Industriarbetarnas tidning

”Det är bara amatörer som tar ut lön”

22 april, 2022

Skrivet av

Girighet Sverige fick 338 nya miljardärer under pandemin. Andreas Cervenka tycker att det är dags att prata om klyftorna i samhället.

Andreas Cervenka

Ålder: 48 år.

Bor: Lund.

Familj: Fru och två barn.

Bakgrund: Ekonomi­journalist och författare. Arbetat på bland annat Dagens Industri och Svensk­a Dagbladet. Nu på Aftonbladet.

Aktuell: Boken Girig-Sverige, Så blev folkhemmet ett paradis för de superrika.

Din nya bok heter Girig-Sverige: Så blev folkhemmet ett paradis för de superrika. Vad handlar den om?

– Vi, liksom många utomlands, har en bild av Sverige som ett slags socialistiskt land. Men i praktiken är det inte alls så. Tvärtom har vi gått längre än många andra i en kapitalistisk anda.

– Sverige är ett av de länder i världen med störst klyftor när det gäller förmögenhet och också ett land där du inte längre kan bli rik på att arbeta. Det är bara amatörer som tar ut lön.

– Du blir rik genom att äga tillgångar som fastigheter, aktier eller mark, som gynnas av låg ränta. Vi har tagit bort förmögenhetsskatt, arvsskatt, gåvoskatt, fastighetsskatt, och har ISK (investeringssparkonto, reds anm.) som gör det nästintill skattefritt att leva på aktieutdelningar. Det är en ganska dramatisk förändring där vi gått tvärt­emot stora delar av västvärlden.

Hur märks det?

– Vi värderar ofta jämlikhet utifrån inkomstskillnader. Men det är bättre att titta på förmögenhetsklyftorna. 2019 hade Sverige 206 miljardärer. Nu får jag fram 542. Det blev alltså 338 fler miljardärer under pandemin. Det beror på att värdet på fastigheter och aktier har exploderat.

Men det är väl bra om det går bra för några fler?

– Bevisbördan ligger i så fall hos de regeringar som låtit dessa klyftor växa fram under lång tid. Vad gynnar det? Skrapar man på ytan har Sveriges ekonomi inte utvecklats fantastiskt. Tvärtom har det varit en usel tillväxt sen finanskrisen och framförallt när det gäller BNP per capita. Det kommer också allt mer forskning på att ojämlikhet är skadligt för ekonomin.

Är du inte bara avundsjuk?

– Det är väldigt intressant att till exempel Svenskt Näringsliv drar känslokortet för att försvara dagens system medan andra sidan pratar mycket om fakta. Men min poäng är att det inte är ett problem att någon blir rik, utan att det beror på väldigt olika spelregler. Vi har omfördelat förmögenheter från vissa delar av befolkningen till andra. Det är en stor politisk förändring som inte är riktigt förankrad. Det är problemet. Och jag hoppas att vi börjar prata om det.

Lyssna på en längre intervju

”Det första året jag jobbade (som ekonomijournalist) var det rubriker kring att dåvarande Astrachefen tjänade 11 miljoner. Han bröt 10-miljonersvallen, wow! Nu kan en vd tjäna flera hundra miljoner. Det är ingen som bryr sig. Det finns ingen debatt, ingen LO-ordförande som säger nånting mer än pliktskyldigt om det.”

Här hittar du en inspelad version av intervjun med Andreas Cervenka, som vill väcka debatten om klyftorna i samhället.

Läs också

Näringslivets toppar tjänar 65 arbetarlöner

Pandemiåret 2020 tog näringslivets toppchefer ett rejält lönekliv uppåt. I snitt tjänar en vd för ett stort svenskt bolag 64,8 gånger så mycket som en industriarbetare. Ett rekordstort lönegap.

2 kommentarer till “Det är bara amatörer som tar ut lön

  • Bra skrivet/sagt, Andreas Cervenka, samtidigt som fler blir rika, blir också fler fattiga.
    Fattiga har ingen röst när eliten och politikerna står handfallna och kommer med krystade förklaringar. Jämlikheten har fått stryka på foten för ”snabba cash” och förmöhgenhetsomfördelning.

    Som sagt ”vargen kommer” och detta har upprepats så ofta att ingen bryr sig längre och vanligt folk blir fattigare och fattigare. Politiker vill gärna dela ut bidrag men det gynnar ingen om dessa bidrag kan tas bort med ett streck från pennan när nya maktahavre tillträder.

    Ja, ur led är tiden. Man ser ej skogen för alla träden!
    man hoppas på en förändring…..som aldrig kommer.

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

Du kanske också vill läsa…

DA möter: Andreas Cervenka

DA möter: Andreas Cervenka

Ekonomijournalisten Andreas Cervenka tycker att det är dags att prata om klyftorna i vårt samhälle.

”Nu får man kriga för allt”

”Nu får man kriga för allt”

Allt blir dyrare – men kommer lönerna att hänga med? Nu drar avtalsrörelsen i gång. På Åkers i Sörmland är oron störst för dem som har höga lån och många barn.

Vill eliten ha förståelse måste den bidra

Vill eliten ha förståelse måste den bidra

Facken har bra verktyg för att på olika sätt få upp lönerna. Men vårt samhälle saknar motsvarande för att kyla ner vd-lönerna och på så sätt hindra det stora gap som uppstått, skriver GS ordförande Per-Olof Sjöö.

Många orsaker till det skenande elpriset

Många orsaker till det skenande elpriset

Ekonomin återhämtar sig och då behövs mer el. Men energisystemet hänger inte med. Vi följde elens väg fram till uttaget för att reda ut hur priset sätts.

Satsningar på jobb och omställning för 8 miljarder

Satsningar på jobb och omställning för 8 miljarder

Fler ska kunna byta yrke mitt i livet. Nu presenterar regeringen budgetsatsningar för att göra verklighet av det omställningssystem som parterna kommit överens om.

Vårbudgeten ger stöd åt arbetslösa och miljön

Vårbudgeten ger stöd åt arbetslösa och miljön

Regeringen ger i sin vårbudget bland annat ökat stöd till klimatsmart industri och satsar extra för att utrikes födda kvinnor ska få en chans till jobb. Men man tar också bort kravet på kollektivavtal för nystartsjobb och slopar skattesubventionen på gruvdieseln.

”Ett årsbloss skapar inte någon framtidstro”

”Ett årsbloss skapar inte någon framtidstro”

Regeringens försiktiga regionalsatsning skapar inte någon långsiktig framtidstro i Bengtsfors, Älvdalen eller Sorsele. Det skriver Ronny Svensson, forskare i regional planering.

Så kan fack och företag utveckla glesbygden

Så kan fack och företag utveckla glesbygden

Dagens Arbetes glesbygdsreportage från Värmland har lett till en livfull debatt om regional utveckling, som har lockat forskare, ekonomer och ministrar. DA:s Harald Gatu sammanfattar debatten och lyfter fram en fråga som ingen ännu diskuterat.

”Svensk landsbygd är närande – inte tärande”

”Vi måste skapa bättre förutsättningar för jobb, fortsätta att stärka välfärden och vi måste ha en högre ambitionsnivå för hela landet”, skriver landsbygdsminister Sven-Erik Bucht i vår uppmärksammade debatt om framtiden för landsbygden.

Så underlättas företagande i glesbygden

Enklare regelhantering och möjlighet att slippa skatta på pengar som används för att få företaget att växa, är två av förslagen som Småföretagarnas riksförbund lyfter fram för att bryta landsbygden negativa trend.

NATTENS ARBETE

Pusslet går ihop tack vare nattis

Pusslet går ihop tack vare nattis

Allt färre kommuner erbjuder barnomsorg som har öppet på kvällar och nätter. Men gjuteriarbetaren Jenny Fredin har haft tur. ”Tack vare nattis. Annars vet jag inte hur det hade gått”, säger hon.

Avtal 2023

Strejkar vi svenskar för lite?

Strejkar vi svenskar för lite?

Samförstånd före strejk har länge varit den svenska modellen i praktiken. Men är fackens hot om strejk en nödvändig muskelträning för facken för att hålla sig i trim? Och vilka frågor är så viktiga att facket bör gå ut i strejk?

Bankkris – ordet som får industrin att rysa

Bankkris – ordet som får industrin att rysa

Många minns hur en kraschad bank på andra sidan jordklotet kan stoppa produktionen och skicka ut tusentals i arbetslöshet. Är det annorlunda den här gången?

Nej till förslag om treårigt avtal

Nej till förslag om treårigt avtal

Facken inom industrin säger nej till förslaget om ett treårigt avtal – ”med tanke på det osäkra läget i världen och inflationen”.

”Det är vår tur att få det bättre”

”Det är vår tur att få det bättre”

Vi LO-medlemmar måste få kompensation för det vi stått tillbaka för under de senaste åren, skriver Rainor Melander, Pappers avdelningsordförande på Väja bruk.

Missnöje med lågt lönekrav

Missnöje med lågt lönekrav

Inflationen äter upp löneökningarna. På industrier runt om i landet frågar sig många: Varför är det vi arbetare som ska ta smällen?

Så lyckades tyska facket få högre löner

Så lyckades tyska facket få högre löner

Hur lönerna ökar i konkurrentlandet Tyskland påverkar svensk avtalsrörelse. Men vad betyder de siffror som slungas nedifrån kontinenten? DA reder ut vad som hände när 3,9 miljoner tyska verkstadsarbetare fick ett nytt kollektivavtal.

Därför är avtalsrörelsen laddad som ingen annan

Därför är avtalsrörelsen laddad som ingen annan

Priserna stiger och ibland handlar det bara om att lönen ska räcka månaden ut. Kommer förhandlarna att ta hänsyn till det, undrar Dagens Arbetes reporter Anna Julius.

Intern kritik i IF Metall: Fick veta budet för sent

Intern kritik i IF Metall: Fick veta budet för sent

Många förtroendevalda blev tagna på sängen av fackens bud på 4,4 procent. Lars Ask, klubbordförande på Volvos Verkstadsklubb i Skövde, tycker att de borde fått veta budet i förväg.

Arbetsgivarna: Kraven är för höga

Arbetsgivarna: Kraven är för höga

Varken Industriarbetsgivarna eller Trä- och möbelföretagen tycker att Facken inom industrins lönekrav är rimliga. ”Vi betraktar världen ur olika perspektiv.”

Facken inom industrins avtalskrav: 4,4 procent

Facken inom industrins avtalskrav: 4,4 procent

Ett ettårigt avtal med löneökningar på 4,4 procent. Mer till de med lägst löner, och ytterligare avsättningar till flexpension. Det föreslår Facken inom industrin ska vara kraven i avtalsrörelsen.