Industriarbetarnas tidning

Krönikor är personligt hållna texter. Åsikterna är skribenternas egna.

Vill eliten ha förståelse måste den bidra

10 mars, 2022

Skrivet av

Krönika Facken har bra verktyg för att på olika sätt få upp lönerna. Men vårt samhälle saknar redskap för att kyla ner vd-lönerna och på så sätt hindra det stora gap som uppstått.

Per-Olof Sjöö är förbundsordförande för GS-facket.

Nu har LO:s årliga granskning av makteliten publicerats. Det är en jämförelse av hur lönerna utvecklats för samhällets toppskikt och vanliga industriarbetare. Det visar sig att en genomsnittlig vd för våra största bolag 2020 tjänade 65 gånger mer än en industriarbetare. Året före var siffran 60. Det är en utveckling som vi har sett de senaste åren, eliten drar ifrån.

Låg beskattning gör kapitalägandet till något av ett eget frälse och ökar förmögenheterna i hög hastighet.

2020 slog pandemin till och många löntagare blev av med jobbet eller korttidspermitterade. De allra flesta arbetare har gått till jobbet som vanligt men fick se sina avtal bli förlängda på grund av det osäkra läget och staten pumpade in miljardbelopp till företag för att mildra pandemins negativa effekter.

Någon kanske har tänkt att allt detta skulle kyla ner direktörernas lönenivåer. Icke. Faktum är att det aldrig (under de 70 år som mätningarna gjorts) uppmätts en större löneskillnad. Vad ska man då tänka om detta?

Helt klart är att det finns mekanismer i samhället som gör detta möjligt. För att ett samhälle ska hålla ihop krävs det
någon form av samhällskontrakt mellan dess medborgare. Arbetarrörelsens fokus brukar ligga på att inte lämna någon efter. Detta gör vi genom att hålla uppe lägstalönerna i kollektivavtalen, kämpa för högre a-kassenivåer med mera.

När det gäller det omvända, att hålla tillbaka eliten, är verktygslådan ganska tom i dag. Det är helt klart att det inte går att förlita sig på någon sorts allmän moralisk uppfattning. Det naturliga vore ju att direktörerna infogade sig i den lönenormering som gäller för övrig arbetsmarknad. En ganska självklar utgångspunkt eftersom det är så löntagarna förväntas agera. Det tillkommer ytterligare en moralisk dimension under en pandemi när skattebetalarna dessutom fått gå in och stötta företagen.

Läs också

Näringslivets toppar tjänar 65 arbetarlöner

Pandemiåret 2020 tog näringslivets toppchefer ett rejält lönekliv uppåt. I snitt tjänar en vd för ett stort svenskt bolag 64,8 gånger så mycket som en industriarbetare. Ett rekordstort lönegap.

Kan vi komma till rätta med problemet via lönebildningen? Kan arbetarna ta en större del av kakan och på så sätt rätta till snedfördelningen? Löntagare ska ha del av en ökad produktivitet och har ett berättigat intresse av ökade reallöner. Men det går inte att håva tillbaka direktörerna via lönebildningen.

Svaret ligger nog i stället i vårt skattesystem. Det är kapitalägandet som skickar ut direktörerna i omloppsbana runt jorden. Låg beskattning gör kapitalägandet till något av ett eget frälse och ökar förmögenheterna i hög hastighet.
Så om vi pratar samhällskontrakt är det i den lådan vi måste leta. Vill den ekonomiska eliten ha förståelse för vikten av att löntagarna tar ansvar? Vill politiker ha medborgare som känner sig delaktiga och ansvarstagande för samhällsutvecklingen?

Då är det hög tid att utforma ett skattesystem som gör att Sveriges ekonomiska elit får bidra mer till samhället.

2 kommentarer till “Vill eliten ha förståelse måste den bidra

  • Det kanske är dåliga avtal vid tillsättandet av tjänster inom makteliten som påverkar inkomsterna och lönerna för VD och styrelse. För varför skriver man avtal när dessa ses som ett hån av majoriteten som aldrig kommer i närheten av liknande avtal vid löneförhandlingar?

    Man kan om man vill skriva avtal för vd och styrelsen som inte ger horribla inkomster som är hållbara och inte skenar iväg. För varför tillför dessa grupper mer än dem som gör jobbet?

  • Politikeruppdrag är en samhällstjänst och att villkoren för sådana inte ska avvika dramatiskt från vad den breda allmänheten är bekant med.

    Så varför skall vissa få mer än andra?

Lämna ett svar till Tobias Avbryt svar

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

Du kanske också vill läsa…

Var är reformerna som utlovades?

Var är reformerna som utlovades?

Om inflationen ska kunna bekämpas är det inte bara löntagarna som ska ta ansvar. Vi behöver också få se vad arbetsgivarna och politikerna tänker bidra med, skriver GS ordförande Per-Olof Sjöö.

Budgeten splittrar Sverige och ger upp om klimatet

Budgeten splittrar Sverige och ger upp om klimatet

Både den ekonomiska krisen och klimatkrisen kommer med regeringens budget sannolikt att fördjupas, skriver Lina Stenberg på tankesmedjan Katalys.

”Det är ren och skär självbevarelsedrift”

”Det är ren och skär självbevarelsedrift”

i vill till varje pris undvika att lönerna börjar bidra till en inflationsspiral, skriver IF Metalls Marie Nilsson och Veli-Pekka Säikkälä.

”IF Metalls uttalande en rak käftsmäll i medlemmarnas ansikten”

”IF Metalls uttalande en rak käftsmäll i medlemmarnas ansikten”

Vad har hänt med fackets syn på klassisk fördelningspolitik? skriver Waldemar Tapojärvi, gruvarbetare i Kiruna.

Kan man bli nekad högre lön?

En läsare frågar: Av vilka skäl kan en anställd bli nekad löneökning? Jurist Henric Ask svarar.

Arbetarnas frågor som S ska driva efter valet

Arbetarnas frågor som S ska driva efter valet

Industriarbetarna bidrar till samhällets resurser – samhället ska också finnas där för arbetarna, skriver Pappers ordförande Pontus Georgsson och Jim Svensk Larm, pappersarbetare som kandiderar till riksdagen för S.

”Valet handlar om respekt för folk med vanliga jobb”

”Valet handlar om respekt för folk med vanliga jobb”

M och SD har i åratal blockerat förslag som skulle göra livet bättre för Sveriges industriarbetare, skriver Socialdemokraternas partisekreterare Tobias Baudin.

”Minimilöner kan få svenska modellen att haverera”

”Minimilöner kan få svenska modellen att haverera”

EU riskerar i sin iver att reformera arbetsmarknaden, att äventyra välfungerande delar av densamma, skriver Per Widolf, förhandlingschef på Industriarbetsgivarna.

I en orolig tid måste vi hålla i hop

I en orolig tid måste vi hålla i hop

Vi ska återigen teckna avtal i ett osäkert värld, skriver GS ordförande Per-Olof Sjöö.

”Rättvisa löner i EU skyddar svensk modell”

”Rättvisa löner i EU skyddar svensk modell”

Ska man vara seriös i sitt försvar av den svenska modellen måste man också visa intresse för att bekämpa låglönekonkurrensen på EU:s arbetsmarknad, skriver Johan Danielsson (S).

Avtal 2023

GS säger ja till avtalskrav

GS säger ja till avtalskrav

GS ställer sig bakom de framlagda kraven inför kommande avtalsrörelse.

IF Metalls avtalsråd sa ja till plattformen

IF Metalls avtalsråd sa ja till plattformen

Många tyckte att avtalskraven var för låga men IF Metalls avtalsråd röstade ändå ja till att vara med i Facken inom industrins och LO:s plattformar. 

Intern kritik i IF Metall: Fick veta budet för sent

Intern kritik i IF Metall: Fick veta budet för sent

Många förtroendevalda blev tagna på sängen av fackens bud på 4,4 procent. Lars Ask, klubbordförande på Volvos Verkstadsklubb i Skövde, tycker att de borde fått veta budet i förväg.

”Nu tar vi lönekampen till IF Metalls kongress”

”Nu tar vi lönekampen till IF Metalls kongress”

Vi gick ner i lön vid krisen 2008, och lät oss permitteras under pandemin, samtidigt som företagen tog ut jättevinster. Vi måste visa ledamöterna på IF Metalls kongress att vi inte tänker nöja oss med luft i plånboken, skriver IF Metall-medlemmen Andreas Köhler.

Arbetsgivarna: Kraven är för höga

Arbetsgivarna: Kraven är för höga

Varken Industriarbetsgivarna eller Trä- och möbelföretagen tycker att Facken inom industrins lönekrav är rimliga. ”Vi betraktar världen ur olika perspektiv.”

Facken inom industrins avtalskrav: 4,4 procent

Facken inom industrins avtalskrav: 4,4 procent

Ett ettårigt avtal med löneökningar på 4,4 procent. Mer till de med lägst löner, och ytterligare avsättningar till flexpension. Det föreslår Facken inom industrin ska vara kraven i avtalsrörelsen.

Samordning inför avtalsrörelsen – här är LO:s krav

Samordning inför avtalsrörelsen – här är LO:s krav

LO har presenterat ett ”första steg” till samordning, som bland annat innehåller en satsning på lägstalönerna. De ska öka mer än andra löner.

Vilse i avtalsspråket?

Vilse i avtalsspråket?

Dagens Arbete hjälper dig att förstå de vanligaste orden som har med dina villkor att göra.