Vill eliten ha förståelse måste den bidra

Krönika Facken har bra verktyg för att på olika sätt få upp lönerna. Men vårt samhälle saknar redskap för att kyla ner vd-lönerna och på så sätt hindra det stora gap som uppstått.

Nu har LO:s årliga granskning av makteliten publicerats. Det är en jämförelse av hur lönerna utvecklats för samhällets toppskikt och vanliga industriarbetare. Det visar sig att en genomsnittlig vd för våra största bolag 2020 tjänade 65 gånger mer än en industriarbetare. Året före var siffran 60. Det är en utveckling som vi har sett de senaste åren, eliten drar ifrån.

Låg beskattning gör kapitalägandet till något av ett eget frälse och ökar förmögenheterna i hög hastighet.

2020 slog pandemin till och många löntagare blev av med jobbet eller korttidspermitterade. De allra flesta arbetare har gått till jobbet som vanligt men fick se sina avtal bli förlängda på grund av det osäkra läget och staten pumpade in miljardbelopp till företag för att mildra pandemins negativa effekter.

Någon kanske har tänkt att allt detta skulle kyla ner direktörernas lönenivåer. Icke. Faktum är att det aldrig (under de 70 år som mätningarna gjorts) uppmätts en större löneskillnad. Vad ska man då tänka om detta?

Helt klart är att det finns mekanismer i samhället som gör detta möjligt. För att ett samhälle ska hålla ihop krävs det
någon form av samhällskontrakt mellan dess medborgare. Arbetarrörelsens fokus brukar ligga på att inte lämna någon efter. Detta gör vi genom att hålla uppe lägstalönerna i kollektivavtalen, kämpa för högre a-kassenivåer med mera.

När det gäller det omvända, att hålla tillbaka eliten, är verktygslådan ganska tom i dag. Det är helt klart att det inte går att förlita sig på någon sorts allmän moralisk uppfattning. Det naturliga vore ju att direktörerna infogade sig i den lönenormering som gäller för övrig arbetsmarknad. En ganska självklar utgångspunkt eftersom det är så löntagarna förväntas agera. Det tillkommer ytterligare en moralisk dimension under en pandemi när skattebetalarna dessutom fått gå in och stötta företagen.

Läs också

Näringslivets toppar tjänar 65 arbetarlöner

Pandemiåret 2020 tog näringslivets toppchefer ett rejält lönekliv uppåt. I snitt tjänar en vd för ett stort svenskt bolag 64,8 gånger så mycket som en industriarbetare. Ett rekordstort lönegap.

Kan vi komma till rätta med problemet via lönebildningen? Kan arbetarna ta en större del av kakan och på så sätt rätta till snedfördelningen? Löntagare ska ha del av en ökad produktivitet och har ett berättigat intresse av ökade reallöner. Men det går inte att håva tillbaka direktörerna via lönebildningen.

Svaret ligger nog i stället i vårt skattesystem. Det är kapitalägandet som skickar ut direktörerna i omloppsbana runt jorden. Låg beskattning gör kapitalägandet till något av ett eget frälse och ökar förmögenheterna i hög hastighet.
Så om vi pratar samhällskontrakt är det i den lådan vi måste leta. Vill den ekonomiska eliten ha förståelse för vikten av att löntagarna tar ansvar? Vill politiker ha medborgare som känner sig delaktiga och ansvarstagande för samhällsutvecklingen?

Då är det hög tid att utforma ett skattesystem som gör att Sveriges ekonomiska elit får bidra mer till samhället.