Politikernas plan för förbättrad arbetsmiljö
Frågan om de regionala skyddsombuden är fortsatt infekterad när Dagens Arbetsmiljö ställer fyra viktiga frågor till partiernas arbetsmarknadstoppar.
Industriarbetarnas tidning
Granskning Politikerna säger att skyddsombuden är viktiga. Ändå nämns de sällan i riksdagen. Dagens Arbetsmiljö har kartlagt vad arbetsmarknadspolitikerna faktiskt talar om i kammaren.
Arbetsmarknadsminister Eva Nordmark (S) var förbannad, det var rent ut sagt ”för jävligt” att riksdagen inte förstod hur viktigt skyddsombudens arbete är.
I mars 2020 hade regeringen lagt fram ett förslag om att utvidga de regionala skyddsombudens tillträdesrätt. Framöver skulle de också få besöka arbetsplatser som saknade medlemmar i facket, men hade kollektivavtal.
Arbetsmiljöfrågorna stod högt upp på agendan den här våren. Coronaviruset förde med sig en livlig diskussion om personlig säkerhetsutrustning, stängda bussdörrar och skyddsstopp, för att nämna några exempel.
Ett par veckor senare röstade riksdagen ner förslaget om att utvidga tillträdesrätten. ”Skyddsombuden är viktiga, ja deras arbete kan ytterst handla om liv och död”, skrev arbetsmarknadsministern på Facebook efteråt.
Två år senare står arbetsmarknaden inför stora förändringar. Las, lagen om anställningsskydd, ska ses över och Arbetsförmedlingen reformeras, och frågan om de regionala skyddsombuden är långtifrån utagerad. Senare i år presenteras en utredning av deras verksamhet.
Samtidigt kvarstår ständiga arbetsmiljöproblem som olyckor, stress och trakasserier. Svårigheter som måste hanteras av landets skyddsombud.
Men i vilken utsträckning är de olika partierna drivande i de här frågorna? För att få ett hum om hur engagemanget ser ut har vi räknat ord.
Under en mandatperiod håller en riksdagsledamot anföranden i kammaren. De är en möjlighet att ge sin syn på något som diskuteras. Samtliga anföranden finns nedskrivna och tillgängliga för vem som helst på riksdagens hemsida. Med hjälp av ett egenutvecklat dataskript har vi letat efter nyckelord i de anföranden som respektive partis arbetsmarknadspolitiska talesperson har hållit i riksdagen, till exempel ord som: ”arbetsmiljö”, ”skyddsombud”, ”arbetsskador” eller ”jämställdhet”.
Undersökningen säger inget om i vilket sammanhang orden har sagts, bara hur ofta de har yttrats, och ger därför bara en ungefärlig förståelse av partiernas prioriteringar. Vi har tittat närmare på tre områden: skyddsombuden, arbetsmiljön och arbetsplatsolyckorna.
”Skyddsombuden fyller en oerhört viktig funktion på svenska arbetsplatser”, svarar Liberalernas arbetsmarknadspolitiska talesperson Roger Haddad i en enkät utskickad av Dagens Arbetsmiljö. Men ingen av partiets tre arbetsmarknadspolitiska talespersoner har nämnt skyddsombuden i kammaren under mandatperioden.
Inte heller Miljöpartiet har nämnt skyddsombuden en enda gång sedan 2018. En förklaring är att de fram till hösten 2021 var en del av regeringen.
– Jag överlåter inte våra intressen till Socialdemokraterna, absolut inte. Men när man sitter i regering ihop är det inga konstigheter att ministern och departementet är frontfigurerna, säger Miljöpartiets arbetsmarknadspolitiska talesperson Leila Ali Elmi.
Arbetsmarknadsminister Eva Nordmark har ofta nämnt skyddsombuden och varit drivande i frågan om de regionala skyddsombudens utvidgade tillträdesrätt.
Moderaterna och Centerpartiet har lyft skyddsombuden vid ett fåtal tillfällen, medan Kristdemokraterna, Sverigedemokraterna och Vänsterpartiet har pratat desto mer om dem. Sinsemellan har partierna däremot väldigt olika inställning.
Kristdemokraterna tycker att skyddsombuden är viktiga för att ”granska, värna och kommunicera sina arbetskamraters arbetsmiljö”, svarar de i Dagens Arbetsmiljös enkät.
Tillsammans med övriga borgerliga partier och Sverigedemokraterna röstade de nej till förslaget om en utvidgad tillträdesrätt för de regionala skyddsombuden. I stället drev de igenom att nyttan av deras uppdrag skulle utredas.
– Vi anser att ett regionalt skyddsombud som delvis är avlönat av staten utan förbehåll ska ha tillträde till samtliga arbetsplatser, säger Sverigedemokraternas arbetsmarknadspolitiska talesperson Magnus Persson.
Deras förslag är att avskaffa de regionala skyddsombuden och ersätta dem med oberoende arbetsmiljörådgivare underställda Arbetsmiljöverket. Då skulle de ha tillträde till alla arbetsplatser.
Den fysiska arbetsmiljön tycks vara nästan helt frånvarande. Inte en enda gång har riskerna med vibrationer, buller eller kemikalier diskuterats i kammaren.
Men förslaget har mött kritik från fackligt håll. Kritikerna menar att den yrkesspecifika kunskapen riskerar att gå förlorad, och att Arbetsmiljöverket redan i dag gör för få arbetsplatsbesök.
Sverigedemokraterna vill också frikoppla de lokala skyddsombuden från facket.
– Makten ska finnas på arbetsplatsen och det är löntagarna som ska utse vem som ska bli skyddsombud. Det viktigaste är engagemang, vilken politisk åsikt du har ska inte vara styrande. Som aktiv Sverigedemokrat i dag kan du inte bli skyddsombud på många arbetsplatser, säger Magnus Persson (SD).
Vänsterpartiet, Socialdemokraterna och Miljöpartiet står bakom dagens system.
– Det är uppenbart att den politiska högern är både ointresserad av och fientligt inställd mot skyddsombuden. Och Sverigedemokraternas stärkta ställning på den flanken har inneburit ytterligare press på skyddsombudsverksamheten, säger Vänsterpartiets tidigare arbetsmarknadspolitiska talesperson Ali Esbati.
Förslaget att de regionala skyddsombuden ska underställas Arbetsmiljöverket är han helt främmande inför.
– Om man ska tolka det välvilligt beror det på att de har en väldigt dålig förståelse för vad skyddsarbete är. Men jag skulle säga att det handlar om en i grunden fientlig inställning till fackligt arbete, säger han.
Också Anna Johansson (S), ordförande i arbetsmarknadsutskottet, känner att det saknas förståelse för skyddsombuden.
– Jag upplever att det finns ett misstänkliggörande av skyddsombuden överlag. En dragning åt att betona myndigheterna snarare än skyddsombuden, säger hon.
Ett samband är tydligt: de partier som har pratat mest om skyddsombuden har också pratat mest om arbetsmiljön. Oavsett vilken inställning de har till skyddsombuden.
– Det har blivit en bättre diskussion sedan Eva Nordmark blev arbetsmarknadsminister. Hon lyfter frågorna om arbetsmiljö på ett annat sätt än man gjort innan. Det ska hon ha en eloge för, säger Magnus Persson (SD).
Förutom Eva Nordmark (S), som har en särställning som minister, är Magnus Persson (SD) och Ali Esbati (V) de arbetsmarknadspolitiska talespersoner som varit mest aktiva i arbetsmiljöfrågor. Under den senaste mandatperioden har båda lagt omkring 30 motioner i arbetsmarknadsutskottet och lyft arbetsmiljön i sina anföranden.
– Det är jätteviktiga frågor för mig. Jag har jobbat 26 år som byggnadsarbetare, och har ett förflutet som skyddsombud och facklig förtroendeman under en period. Så jag har sett utvecklingen på våra svenska arbetsplatser under en ganska lång tid, säger Magnus Persson (SD).
Också Ali Esbati (V) tycker att arbetsmiljöfrågorna är viktiga.
– För mig hänger de inte minst ihop med frågor om anställningstrygghet och arbetsrätt. Trygghet på arbetet gör det möjligt att säga ifrån och vara med och påverka sin arbetsmiljö, säger han.
Men att bara titta på hur många motioner ledamöterna har lagt i utskotten riskerar att ge en skev bild av engagemanget.
– När vi är i regeringsställning brukar vi inte motionera inom våra egna områden. Om du tittar på alla socialdemokrater i arbetsmarknadsutskottet, tror jag knappt att det är någon som har motionerat. Vi påverkar snarare genom våra kontakter med ministrarna, säger Anna Johansson (S).
Undantag finns. Anders Österberg (S) har lagt en motion om att ge skyddsombuden utökade befogenheter. Den kommer att behandlas av utskottet under året.
– Jämställdhetsfrågorna har alltid legat högt på min dagordning. Kvinnor och män ska ha lika villkor på arbetsmarknaden, det är oerhört viktigt, säger Kristdemokraternas tidigare arbetsmarknadspolitiska talesperson Désirée Pethrus.
Av samtliga arbetsmarknadspolitiker i undersökningen, är hon den som oftast nämnt jämställdhet i kammaren.
– Kvinnor måste skaffa sig en bra utbildning, och ta sig in på typiskt mansdominerade områden om lönerna för kvinnor ska höjas, säger hon.
Den fysiska arbetsmiljön tycks vara nästan helt frånvarande. Inte en enda gång har riskerna med vibrationer, buller eller kemikalier diskuterats i kammaren. Belastningsskadorna lyser också med sin totala frånvaro.
Däremot förekommer ord förknippade med den psykosociala arbetsmiljön, till exempel stress, hot eller diskriminering. Liknande prioriteringar syns i partiernas enkätsvar. Flera lyfter fram den psykosociala arbetsmiljön, snarare än den fysiska.
– Den psykiska ohälsan på våra arbetsplatser kommer att bli en viktigare fråga, speciellt efter pandemin. En del människor har jobbat hemma, medan andra har varit på arbetsplatserna och jobbat mer än vad som är brukligt eller normalt, säger Leila Ali Elmi (MP).
Varje år dör ett 50-tal personer på jobbet. Ändå har dödsolyckorna bara nämnts vid enstaka tillfällen i riksdagen. Undantaget är Kristdemokraterna och arbetsmarknadsminister Eva Nordmark (S) som ofta lyft frågan.
Inte heller arbetsplatsolyckor utan dödlig utgång eller arbetsskador har diskuteras särskilt ofta i kammaren. Kanske för att det råder stor politisk enighet kring nollvisionen.
I augusti ska utredningen om de regionala skyddsombuden vara färdig.
Utredningen som från början var tänkt att utvärdera nyttan av de regionala skyddsombuden, ska även svara på hur de kan få bättre förutsättningar att arbeta.
– Regeringen anser att de regionala skyddsombuden bör få bättre möjligheter att utföra sitt livsviktiga uppdrag, sa arbetsmarknadsminister Eva Nordmark i ett pressmeddelande när utredningen tillsattes.
Oavsett vad utredaren kommer fram till lär skyddsombuden återigen bli en viktig politisk fråga, och en fråga som faktiskt diskuteras i riksdagen.
Läs också
Frågan om de regionala skyddsombuden är fortsatt infekterad när Dagens Arbetsmiljö ställer fyra viktiga frågor till partiernas arbetsmarknadstoppar.