Industriarbetarnas tidning

Vi publicerar ett urval av artiklar från Dagens Arbetsmiljö, ett magasin som riktar sig till skyddsombud och förtroendevalda inom LO, men även andra som jobbar med arbetsmiljö.

Så ofta lyfter politikerna arbetsmiljön i riksdagen

24 mars, 2022

Skrivet av Rasmus Lygner, Lotta Holmström

Granskning Politikerna säger att skyddsombuden är viktiga. Ändå nämns de sällan i riksdagen. Dagens Arbetsmiljö har kartlagt vad arbetsmarknadspolitikerna faktiskt talar om i kammaren.

Arbetsmarknadsminister Eva Nordmark (S) var förbannad, det var rent ut sagt ”för jävligt” att riksdagen inte förstod hur viktigt skyddsombudens arbete är.

I mars 2020 hade regeringen lagt fram ett förslag om att utvidga de regionala skyddsombudens tillträdesrätt. Framöver skulle de också få besöka arbetsplatser som saknade medlemmar i facket, men hade kollektivavtal.

Arbetsmiljöfrågorna stod högt upp på agendan den här våren. Coronaviruset förde med sig en livlig diskussion om personlig säkerhetsutrustning, stängda bussdörrar och skyddsstopp, för att nämna några exempel.

Ett par veckor senare röstade riksdagen ner förslaget om att utvidga tillträdesrätten. ”Skyddsombuden är viktiga, ja deras arbete kan ytterst handla om liv och död”, skrev arbetsmarknadsministern på Facebook efteråt.

Foto: TT Nyhetsbyrån

Aktiv minister

Två år senare står arbetsmarknaden inför stora förändringar. Las, lagen om anställningsskydd, ska ses över och Arbetsförmedlingen reformeras, och frågan om de regionala skyddsombuden är långtifrån utagerad. Senare i år presenteras en utredning av deras verksamhet.

Samtidigt kvarstår ständiga arbetsmiljöproblem som olyckor, stress och trakasserier. Svårigheter som måste hanteras av landets skyddsombud.

”Jag tyckte många gånger att ledamöter inte verkade ha jobbat med arbetsmiljöfrågor ute på en arbetsplats. De förstod inte hur arbetsmiljö- och diskrimineringslagarna fungerade”, säger Désirée Pethrus om sitt tidigare arbete i riksdagen. Numera är hon vårdutvecklingsregionråd i Region Stockholm. Foto: TT Nyhetsbyrån

Men i vilken utsträckning är de olika partierna drivande i de här frågorna? För att få ett hum om hur engagemanget ser ut har vi räknat ord.

Under en mandatperiod håller en riksdagsledamot anföranden i kammaren. De är en möjlighet att ge sin syn på något som diskuteras. Samtliga anföranden finns nedskrivna och tillgängliga för vem som helst på riksdagens hemsida. Med hjälp av ett egenutvecklat dataskript har vi letat efter nyckelord i de anföranden som respektive partis arbetsmarknadspolitiska talesperson har hållit i riksdagen, till exempel ord som: ”arbetsmiljö”, ”skyddsombud”, ”arbetsskador” eller ”jämställdhet”.

Undersökningen säger inget om i vilket sammanhang orden har sagts, bara hur ofta de har yttrats, och ger därför bara en ungefärlig förståelse av partiernas prioriteringar. Vi har tittat närmare på tre områden: skyddsombuden, arbetsmiljön och arbetsplatsolyckorna.

 ”Skyddsombuden fyller en oerhört viktig funktion på svenska arbetsplatser”, svarar Liberalernas arbetsmarknadspolitiska talesperson Roger Haddad i en enkät utskickad av Dagens Arbetsmiljö. Men ingen av partiets tre arbetsmarknadspolitiska talespersoner har nämnt skyddsombuden i kammaren under mandatperioden.

Inte heller Miljöpartiet har nämnt skyddsombuden en enda gång sedan 2018. En förklaring är att de fram till hösten 2021 var en del av regeringen. 

– Jag överlåter inte våra intressen till Socialdemokraterna, absolut inte. Men när man sitter i regering ihop är det inga konstigheter att ministern och departementet är frontfigurerna, säger Miljöpartiets arbetsmarknadspolitiska talesperson Leila Ali Elmi.

Arbetsmarknadsminister Eva Nordmark har ofta nämnt skyddsombuden och varit drivande i frågan om de regionala skyddsombudens utvidgade tillträdesrätt.

Martin Ådahl var arbetsmarknadspolitisk talesperson för Centerpartiet i två och ett halvt år. Han använde 22 900 ord i sina anföranden i riksdagen. ”Skyddsombud” nämndes en enda gång. Foto: TT Nyhetsbyrån

Moderaterna och Centerpartiet har lyft skyddsombuden vid ett fåtal tillfällen, medan Kristdemokraterna, Sverigedemokraterna och Vänsterpartiet har pratat desto mer om dem. Sinsemellan har partierna däremot väldigt olika inställning.

Kristdemokraterna tycker att skyddsombuden är viktiga för att ”granska, värna och kommunicera sina arbetskamraters arbetsmiljö”, svarar de i Dagens Arbetsmiljös enkät. 

Tillsammans med övriga borgerliga partier och Sverigedemokraterna röstade de nej till förslaget om en utvidgad tillträdesrätt för de regionala skyddsombuden. I stället drev de igenom att nyttan av deras uppdrag skulle utredas.

– Vi anser att ett regionalt skyddsombud som delvis är avlönat av staten utan förbehåll ska ha tillträde till samtliga arbetsplatser, säger Sverigedemokraternas arbetsmarknadspolitiska talesperson Magnus Persson.

Deras förslag är att avskaffa de regionala skyddsombuden och ersätta dem med oberoende arbetsmiljörådgivare underställda Arbetsmiljöverket. Då skulle de ha tillträde till alla arbetsplatser.

Den fysiska arbetsmiljön tycks vara nästan helt frånvarande. Inte en enda gång har riskerna med vibrationer, buller eller kemikalier diskuterats i kammaren.

Men förslaget har mött kritik från fackligt håll. Kritikerna menar att den yrkesspecifika kunskapen riskerar att gå förlorad, och att Arbetsmiljöverket redan i dag gör för få arbetsplatsbesök.

”Jag har sett utvecklingen på våra svenska arbets- platser under en ganska lång tid”, säger Magnus Persson, Sverigedemokraternas arbetsmarknadspolitiska talesperson. Foto: TT Nyhetsbyrån

Sverigedemokraterna vill också frikoppla de lokala skyddsombuden från facket.

– Makten ska finnas på arbetsplatsen och det är löntagarna som ska utse vem som ska bli skyddsombud. Det viktigaste är engagemang, vilken politisk åsikt du har ska inte vara styrande. Som aktiv Sverigedemokrat i dag kan du inte bli skyddsombud på många arbetsplatser, säger Magnus Persson (SD).

Vänsterpartiet, Socialdemokraterna och Miljöpartiet står bakom dagens system.

– Det är uppenbart att den politiska högern är både ointresserad av och fientligt inställd mot skyddsombuden. Och Sverigedemokraternas stärkta ställning på den flanken har inneburit ytterligare press på skyddsombudsverksamheten, säger Vänsterpartiets tidigare arbetsmarknadspolitiska talesperson Ali Esbati.

Förslaget att de regionala skyddsombuden ska underställas Arbetsmiljöverket är han helt främmande inför. 

– Om man ska tolka det välvilligt beror det på att de har en väldigt dålig förståelse för vad skyddsarbete är. Men jag skulle säga att det handlar om en i grunden fientlig inställning till fackligt arbete, säger han.

Också Anna Johansson (S), ordförande i arbetsmarknadsutskottet, känner att det saknas förståelse för skyddsombuden.

– Jag upplever att det finns ett misstänkliggörande av skyddsombuden överlag. En dragning åt att betona myndigheterna snarare än skyddsombuden, säger hon.

Liberalernas Roger Haddad har inte nämnt ordet ”skyddsombud” i riksdagens kammare. Han tillträdde i september 2021 men har ändå hunnit använda 5 500 andra ord. Foto: TT Nyhetsbyrån

Ett samband är tydligt: de partier som har pratat mest om skyddsombuden har också pratat mest om arbetsmiljön. Oavsett vilken inställning de har till skyddsombuden.

– Det har blivit en bättre diskussion sedan Eva Nordmark blev arbetsmarknadsminister. Hon lyfter frågorna om arbetsmiljö på ett annat sätt än man gjort innan. Det ska hon ha en eloge för, säger Magnus Persson (SD).

Förutom Eva Nordmark (S), som har en särställning som minister, är Magnus Persson (SD) och Ali Esbati (V) de arbetsmarknadspolitiska talespersoner som varit mest aktiva i arbetsmiljöfrågor. Under den senaste mandatperioden har båda lagt omkring 30 motioner i arbetsmarknadsutskottet och lyft arbetsmiljön i sina anföranden.

– Det är jätteviktiga frågor för mig. Jag har jobbat 26 år som byggnadsarbetare, och har ett förflutet som skyddsombud och facklig förtroendeman under en period. Så jag har sett utvecklingen på våra svenska arbetsplatser under en ganska lång tid, säger Magnus Persson (SD).

Vänsterpartiets Ali Esbati har skrivit 95 motioner under mandatperioden. I dessa nämndes ”arbetsmiljö” totalt 838 gånger. Foto: TT Nyhetsbyrån

Också Ali Esbati (V) tycker att arbetsmiljöfrågorna är viktiga.

– För mig hänger de inte minst ihop med frågor om anställningstrygghet och arbetsrätt. Trygghet på arbetet gör det möjligt att säga ifrån och vara med och påverka sin arbetsmiljö, säger han.

Men att bara titta på hur många motioner ledamöterna har lagt i utskotten riskerar att ge en skev bild av engagemanget.

– När vi är i regeringsställning brukar vi inte motionera inom våra egna områden. Om du tittar på alla socialdemokrater i arbetsmarknadsutskottet, tror jag knappt att det är någon som har motionerat. Vi påverkar snarare genom våra kontakter med ministrarna, säger Anna Johansson (S).

Undantag finns. Anders Österberg (S) har lagt en motion om att ge skyddsombuden utökade befogenheter. Den kommer att behandlas av utskottet under året.

– Jämställdhetsfrågorna har alltid legat högt på min dagordning. Kvinnor och män ska ha lika villkor på arbetsmarknaden, det är oerhört viktigt, säger Kristdemokraternas tidigare arbetsmarknadspolitiska talesperson Désirée Pethrus.

Av samtliga arbetsmarknadspolitiker i undersökningen, är hon den som oftast nämnt jämställdhet i kammaren.

– Kvinnor måste skaffa sig en bra utbildning, och ta sig in på typiskt mansdominerade områden om lönerna för kvinnor ska höjas, säger hon.

Den fysiska arbetsmiljön tycks vara nästan helt frånvarande. Inte en enda gång har riskerna med vibrationer, buller eller kemikalier diskuterats i kammaren. Belastningsskadorna lyser också med sin totala frånvaro.

Däremot förekommer ord förknippade med den psykosociala arbetsmiljön, till exempel stress, hot eller diskriminering. Liknande prioriteringar syns i partiernas enkätsvar. Flera lyfter fram den psykosociala arbetsmiljön, snarare än den fysiska.

– Den psykiska ohälsan på våra arbetsplatser kommer att bli en viktigare fråga, speciellt efter pandemin. En del människor har jobbat hemma, medan andra har varit på arbetsplatserna och jobbat mer än vad som är brukligt eller normalt, säger Leila Ali Elmi (MP).

Varje år dör ett 50-tal personer på jobbet. Ändå har dödsolyckorna bara nämnts vid enstaka tillfällen i riksdagen. Undantaget är Kristdemokraterna och arbetsmarknadsminister Eva Nordmark (S) som ofta lyft frågan. 

Inte heller arbetsplatsolyckor utan dödlig utgång eller arbetsskador har diskuteras särskilt ofta i kammaren. Kanske för att det råder stor politisk enighet kring nollvisionen.

I augusti ska utredningen om de regionala skyddsombuden vara färdig. 

Utredningen som från början var tänkt att utvärdera nyttan av de regionala skyddsombuden, ska även svara på hur de kan få bättre förutsättningar att arbeta.

– Regeringen anser att de regionala skyddsombuden bör få bättre möjligheter att utföra sitt livsviktiga uppdrag, sa arbetsmarknadsminister Eva Nordmark i ett pressmeddelande när utredningen tillsattes.

Oavsett vad utredaren kommer fram till lär skyddsombuden återigen bli en viktig politisk fråga, och en fråga som faktiskt diskuteras i riksdagen.

Läs också

Politikernas plan för förbättrad arbetsmiljö

Frågan om de regionala skyddsombuden är fortsatt infekterad när Dagens Arbetsmiljö ställer fyra viktiga frågor till partiernas arbetsmarknadstoppar.

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

Du kanske också vill läsa…

Politikernas plan för förbättrad arbetsmiljö

Politikernas plan för förbättrad arbetsmiljö

Frågan om de regionala skyddsombuden är fortsatt infekterad när Dagens Arbetsmiljö ställer fyra viktiga frågor till partiernas arbetsmarknadstoppar.

Så vill politikerna få bort skugg­samhället

Så vill politikerna få bort skugg­samhället

Statsministerns städerska och en rad andra händelser har gjort skuggsamhället till en het fråga. Politikerna är eniga om att arbetslivs­kriminaliteten måste bort. Men vad vill de göra egentligen?

Podd: Partierna om viktigaste arbetsmiljöfrågan

Podd: Partierna om viktigaste arbetsmiljöfrågan

Vilken är den viktigaste arbetsmiljöfrågan? Vi frågade alla partierna i riksdagen. Vår expert är inte imponerad av deras svar.

Lyssna på partierna om a-kassan

Hur ska a-kassan se ut? Partierna ger besked i DA:s podd. Och flera av svaren förvånar vår expert.

Lyssna på partierna om arbetskraftsinvandringen

Vem ska kunna komma till Sverige för att arbeta? Partierna ger besked i DA:s podd. Vår expert reagerar – och ser stora utmaningar för blocken.

Ingen utökad tillträdesrätt för regionala skyddsombud

Ingen utökad tillträdesrätt för regionala skyddsombud

Regeringens förslag om att ge regionala skyddsombud rätt att komma in på arbetsplatser där facket inte har några medlemmar kommer att röstas ner. Flera partier går i dag samman för att stoppa förslaget.

Eva Nordmark: Ökat tillträde ger bättre skydd

Eva Nordmark: Ökat tillträde ger bättre skydd

Riksdagen röstade som väntat ner regeringens förslag om utökad tillträdesrätt för regionala skyddsombud. Arbetsmarknadsminister Eva Nordmark (S) är besviken:
”Coronakrisen har verkligen visat hur viktiga skyddsombuden är”, säger hon.

”RSO-frågan visar januariavtalets högerkantring”

”RSO-frågan visar januariavtalets högerkantring”

Det är positivt på att regeringen till slut föreslår att de regionala skyddsombuden måste få utökad tillträdesrätt. Samtidigt är reaktionerna från borgerligt håll ett kvitto på den undermåliga förhandlingen vid januariavtalets tillkomst, skriver Ali Esbati och Ciczie Weidby (V).

Politikernas svar om skugg­samhället

Politikernas svar om skugg­samhället

DA ställde samma frågor till ledamöter från S, M och C i arbetsmarknadsutskottet. Läs deras reaktioner på avslöjandena om den utbredda arbetslivskriminaliteten och vad de vill se för åtgärder.

L: ”Så kan vi stoppa växande skugg­samhällen”

L: ”Så kan vi stoppa växande skugg­samhällen”

Nationell folkräkning, mer resurser till gränspolisen och krafttag mot fusket. Så kan vi stoppa skuggsamhället, skriver Liberalernas Roger Haddad och Malin Danielsson.

Avtal 2023

Pappers säger ja till 4,4 procent

Pappers säger ja till 4,4 procent

Pappers ställer sig bakom LO-samordningen. Det blev klart under förbundsmötet i Uddevalla på söndagen. ”Det känns bra!”, säger Pappers förbundsordförande Pontus Georgsson.

GS säger ja till avtalskrav

GS säger ja till avtalskrav

GS ställer sig bakom de framlagda kraven inför kommande avtalsrörelse.

IF Metalls avtalsråd sa ja till plattformen

IF Metalls avtalsråd sa ja till plattformen

Många tyckte att avtalskraven var för låga men IF Metalls avtalsråd röstade ändå ja till att vara med i Facken inom industrins och LO:s plattformar. 

Intern kritik i IF Metall: Fick veta budet för sent

Intern kritik i IF Metall: Fick veta budet för sent

Många förtroendevalda blev tagna på sängen av fackens bud på 4,4 procent. Lars Ask, klubbordförande på Volvos Verkstadsklubb i Skövde, tycker att de borde fått veta budet i förväg.

”Nu tar vi lönekampen till IF Metalls kongress”

”Nu tar vi lönekampen till IF Metalls kongress”

Vi gick ner i lön vid krisen 2008, och lät oss permitteras under pandemin, samtidigt som företagen tog ut jättevinster. Vi måste visa ledamöterna på IF Metalls kongress att vi inte tänker nöja oss med luft i plånboken, skriver IF Metall-medlemmen Andreas Köhler.

Arbetsgivarna: Kraven är för höga

Arbetsgivarna: Kraven är för höga

Varken Industriarbetsgivarna eller Trä- och möbelföretagen tycker att Facken inom industrins lönekrav är rimliga. ”Vi betraktar världen ur olika perspektiv.”

Facken inom industrins avtalskrav: 4,4 procent

Facken inom industrins avtalskrav: 4,4 procent

Ett ettårigt avtal med löneökningar på 4,4 procent. Mer till de med lägst löner, och ytterligare avsättningar till flexpension. Det föreslår Facken inom industrin ska vara kraven i avtalsrörelsen.

Samordning inför avtalsrörelsen – här är LO:s krav

Samordning inför avtalsrörelsen – här är LO:s krav

LO har presenterat ett ”första steg” till samordning, som bland annat innehåller en satsning på lägstalönerna. De ska öka mer än andra löner.

Vilse i avtalsspråket?

Vilse i avtalsspråket?

Dagens Arbete hjälper dig att förstå de vanligaste orden som har med dina villkor att göra.