DA möter: Andreas Cervenka
Ekonomijournalisten Andreas Cervenka tycker att det är dags att prata om klyftorna i vårt samhälle.
Industriarbetarnas tidning
22 april, 2022
Skrivet av Jonas Nordling
Girighet Sverige fick 338 nya miljardärer under pandemin. Andreas Cervenka tycker att det är dags att prata om klyftorna i samhället.
Ålder: 48 år.
Bor: Lund.
Familj: Fru och två barn.
Bakgrund: Ekonomijournalist och författare. Arbetat på bland annat Dagens Industri och Svenska Dagbladet. Nu på Aftonbladet.
Aktuell: Boken Girig-Sverige, Så blev folkhemmet ett paradis för de superrika.
Din nya bok heter Girig-Sverige: Så blev folkhemmet ett paradis för de superrika. Vad handlar den om?
– Vi, liksom många utomlands, har en bild av Sverige som ett slags socialistiskt land. Men i praktiken är det inte alls så. Tvärtom har vi gått längre än många andra i en kapitalistisk anda.
– Sverige är ett av de länder i världen med störst klyftor när det gäller förmögenhet och också ett land där du inte längre kan bli rik på att arbeta. Det är bara amatörer som tar ut lön.
– Du blir rik genom att äga tillgångar som fastigheter, aktier eller mark, som gynnas av låg ränta. Vi har tagit bort förmögenhetsskatt, arvsskatt, gåvoskatt, fastighetsskatt, och har ISK (investeringssparkonto, reds anm.) som gör det nästintill skattefritt att leva på aktieutdelningar. Det är en ganska dramatisk förändring där vi gått tvärtemot stora delar av västvärlden.
Hur märks det?
– Vi värderar ofta jämlikhet utifrån inkomstskillnader. Men det är bättre att titta på förmögenhetsklyftorna. 2019 hade Sverige 206 miljardärer. Nu får jag fram 542. Det blev alltså 338 fler miljardärer under pandemin. Det beror på att värdet på fastigheter och aktier har exploderat.
Men det är väl bra om det går bra för några fler?
– Bevisbördan ligger i så fall hos de regeringar som låtit dessa klyftor växa fram under lång tid. Vad gynnar det? Skrapar man på ytan har Sveriges ekonomi inte utvecklats fantastiskt. Tvärtom har det varit en usel tillväxt sen finanskrisen och framförallt när det gäller BNP per capita. Det kommer också allt mer forskning på att ojämlikhet är skadligt för ekonomin.
Är du inte bara avundsjuk?
– Det är väldigt intressant att till exempel Svenskt Näringsliv drar känslokortet för att försvara dagens system medan andra sidan pratar mycket om fakta. Men min poäng är att det inte är ett problem att någon blir rik, utan att det beror på väldigt olika spelregler. Vi har omfördelat förmögenheter från vissa delar av befolkningen till andra. Det är en stor politisk förändring som inte är riktigt förankrad. Det är problemet. Och jag hoppas att vi börjar prata om det.
”Det första året jag jobbade (som ekonomijournalist) var det rubriker kring att dåvarande Astrachefen tjänade 11 miljoner. Han bröt 10-miljonersvallen, wow! Nu kan en vd tjäna flera hundra miljoner. Det är ingen som bryr sig. Det finns ingen debatt, ingen LO-ordförande som säger nånting mer än pliktskyldigt om det.”
Här hittar du en inspelad version av intervjun med Andreas Cervenka, som vill väcka debatten om klyftorna i samhället.
Läs också
Pandemiåret 2020 tog näringslivets toppchefer ett rejält lönekliv uppåt. I snitt tjänar en vd för ett stort svenskt bolag 64,8 gånger så mycket som en industriarbetare. Ett rekordstort lönegap.
Bra skrivet/sagt, Andreas Cervenka, samtidigt som fler blir rika, blir också fler fattiga.
Fattiga har ingen röst när eliten och politikerna står handfallna och kommer med krystade förklaringar. Jämlikheten har fått stryka på foten för ”snabba cash” och förmöhgenhetsomfördelning.
Som sagt ”vargen kommer” och detta har upprepats så ofta att ingen bryr sig längre och vanligt folk blir fattigare och fattigare. Politiker vill gärna dela ut bidrag men det gynnar ingen om dessa bidrag kan tas bort med ett streck från pennan när nya maktahavre tillträder.
Ja, ur led är tiden. Man ser ej skogen för alla träden!
man hoppas på en förändring…..som aldrig kommer.