Industriarbetarnas tidning

Perspektiv är kommenterande texter. Analys och ställningstagande är skribentens.

Så påverkar kriget jobben och lönerna

22 mars, 2022

Skrivet av

PERSPEKTIV Vad har kriget i Ukraina med Avesta att göra? Skenande priser på energi och råvaror. Brist på metaller och komponenter. Tragedin påminner om att krig i ett land påverkar hela världen.

Harald Gatu, reporter.

London, den 8 mars. Klockan var inte mer än arton minuter i sex på morgonen.

Radions nyhetssändningar sammanfattade nattens händelser i krigets Ukraina. Städer beskjutna, bostadshus förvandlade till ruiner, människor på flykt.

I detta ögonblick, klockan 05:42 brittisk tid, visade kriget en annan sida, långt bortom slagfälten.

I Londons finanskvarter sågs handlare på väg till råvarubörsen London Metal Exchange med pappmuggskaffe i högsta hugg. Institutionen, med sina 200-åriga anor, är en av få börser där man fortfarande möts fysiskt, där kostymklädda män ropar i munnen på varandra när metaller köps och säljs.

Men råvarubörsen har också en handel på nätet där främst asiatiska köpare och säljare är i full gång medan London vaknar. Den här morgonen trodde de morgontrötta Londonhandlarna inte sina ögon när de stirrade in i mobilerna på väg till jobbet.

Priset på nickel inte bara rusade. Det skenade.

Visserligen brukar priset på metaller gå upp och ner när de handlas på råvarubörsen. Men det här var något långt utöver det vanliga.

I normala tider fungerar råvarubörsen som vilken marknad som helst. Om det råder brist på en metall som många vill köpa, då stiger priset.

Just råvaran nickel har sina kunder dels i den nya växande industri som tillverkar batterier till elbilarna. Men de återfinns framför allt i en gammal ärrad bransch, det rostfria stålet. Där svarar nickel för 8 procent av innehållet – men står för betydligt mer av den totala kostnaden.

Priset på nickel bestämmer i princip lönsamheten för den rostfria stålindustrin. Det finns ett klart samband mellan nickelpriset och anställningstryggheten på orter som Avesta, Degerfors och Torshälla. Där genomgår man just nu, dag för dag, en prövningens tid.

På morgonen den 8 mars exploderade nickelpriset. Borta i Asien hade en kinesisk tillverkare av rostfritt fått fnatt. Orsak: kriget i Ukraina. Han fullkomligt dammsög marknaden på nickel eftersom han befarade att leveranserna av metallen från det nickelrika Ryssland skulle upphöra.

Resultat: Priset sköt i höjden till nivåer nickeln aldrig tidigare hade legat på.

Normala dagar brukar nickelpriset åka upp och ner några hundra dollar tonnet. Priset brukar ligga nånstans mellan 10 000 och 20 000 dollar per ton.

Nu, klockan 05:42 brittisk tid tog priset plötslig ett skutt på 30 000 dollar.

Åtta minuter senare, klockan sex, låg priset på över 100 000 dollar per ton.

Börsen panikstängde.

Brist på råvaror och brist på komponenter. Volkswagen och BMW får inget kablage från fabrikerna i krigets Ukraina. Tillverkarna av bilarnas katalysatorer saknar sitt nödvändiga palladium som vanligtvis skeppas från Ryssland.

Världen fungerar inte när Putin anfaller Ukraina.

Inget utsäde lär hamna i den ukrainska myllan den här blodiga våren; världsmarknadspriset på vete väntas rusa. I de fattiga länderna, där en större andel av inkomsten går till inköp av livsmedel än i de rikare länderna, tickar en social missnöjesbomb. Krig i ett land påverkar hela världen.

Världen, som äntligen tycktes ta sig ur pandemin. Ekonomin som skulle, om inte blomstra så i alla fall återhämta sig på allvar till hösten. Nu varnar ekonomer för att den utvecklingen kommer att stagnera, samtidigt som bristen på råvaror driver upp priserna. Vi får både stagnation och inflation, ”stagflation”. Priserna väntas fortsätta att stiga, trots att ekonomin står still.

Vi har varit där förr, på 1970-talet. Även då var det krig som tryckte in inflationen i världsekonomin.

Först Vietnamkriget som USA finansierade med att trycka upp sedlar i stället för att höja skatterna. När president Nixon 1971 släppte dollarns koppling till guldet rycktes grunden undan för den hyfsat stabila ordning som rått sedan andra världskrigets slut.

Sedan oktoberkriget mellan Israel och arabstaterna 1973 som utlöste den första oljeprischocken. När de oljeproducerande länderna lät priset fyrdubblas kastades världen i en allvarlig kris eftersom olja på den tiden var en betydligt viktigare energikälla än nu.

Inflationen bet sig fast och i kombination med den stagnerade ekonomin – ”stagflationen” – bytte den ekonomiska politiken fot i land efter land. Kampen mot prisökningarna sattes i första rummet och kom i industriländerna att gå över en tillbakatryckt fackföreningsrörelse. Den sågs av de nya tongivande ekonomerna och politikerna som en orsak till att inflationsbrasan försågs med nytt syre. Under hela efterkrigstiden hade fackföreningsrörelsen i land efter land stärkts och hade därför inga problem att mobilisera medlemma till försvar för köpkraften när stigande priser urholkade reallönerna.

Att knäcka facket blev därför ett sätt att knäcka inflationen.

Men att inflationen tilläts få fäste i världsekonomin var knappast den organiserade arbetarrörelsens fel. Barry Eichengreen, ekonomiprofessor vid Berkleyuniversitetet i San Franscisco, skrev nyligen att arbetarna liksom företagen agerade fullständigt rationellt i 1970-talets inflationsekonomi.

Den som väntar sig fortsatta prisökningar agerar därefter. Facken krävde högre löner. Företagen höjde priserna. Inflation handlar till stor del om förväntningar.

Anledningen till att inflationen gavs chansen att få fäste var, enligt Barry Eichengreen, att den amerikanska centralbanken Fed, på 1960-talet var passiv och inte använde sig av räntevapnet för att bromsa ekonomin när priserna började stiga. Den amerikanska centralbankens uppgift i den gungiga krigsekonomin var i stället att bevaka storleken på guldreserven, ankaret i efterkrigstidens valutasystem. Ingen höjde räntan, priserna kunde stiga.

Nu däremot har världens centralbanker räntevapnet i sin hand. Att höja räntan bromsar prisökningarna. Men höjd ränta bromsar också ekonomin i sin helhet. När räntan höjs blir pengar dyrare och när pengar blir dyrare investerar företagen mindre. Ekonomin bromsar in. Och det var ju inte dit världen ville när vi äntligen såg slutet på pandemin.

Runt om i världen tvekar nu centralbankerna. Höja räntan eller inte? I Sverige våndas just nu Riksbanken inför nästa penningpolitiska möte i slutet av april.

Krig och inflation, de hör ihop. Men vem orkar tänka på stigande priser när blodsutgjutelsen räknar sina offer i tusental och åter tusental? När barn som ena dagen var på kalas, dagen efter tvingas fly från sitt hem? När sjukhus bombas och förlossningar tvingas ner i skyddsrummet?

Att katalysatorerna inte får sitt palladium och nickelpriset skjuter i höjden är bara en annan sida av tragedin. En påminnelse om att ett krig i ett land påverkar hela världen. Ingen människa är en ö.

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

The reCAPTCHA verification period has expired. Please reload the page.

Du kanske också vill läsa…

Bakom varje siffra finns en människa

Bakom varje siffra finns en människa

Ortens stora arbetsgivare är bara en liten prick ett havt jordklot bort för de japanska ägarna. Men varje räntesteg och arbetslöshetssiffra är på riktigt, skriver industriarbetaren Marcus Raihle.

Nu vänder vi blad – men inte helt va?

Nu vänder vi blad – men inte helt va?

En tid för eftertanke, vare sig du jobbar eller inte genom alla helgdagar. Vad var det som hände 2022 egentligen?

Vi växlar upp lönekraven

Vi växlar upp lönekraven

Vi kommer inte att hålla igen. Vi kommer att plocka ut de löneökningar som är möjliga. Varenda krona som arbetsgivarna kan betala, skriver IF Metalls ordförande Marie Nilsson.

Därför vill facken inte ha ett jättelyft på lönen

Därför vill facken inte ha ett jättelyft på lönen

Läget är spänt inför nästa års löneförhandlingar. Ingen vill se en upprepning av 80-talet. Vad var det som hände då? Och varför varnas det för höga lönekrav? 

Lönerna orsakar inte krisen

Lönerna orsakar inte krisen

Det är inte svenska löntagare som bidragit till inflationen och de ska inte hållas ansvariga. I stället krävs politiska beslut för att mildra effekterna, skriver Per-Olof Sjöö

Hur ska reallönen räddas när priserna skenar?

Hur ska reallönen räddas när priserna skenar?

Mer pengar på kontot. Även när prisökningarna tagit sitt. Det är fackets mål i varje avtalsrörelse. Men hur ska reallönen kunna fixas när inflationen brakar iväg? Det frågar sig DA:s Harald Gatu.

I en orolig tid måste vi hålla i hop

Vi ska återigen teckna avtal i ett osäkert värld, skriver GS ordförande Per-Olof Sjöö.

Inflationen ett dilemma för facket

Inflationen ett dilemma för facket

Jobb, investeringar, reallöneökningar – facket borde jubla. Men ett spöke från förr har dykt upp: inflationen. Den ställer fackföreningsrörelsen inför ett dilemma, skriver Harald Gatu.

Rekordstora utdelningar – men hur länge till?

Rekordstora utdelningar – men hur länge?

”Våren är aktieägarnas skördetid. Sällan har bolagen på Stockholmsbörsen delat ut så mycket pengar som nu: långt över 250 miljarder kronor. Kul för dem som är med på festen, men är det bra för morgondagen?”, skriver DA:s Harald Gatu.

Historisk ränta ska få fart på hjulen

När priser faller försvinner jobben. ”Så här illa har det aldrig varit”, säger Sonny Bergfeldt på Surahammars bruk. Där kan Riksbankens minusränta införs för att få fart på ekonomin. Det ska bli dyrare att spara och billigare att slösa.

Bojkott mot transport av Teslabilar genom Norge

Bojkott mot transport av Teslabilar genom Norge

”En tydlig signal till Tesla om att de inte kan transportera svenska Tesla genom Norge”, säger Fellesförbundets Jørn Eggum.

Källa: Stopp för transporter av Teslabilar i hela Norden inom kort

Källa: Stopp för transporter av Teslabilar i hela Norden inom kort

Danska transportfacket har varslat om sympatiåtgärder och även de norska och finska facken väntas lägga varsel inom kort, erfar Dagens Arbete.

Så blev kampen för några bilmekanikers villkor en storstrid alla pratar om

Så blev kampen för några bilmekanikers villkor en storstrid alla pratar om

Från varsel till sympatiåtgärder. Fem veckors strejk för att värna den svenska modellen.

Så många strejkar på Tesla – IF Metall går ut med siffra

Så många strejkar på Tesla – IF Metall går ut med siffra

Tesla hävdar att över 90 procent av personalen arbetar, trots strejken. Nu går IF Metall ut med en egen siffra.

Teslas registreringsplåtar blir kvar hos Postnord: ”Glädjande”

Teslas registreringsplåtar blir kvar hos Postnord: ”Glädjande”

Tesla får inte genast tillgång till de registreringsskyltar som blockerats av facket.

Så kan Tesla runda postblockaden

Så kan Tesla runda postblockaden

Transportstyrelsens registreringsskyltar får bara skickas via Postnord, men det finns sätt att kringgå stoppet.

Facket till Musk: ”Galenskap att inte teckna kollektivavtal i Sverige”

Facket till Musk: ”Galenskap att inte teckna kollektivavtal i Sverige”

Nu får Teslaägaren svar på tal – ”klart man vill att det ska slå hårt”.

Totalstopp för nya Teslabilar får Elon Musk att reagera: ”Galenskap”

Totalstopp för nya Teslabilar får Elon Musk att reagera: ”Galenskap”

De nya uppgifterna får Tesla-ägaren att bryta tystnaden på sin plattform X.

Karta: Så här utvidgas strejken – dag för dag

Karta: Så här utvidgas strejken – dag för dag

Snart ökar trycket på Tesla ytterligare när fler stridsåtgärder genomförs.

Medlaren dementerar: Ingen order har kommit från Elon Musk

Medlaren dementerar: Ingen order har kommit från Elon Musk

Medlaren Kurt Eriksson dementerar uppgifterna om att Elon Musk nu ska ha lagt sig i den svenska konflikten.

Fackens hårda ord mot Svenskt Näringsliv: ”De är syltryggar”

Fackens hårda ord mot Svenskt Näringsliv: ”De är syltryggar”

”Det kan påverka konflikten, att den blir längre.”

Svenskt Näringsliv vill se över rätt till sympatistrejk: ”Inte rimligt”

Svenskt Näringsliv vill se över rätt till sympatistrejk: ”Inte rimligt”

”Det måste vara Teslas val”, säger Svenskt Näringslivs vd Jan-Olof Jacke.

Inga byggarbeten på Teslas verkstäder – ”Det får stå och förfalla”

Inga byggarbeten på Teslas verkstäder – ”Det får stå och förfalla”

Byggnads ordförande Johan Lindholm: ”Tror absolut att det är hundraprocentig uppslutning.”

Fackets nya steg: Stoppa kritiska delar till Tesla-bilar

Fackets nya steg: Stoppa kritiska delar till Tesla-bilar

”Utan den detaljen kan man inte leverera bilen.”

IF Metall: Medlemmar som inte strejkar ska uteslutas

IF Metall: Medlemmar som inte strejkar ska uteslutas

”Har förbundsstyrelsen beslutat om en konflikt så har man en skyldighet att delta i den.”

IF Metalls nya taktik: Så mycket höjer de strejkersättningen

IF Metalls nya taktik: Så mycket höjer de strejkersättningen

Högre ersättning ska få fler att sluta upp

Strejkbrytare – en krigsförklaring mot fackföreningsrörelsen

Strejkbrytare – en krigsförklaring mot fackföreningsrörelsen

Harald Gatu: Teslas strejkbrytare tvingar oss tillbaka till tiden när arbetare ställdes inför frågan: Vilken sida står du på?

All billackering av Teslor stoppas: ”Vi kommer stänga ner allt Tesla-arbete”

All billackering av Teslor stoppas: ”Vi kommer stänga ner allt Tesla-arbete”

Målarna varslar om totalstopp för all lackering av Tesla-bilar.

Det här betyder kollektivavtal för Teslas mekaniker

Det här betyder kollektivavtal för Teslas mekaniker

Rimliga villkor och garanterad lön ställs mot osäkra aktieoptioner

”Vi skickar ut trasiga bilar” – Tesla-anställdas  tuffa arbetsvillkor drabbar kunder

”Vi skickar ut trasiga bilar” – Tesla-anställdas tuffa arbetsvillkor drabbar kunder

Den som inte klarar det hårda arbetstempot på Tesla får ingen löneförhöjning – och riskerar sparken.

Perspektiv: Motor­branschen förlorare – ”Har Svenskt Näringsliv ringt Elon Musk?”

Perspektiv: Motor­branschen förlorare – ”Har Svenskt Näringsliv ringt Elon Musk?”

”Utan kollektivavtal kan Tesla när som helst och utan diskussion sänka lönen och försämra villkoren för de anställd”

”Partiell strejk” på Tesla – många rädda efter hot enligt IF Metall

”Partiell strejk” på Tesla – många rädda efter hot enligt IF Metall

IF Metalls avtalssekreterare Veli-Pekka Säikkälä konstaterar att långt ifrån alla bilmekaniker på Tesla deltar i strejken.

Spänt läge för strejkvakterna i Malmö: ”Hotade med att ringa polisen”

Spänt läge för strejkvakterna i Malmö: ”Hotade med att ringa polisen”

Så har strejken slagit på Teslas verkstäder runt om i landet.

Tesla-anställd: ”Är man obekväm, då får man sparken”

Tesla-anställd: ”Är man obekväm, då får man sparken”

Obetald övertid, arbetsmoment med minutkrav – stenhårda produktionskrav på Tesla enligt anställda

Det här gäller när du strejkar – vi har listan

Det här gäller när du strejkar – vi har listan

I fredags inleddes en strejk på Teslas alla bilverkstäder i landet. Vi har tagit fram en lista på vad som händer vid en strejk, vad du får och inte får göra.