Industriarbetarnas tidning

Får inte arbetstillstånd på grund av kriget

23 mars, 2022 - 10:18

Skrivet av

Migrationsverket avslår ukrainska skogsarbetares ansökan om arbetstillstånd. Motivering: på grund av kriget finns en risk att de inte lämnar Sverige när säsongen är slut.

Joakim Gustafsson på Svensk Skogsservice är besviken på Migrationsverkets agerande. Foto: Privat

Joakim Gustafsson vet inte vad han ska tro. Mest av allt är han uppgiven just nu. Han driver företaget Svensk Skogsservice som bland annat erbjuder röjning och plantering av skog.

Kriget i Ukraina har satt käppar i hjulen för hela branschen. Många skogsvårdsentreprenörer hämtar en stor del av sina säsongsanställda från just Ukraina. Joakim Gustafsson på Svensk Skogsservice hade kommit överens med 53 ukrainare om jobb, men de flesta kan inte lämna sitt hemland. Gränsen är än så länge stängd för män mellan 18 och 60 år.

Men fyra av de skogsarbetare som redan hade sökt arbetstillstånd för att jobba på Svensk Skogsservice har tagit sig hit, plus ytterligare en tidigare anställd. De skulle alla ha kunnat vara i arbete sedan en vecka. Men när de besökte Migrationsverket fick de inget besked, utan skulle återkomma nio dagar senare på intervju.

Den frustration som Joakim Gustafsson har känt över väntetiden är ändå ingenting jämfört med den han känner efter att han i går fick ett annat besked från Migrationsverket. Myndigheten avslår ansökan om arbetstillstånd för 33 av de 53 skogsarbetare från Ukraina som planerat att jobba för honom den här säsongen.

Motivet: Eftersom det är krig i Ukraina bedömer Migrationsverket att det finns en risk för att de inte kommer att lämna Sverige efter att tillståndet har löpt ut.

– Är det så man svarar i krig? Är det humant? Den största risken som Migrationsverket ser är att vi i Sverige råkar ut för att de stannar kvar, säger Joakim Gustafsson.

De sitter bara hemma och väntar och väntar nu, de ser fram emot säsongen. Jag vet inte hur jag ska kunna ringa dem och säga det här nu.

Joakim Gustafsson på Svensk Skogsservice.

Samtidigt har EU aktiverat massflyktsdirektivet, vilket innebär att alla som kommer från Ukraina har rätt till ett tidsbegränsat uppehållstillstånd (i dagsläget fram till 4 mars nästa år). Med det tillståndet har man bland annat rätt att arbeta i Sverige.

– Visst kan vi använda oss av det, men då måste det ju fungera. Då kan man ju inte vänta i nio dagar på att få ett nytt besök och sen kanske vänta i fyra veckor till innan man får ett besked. Det fungerar väldigt dåligt i en bransch då du ska sätta skogsplantor och röja skog under en begränsad säsong, säger Joakim Gustafsson.

Men inte ens massflyktsdirektivet går att använda för alla fem skogsarbetare som nu befinner sig hos Joakim Gustafsson. Tre av dem befann sig nämligen redan utanför Ukraina den 24 februari när Ryssland anföll. Sverige har valt att dra en skarp gräns vid just det datumet. De som lämnat Ukraina innan dess omfattas inte av direktivet och måste i så fall söka asyl i stället. En process som tar betydligt längre tid.

Majoriteten av de som skulle ha jobbat för Svensk Skogsservice i år har redan gjort det under flera säsonger. Joakim Gustafsson har hållit tät kontakt med dem. Trots kriget har de försökt hålla hoppet uppe om att situationen ska lösa sig, eller att män som inte har jobb eller kunskaper som kan användas i kriget snart ska kunna lämna landet.

– De sitter bara hemma och väntar och väntar nu, de ser fram emot säsongen. Jag vet inte hur jag ska kunna ringa dem och säga det här nu.

Lena-Liisa Tengblad, vd på arbetsgivarorganisationen Gröna arbetsgivare, tycker att Migrationsverkets beslut om avslag i det här fallet är mycket märkligt. Säsongsarbetare stannar inte kvar i Sverige utan vill återvända hem till sina familjer när säsongen är slut, säger hon.

– Om kriget fortsatt pågår när säsongen är slut så kanske de vill återvända ändå om de har familj där. Och om de inte återvänder hem efter säsongen så söker de förmodligen asyl enligt massflyktsdirektivet.

Gröna Arbetsgivare har kontaktat Migrationsverket i syfte att få till ett möte. Redan i dagarna kommer även en enkät att gå ut till organisationens medlemsföretag för att bland annat få svar på om det är fler som fått liknande besked från Migrationsverket.

Enligt svensk lagstiftning kan en person beviljas tillstånd för säsongsarbete om han eller hon bedöms ha för avsikt att lämna Sverige när tillståndstiden är slut. På grund av konflikten i Ukraina kan den bedömningen inte göras, svarar Pierre Karatzian vid Migrationsverkets presstjänst.

– Detta kan uppfattas som motsägelsefull när det gäller ukrainska medborgare eftersom de kan få ett arbetstillstånd enligt massflyktsdirektivet. Men det handlar om två olika lagstiftningar för två olika typer av tillstånd, skriver Pierre Karatzian i ett mejl till Dagens Arbete.

Massflyktsdirektivet gäller även de personer som vill säsongsarbeta och besluten om tillfälliga uppehållstillstånd och arbetstillstånd går snabbt. Enligt Migrationsverket tog det i slutet av förra veckan cirka åtta dagar från ansökan till beslut.

Artikeln uppdaterad med svar från Migrationsverket 2022-03-28.

En kommentar till “Får inte arbetstillstånd på grund av kriget

  • Märkligt resonemang när man i Sveriges kommuner och staten anställer på timmar och löpande visstider om och om igen utan att man korrigerar ett korrupt system. Låt arbetskraften från Ukraina gör ett bra jobb och bli självförsörjande istället?

Lämna ett svar till Tobias Avbryt svar

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

Du kanske också vill läsa…

”Populistiskt om arbetskraftsinvandringen”

”Populistiskt om arbetskraftsinvandringen”

Att koppla problemen med arbetskriminalitet till arbetskraftsinvandringen är både felaktigt och populistiskt, skriver Lena-Liisa Tengblad, vd för Gröna Arbetsgivare och Industriarbetsgivarnas vd Per Hidesten.

Kamraterna blev kvar i kriget

Kamraterna blev kvar i kriget

Efter två år med pandemi och krångel med inreseregler såg Joakim Gustafsson fram emot ett normalt år. Då blev det krig och hälften av personalen fastnade i Ukraina.

GS välkomnar tuffare krav för arbetstillstånd

GS välkomnar tuffare krav för arbetstillstånd

GS-fackets ordförande Per-Olof Sjöö är även positiv till att bara tillåta arbetskraftsinvandring i branscher med brist på arbetskraft.

GS: Risk att villkor för maskinförare dumpas

GS: Risk att villkor för maskinförare dumpas

Stora Enso bidrar till lönedumpning i skogen. Det menar GS-facket som anklagar skogsbolaget för att ha en ny affärsstrategi, där migrantarbetare ska ersätta svenska maskinförare.

Oro för jobben när lokala företag byts ut

Oro för jobben när lokala företag byts ut

Kommer lönerna att dumpas? Oron är stor när Stora Enso ersätter lokala entreprenörer med snabbutbildade skogsmaskinförare från Rumänien.

Prispress driver fusk med löner i skogen

Prispress driver fusk med löner i skogen

Skogsbolagens prispress tvingar entreprenörerna att fiffla med lönerna. Adam från Polen har aldrig blivit så lurad som när han kom till Sverige för att plantera träd.

Därför är kyrkovalet ett fackligt val

Därför är kyrkovalet ett fackligt val

Svenska Kyrkan ska inte bidra till att arbetsvillkoren dumpas, skriver GS ordförande Per-Olof Sjöö.

Distansarbete – i skogen

Distansarbete – i skogen

När allt fler förarlösa skogsmaskiner fjärrstyrs försvinner flera problem och arbetsmiljörisker. Samtidigt uppstår nya.

Här får alla lika bonus

Här får alla lika bonus

På Adolfssons Skogstjänst delar de anställda på 30 procent av rörelseresultatet. Alla får lika stor del av kakan.
”Personalen blir mer motiverad och det höjer vinsten”, säger vd Johan Adolfsson.

Sommar, sol – och usla villkor

Sommar, sol – och usla villkor

Vill vi ha ett skogsbruk som inte bygger på att migrantarbetare utnyttjas, så måste prispressen upphöra och avtalen följas, skriver GS ordförande Per-Olof Sjöö.

Avtal 2023

GS säger ja till avtalskrav

GS säger ja till avtalskrav

GS ställer sig bakom de framlagda kraven inför kommande avtalsrörelse.

IF Metalls avtalsråd sa ja till plattformen

IF Metalls avtalsråd sa ja till plattformen

Många tyckte att avtalskraven var för låga men IF Metalls avtalsråd röstade ändå ja till att vara med i Facken inom industrins och LO:s plattformar. 

Intern kritik i IF Metall: Fick veta budet för sent

Intern kritik i IF Metall: Fick veta budet för sent

Många förtroendevalda blev tagna på sängen av fackens bud på 4,4 procent. Lars Ask, klubbordförande på Volvos Verkstadsklubb i Skövde, tycker att de borde fått veta budet i förväg.

”Nu tar vi lönekampen till IF Metalls kongress”

”Nu tar vi lönekampen till IF Metalls kongress”

Vi gick ner i lön vid krisen 2008, och lät oss permitteras under pandemin, samtidigt som företagen tog ut jättevinster. Vi måste visa ledamöterna på IF Metalls kongress att vi inte tänker nöja oss med luft i plånboken, skriver IF Metall-medlemmen Andreas Köhler.

Arbetsgivarna: Kraven är för höga

Arbetsgivarna: Kraven är för höga

Varken Industriarbetsgivarna eller Trä- och möbelföretagen tycker att Facken inom industrins lönekrav är rimliga. ”Vi betraktar världen ur olika perspektiv.”

Facken inom industrins avtalskrav: 4,4 procent

Facken inom industrins avtalskrav: 4,4 procent

Ett ettårigt avtal med löneökningar på 4,4 procent. Mer till de med lägst löner, och ytterligare avsättningar till flexpension. Det föreslår Facken inom industrin ska vara kraven i avtalsrörelsen.

Samordning inför avtalsrörelsen – här är LO:s krav

Samordning inför avtalsrörelsen – här är LO:s krav

LO har presenterat ett ”första steg” till samordning, som bland annat innehåller en satsning på lägstalönerna. De ska öka mer än andra löner.

Vilse i avtalsspråket?

Vilse i avtalsspråket?

Dagens Arbete hjälper dig att förstå de vanligaste orden som har med dina villkor att göra.