Industriarbetarnas tidning

”Något litet extra borde man väl kunna få”

23 mars, 2022 - 08:53

Skrivet av Marie Edholm, Rasmus Lygner

LOKALA AVTAL Förra året gav kollektivavtalen inga lönehöjningar alls. Nu förhandlar många fackklubbar för att få ut lite extra som kompensation för hög inflation och rusande bränslepriser.

Det drar ihop sig till lokala löneförhandlingar, då det centrala avtalets löneutrymme ska fördelas enligt lokala lönesystem. Men det är också ett tillfälle för fackklubbarna att förhandla om att få ut mer än vad det centrala avtalet garanterar. Dagens Arbete kollade hur tankarna går på några industriarbetsplatser, och hur förbunden tänker inför nästa års avtalsrörelse.

Kräver ni högre löner på grund av inflationen?

Sandra Särnholm, klubbordförande på Svenska Fönster, Edsbyn.

– Ambitionen är att ha det med oss in i kommande förhandling, absolut. Men vi har inte satt oss ner än, det gör vi inte förrän i slutet av mars. Men vi har tankarna kring inflationen med oss in.

Är det något som folk har frågat om?

– Ja man är ju orolig på golvet så klart. Maten har blivit dyrare, bensinen har blivit dyrare så självklart har vi fått frågor kring det. Den där löneökningen (i centrala avtalet, red. kommentar) gör inte mycket kontra hur det ser ut med utgifterna.

Hur har företaget klarat pandemin?

– Företaget har gått väldigt bra med tanke på corona-pandemin, så det ska vi också ha med oss in när vi ska sätta oss och förhandla löner.

Magnus Andersson, klubbordförande på tryckeriet Lexit, Mölnlycke.

– Något litet extra borde man väl kunna få. Vi får se om inflationen vänder neråt eller om den håller sig kvar på en hög nivå, den var ju väldigt hög i december och januari. Det blir lite problematiskt nu eftersom allt blev så förskjutet i senaste avtalsrörelsen. Vi fick lite extra, men det var mest som en kompensation för att det var försenat. Och så hoppade man över höjningen förra året och vi får inte jättemycket i år.

Snackas det något om det på golvet?

– Ja, bränslepriserna pratas det mycket om och många har rörligt elavtal också. Däremot tror jag inte att det är så många som har tänkt på detta med löneförhandlingarna.

Håkan Carlsson, klubbordförande på Derome sågverk, Derome.

– Det är väl ett av argumenten. Och att det har gått riktigt bra för Derome är också ett argument. Vi har gjort över en halv miljard extra i vinst. Men jag tror ändå att de kommer bli svårt att få något extra i år. Vi ska givetvis försöka, men magkänslan säger nej. Tyvärr.

Gabriel Jöngren, Metsä Tissue, Avd 78 Mariestad.

– Jepp! Det är absolut frågor som har varit uppe på tapeten när vi i styrelsen har diskuterat inför förhandlingarna som snart börjar. Det har också varit fruktansvärt mycket diskussioner på golvet om detta – om chockprishöjningen på el och de höjda bränslepriserna. Framför allt bränslepriserna, då många bor lite avsides och är beroende av bilen.

– Inflationen har däremot inte varit någon större snackis. Men det är något som vi absolut måste kika på nu. Det är ju orimligt om inflationen ska få äta upp vårt löneutrymme.

Roger Boström, SCA, Avd 167 Östrand.

– Ja. Vi vill ha lite mer än vad centrala avtalet ger, absolut. Framför allt när priset på bensin och diesel bär iväg som det gör, samtidigt som man kikar på de löneökningar som vi fått – det är klart att det diskuteras. Däremot har jag inte hört så mycket diskussioner om elpriserna, men det är säkert en och annan som har synpunkter på det också.

Esa Huttu, Stora Enso, Avd 38 Hyltebruk.

– Det är tanken, ja. För när företaget får in mer pengar genom att höja priserna gentemot sina kunder, på grund av bland annat höjda elpriser, då tänker vi att vi också ska få en liten del av den kakan. Jag ska snart kalla till förhandling och sedan får vi se om vi kan få någon extra krona.

Tomas Karlsson, klubbordförande SSAB i Luleå.

– Företaget säger nej till i princip allt när det gäller lokala löneökningar, oavsett inflation. Vi fokuserar främst på att få upp lönerna på underhållssidan. Där har vi chans eftersom konkurrensen om specialiserad arbetskraft är stor i Norrbotten. Vi har mekaniker och elektriker som går till andra firmor och får 5 000 kronor mer i månaden. Ingångslönerna vill också ha upp, den ligger på 23 115 kronor och vi ser att det är svårare att rekrytera semestervikarier.

Dragan Mitrasinovic, klubbordförande på Bilia i Stockholm.

– Naturligtvis kommer vi att lyfta det och ställa krav i de lokala löneförhandlingarna, men jag tror inte att vi får igenom det. Man måste från centralt håll se till att ta höjd för det i de centrala löneförhandlingarna.

– Motorbranschen är under enorm utveckling. Jag skulle vilja att man tar mer hänsyn till kompetens i vår bransch i löneförhandlingar och titta mer på fasta löner. Vi jobbar på ackord, som visserligen gör att vi skapat ett bra löneläge, eftersom arbetsgivaren känt mer välvilja till att höja ackordet lite under flera år. Men att jobba på ackord skapar mer stress och gör att det kan bli brister i kvalitén.

Mikael Sällström, klubbordförande Volvo Lastvagnar Göteborg.

– Vi var klara redan i januari. Det slutade på 3 procent. Vi förhandlar på koncernnivå och Volvo går ju inte helt värdelöst. Och fläskar de på med aktieutdelningar tar vi upp det också i förhandlingarna. Inflationen var inte något vi pratade om, man får se det på längre sikt. Vi hade 7-8 år av deflation och vi krävde lokala löneökningar då också. Det är mer om det håller i sig man får titta på det inför kommande avtalsrörelser.

Enkät: Anna Julius, Pontus Ohlin, Marcus Derland

Avtalssekreterarna Madelene Engman, GS, Veli-Pekka Säikkälä, IF Metall, och Robert Sjunnebo, Pappers. Foto: Lazze Öst, Daniel Roos, Sara Öhman

I februari låg inflationen på 4,5 procent, den högsta nivån sedan 1993. Samma tid för ett år sedan låg den på 1,5 procent. Höga energipriser ligger bakom en stor del av ökningen, vilket även leder till att priser på andra varor går upp, till exempel livsmedel.

I höst inleds nästa års avtalsrörelse, då fack och arbetsgivare på central nivå gör upp om bland annat löneökningar. Men tillfälligt hög inflation ska inte påverka löneutrymmet, menar avtalssekreterarna i GS, IF Metall och Pappers.

– Vi har inte ändrat uppfattning huruvida vi ska kompensera oss för inflation eller inte. Däremot har många av GS:s branscher gått som tåget under hela den här avtalsperioden, säger GS-fackets avtalssekreterare Madelene Engman.

Vårt yttersta mål är reallöneökningar. Vi har hamnat i ett läge med en hög inflation som man inte riktigt rår på.

Madelene Engman, avtalssekreterare GS-facket.

Facket förhåller sig till Riksbankens inflationsmål på 2 procent, oavsett hur hög eller låg inflationen faktiskt är. Skulle facken framhålla den höga inflationen som ett argument för högre löner, menar Madelene Engman, finns en risk att arbetsgivarna för fram motsatt argument när inflationen är låg.

– Vårt yttersta mål är reallöneökningar. Vi har hamnat i ett läge med en hög inflation som man inte riktigt rår på. Och dessutom har vi bara två lönerevisioner under den här 29 månadsperioden. Men det är klart, våra medlemmar som bor ute på landsbygden behöver köra bil och värma sina hus. Så just den här kombinationen är ingen höjdare, säger hon och fortsätter:

– Det är inte helt lätt att förklara. Och jag har full respekt för medlemmarna som har känt av prisökningarna. De slår direkt i plånboken.

Kan ni behöva ompröva er hållning om inflationen är fortsatt hög?

– Det är klart att vi inte kan säga att vi håller fast i något som inte fungerar. Men jag har väldigt svårt att se att vi omprövar vår hållning utifrån tillfälliga svängningar i inflationen. Skulle vi fastna i en fortsatt hög inflation, har vi andra problem som inte går att rätta till med lönebildningen.

Missa inte när vi skriver om lön och avtal nästa gång – prenumerera på DA:s veckobrev!

IF Metalls avtalssekreterare Veli-Pekka Säikkälä förstår att det kan komma upp krav på kompensation när el- och bränslepriserna stiger kraftigt, särskilt om man bor utanför större städer och tätorter.

– Men att bränslet blir dyrare ger inget ökat löneutrymme, i stället kan det ju vara en kostnad för företagen.

Inte heller ökad inflation ger något extra löneutrymme, understryker han.

– Däremot går industrin väldigt bra, det i sig skapar ett utrymme.

Han säger att det är viktigt att Riksbanken gör vad som behövs för att hålla inflationsmålet på 2 procent, eftersom det är en av de saker facket utgår från i avtalsrörelsen.

– Det sämsta som kan hända är att vi går tillbaka till en modell där hög inflation leder till kompensationskrav i avtalsrörelsen, vilket i sig leder till hög inflation. Det gav höga nominella löneökningar men nästan inga reala.

Pappers förhandlings- och avtalsansvarige Robert Sjunnebo resonerar på samma sätt.

– Jag tror inte att lönekraven som sådana kommer att påverkas av inflationen. Däremot tror jag att utfallet av löneförhandlingarna kommer att hamna närmare arbetstagarsidans utgångskrav än annars.

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

Du kanske också vill läsa…

Här står parterna inför avtalsrörelsen

Här står parterna inför avtalsrörelsen

Att årets avtalsrörelse är speciell är fack och arbetsgivare överens om. Och att det är inte lönerörelsens uppgift att se till att du får mer pengar kvar i plånboken när inflationen drar iväg. Men sen går synen isär, inte minst på hur det går för svensk industri.

Därför vill facken inte ha ett jättelyft på lönen

Därför vill facken inte ha ett jättelyft på lönen

Läget är spänt inför nästa års löneförhandlingar. Ingen vill se en upprepning av 80-talet. Vad var det som hände då? Och varför varnas det för höga lönekrav? 

Nya avtal för industrin – vad betyder det för dig?

Nya avtal för industrin – vad betyder det för dig?

I helgen kunde fack och arbetsgivare till sist enas om ett nytt avtal för svensk industri. Det här innebär det för dig.

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Att förhandla löneförhöjningar under coronan

Harald Gatu är en av DA:s mest erfarna reportrar. Men hur många avtalsrörelser har han egentligen bevakat? Och vilken var den mest dramatiska? Lyssna på DA:s poddspecial om avtalsrörelsen.

Teknikföretagen kräver 2,0 procent

Teknikföretagen kräver 2,0 procent

Teknikföretagen vill se en löneökning på 2,0 procent. De föreslår ett engångsbelopp enligt tysk modell om 3000 kronor. De vill även öka företagens makt över arbetstiden.

Samordning inför avtalsrörelsen – här är LO:s krav

Samordning inför avtalsrörelsen – här är LO:s krav

LO har presenterat ett ”första steg” till samordning, som bland annat innehåller en satsning på lägstalönerna. De ska öka mer än andra löner.

”Vi är bara vanliga arbetare som vill ha högre lön”

”Vi är bara vanliga arbetare som vill ha högre lön”

På måndagsmorgonen reste IF Metall-medlemmen Andreas Köhler från Karlstad till Göteborg för att protestera mot industriavtalet och fackens lönebud.

Facken inom industrins avtalskrav: 4,4 procent

Facken inom industrins avtalskrav: 4,4 procent

Ett ettårigt avtal med löneökningar på 4,4 procent. Mer till de med lägst löner, och ytterligare avsättningar till flexpension. Det föreslår Facken inom industrin ska vara kraven i avtalsrörelsen.

”IF Metalls uttalande en rak käftsmäll i medlemmarnas ansikten”

”IF Metalls uttalande en rak käftsmäll i medlemmarnas ansikten”

Vad har hänt med fackets syn på klassisk fördelningspolitik? skriver Waldemar Tapojärvi, gruvarbetare i Kiruna.

”Det är en jävligt svår avtalsrörelse”

”Det är en jävligt svår avtalsrörelse”

Löneökningar brukade betyda mer pengar i plånboken. Inte längre. Avdelningsordförande Erik Jonsson åkte till Braviken för att uppmana sågverksarbetarna att ändå inte ge upp hoppet.

Avtal 2023

Irene Wennemo: Höjda chefslöner försvårar avtalsrörelsen

Irene Wennemo: Höjda chefslöner försvårar avtalsrörelsen

Om de allra högsta cheferna får kraftigt höjda ersättningar under avtalsrörelsen blir det svårare för parterna att komma överens, säger Medlingsinstitutets generaldirektör Irene Wennemo.

Därför är avtalsrörelsen laddad som ingen annan

Därför är avtalsrörelsen laddad som ingen annan

Priserna stiger och ibland handlar det bara om att lönen ska räcka månaden ut. Kommer förhandlarna att ta hänsyn till det, undrar Dagens Arbetes reporter Anna Julius.

Teknikföretagen kräver 2,0 procent

Teknikföretagen vill se en löneökning på 2,0 procent. De föreslår ett engångsbelopp enligt tysk modell om 3000 kronor. De vill även öka företagens makt över arbetstiden.

”Låt protester bli årets julklapp till ledningen”

”Låt protester bli årets julklapp till ledningen”

När våra företrädare lämnar oss med svältlöner så måste vi ta saken i våra egna händer och protestera, som resten av världen gör, skriver sex IF Metall-medlemmar.

Pappers säger ja till 4,4 procent

Pappers säger ja till 4,4 procent

Pappers ställer sig bakom LO-samordningen. Det blev klart under förbundsmötet i Uddevalla på söndagen. ”Det känns bra!”, säger Pappers förbundsordförande Pontus Georgsson.

GS säger ja till avtalskrav

GS säger ja till avtalskrav

GS ställer sig bakom de framlagda kraven inför kommande avtalsrörelse.

IF Metalls avtalsråd sa ja till plattformen

IF Metalls avtalsråd sa ja till plattformen

Många tyckte att avtalskraven var för låga men IF Metalls avtalsråd röstade ändå ja till att vara med i Facken inom industrins och LO:s plattformar. 

Vilse i avtalsspråket?

Vilse i avtalsspråket?

Dagens Arbete hjälper dig att förstå de vanligaste orden som har med dina villkor att göra.

Intern kritik i IF Metall: Fick veta budet för sent

Intern kritik i IF Metall: Fick veta budet för sent

Många förtroendevalda blev tagna på sängen av fackens bud på 4,4 procent. Lars Ask, klubbordförande på Volvos Verkstadsklubb i Skövde, tycker att de borde fått veta budet i förväg.

”Nu tar vi lönekampen till IF Metalls kongress”

”Nu tar vi lönekampen till IF Metalls kongress”

Vi gick ner i lön vid krisen 2008, och lät oss permitteras under pandemin, samtidigt som företagen tog ut jättevinster. Vi måste visa ledamöterna på IF Metalls kongress att vi inte tänker nöja oss med luft i plånboken, skriver IF Metall-medlemmen Andreas Köhler.

Arbetsgivarna: Kraven är för höga

Arbetsgivarna: Kraven är för höga

Varken Industriarbetsgivarna eller Trä- och möbelföretagen tycker att Facken inom industrins lönekrav är rimliga. ”Vi betraktar världen ur olika perspektiv.”