskrav

GS säger ja till avtalskrav

GS ställer sig bakom de framlagda kraven inför kommande avtalsrörelse.

IF Metalls avtalsråd sa ja till plattformen

IF Metalls avtalsråd sa ja till plattformen

Många tyckte att avtalskraven var för låga men IF Metalls avtalsråd röstade ändå ja till att vara med i Facken inom industrins och LO:s plattformar. 

Intern kritik i IF Metall: Fick veta budet för sent

Intern kritik i IF Metall: Fick veta budet för sent

Många förtroendevalda blev tagna på sängen av fackens bud på 4,4 procent. Lars Ask, klubbordförande på Volvos Verkstadsklubb i Skövde, tycker att de borde fått veta budet i förväg.

”Nu tar vi lönekampen till IF Metalls kongress”

Vi gick ner i lön vid krisen 2008, och lät oss permitteras under pandemin, samtidigt som företagen tog ut jättevinster. Vi måste visa ledamöterna på IF Metalls kongress att vi inte tänker nöja oss med luft i plånboken, skriver IF Metall-medlemmen Andreas Köhler.

Arbetsgivarna: Kraven är för höga

Arbetsgivarna: Kraven är för höga

Varken Industriarbetsgivarna eller Trä- och möbelföretagen tycker att Facken inom industrins lönekrav är rimliga. ”Vi betraktar världen ur olika perspektiv.”

Facken inom industrins avtalskrav: 4,4 procent

Facken inom industrins avtalskrav: 4,4 procent

Ett ettårigt avtal med löneökningar på 4,4 procent. Mer till de med lägst löner, och ytterligare avsättningar till flexpension. Det föreslår Facken inom industrin ska vara kraven i avtalsrörelsen.

Samordning inför avtalsrörelsen – här är LO:s krav

Samordning inför avtalsrörelsen – här är LO:s krav

LO har presenterat ett ”första steg” till samordning, som bland annat innehåller en satsning på lägstalönerna. De ska öka mer än andra löner.

Vilse i avtalsspråket?

Vilse i avtalsspråket?

Dagens Arbete hjälper dig att förstå de vanligaste orden som har med dina villkor att göra.