Industriarbetarnas tidning

Krönikor är personligt hållna texter. Åsikterna är skribenternas egna.

I en orolig tid måste vi hålla i hop

13 april, 2022

Skrivet av

Krönika Vi ska återigen teckna avtal i ett osäkert världsläge. Stigande priser påverkar alla löntagare, och slår hårdast mot dem med små marginaler.

Per-Olof Sjöö är förbundsordförande för GS-facket.

Förberedelserna inför nästa avtalsrörelse är i full gång. Just nu pågår ett arbete med insamling av krav från våra medlemmar samtidigt som diskussionerna om facklig samordning har inletts.

Som alltid är omvärldsläget viktigt för oss när vi ska fastställa våra lönekrav och det är ingen överdrift att konstatera att det är extremt svårt att läsa utvecklingen just nu.

Redan innan Putin bestämde sig för att invadera Ukraina kunde vi se stigande energi- och bränslepriser och därmed stigande inflation. Vilken påverkan som kriget i Ukraina med påföljande sanktioner mot Ryssland har är högst osäkert. Hur kommer det att se ut med energitillgång, råvaruförsörjning och allmän prisutveckling?

Hög inflation är per definition dåligt om ambitionen är att förhandla fram reallöneökningar, dvs mer pengar i plånboken. Vi har vant oss vid att förhandla fram nya löneavtal med låg inflation. Riksbankens målsättning är att inflationen ska ligga på 2 procent och de senaste två decennierna har de i stort sett fått jobba för att komma upp mot målet.

Vi får gå tillbaka till tidigt 1990-tal för att hitta förhandlingsrundor med hög inflation som följeslagare. Då var vi inne i en ond spiral med stigande priser och löneavtal som jagade kompensation för ökade kostnader. Vi prisade ut jobben och sänkte vår köpkraft.

I slutet på 90-talet konstaterade ledande fackliga företrädare att vi behövde en ny lönebildningsmodell.

Sveriges löntagare behövde ökad reallön, inte luft i lönekuvertet. Det var uppspelet till Industriavtalet som undertecknades 1997. Sedan dess har vi lyckats förhandla fram ökade reallöner i stort sett varje år.

Stigande priser är inte ett teoretiskt fenomen för nationalekonomer. Det påverkar alla löntagare och som vanligt slår det hårdast för de med lägst marginaler. Höga bränslepriser slår hårdast mot de som inte har något alternativ till att ta bilen till jobbet.

Därför är det viktigt att alla aktörer funderar på sin roll inför kommande avtalsrörelse. Arbetsmarknadens parter är beroende av att Riksbanken gör sitt jobb men även politiken har en viktig roll att spela. Det krävs helt enkelt ett samspel.

Förra gången vi skulle teckna avtal stod vi inför en global pandemi vars effekter var helt oöverblickbara. Den här gången har vi helt andra utmaningar framför oss.

Det enda som är sig likt är ett grundläggande faktum. Ska vi göra vår röst hörd och teckna starka kollektivavtal måste vi vara många. I en osäker omvärld är det i alla fall en sak som är säker: Med hög organisationsgrad i facket och taggade medlemmar kommer vi långt.

En kommentar till “I en orolig tid måste vi hålla i hop

  • Tror LO och den samlade fackföreningsrörelsen att VD och högre chefer bryr sig om i fall arbetarna håller igen sina lönekrav?

    Dom får högre löner/förmåner/bonusar i vilket fall som helst på löntagarnas bekostnad. Dags att visa och använda tänderna. Inte tiga och lida under förtryck!

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

Du kanske också vill läsa…

Lönerna orsakar inte krisen

Lönerna orsakar inte krisen

Det är inte svenska löntagare som bidragit till inflationen och de ska inte hållas ansvariga. I stället krävs politiska beslut för att mildra effekterna, skriver Per-Olof Sjöö

Vi växlar upp lönekraven

Vi växlar upp lönekraven

Vi kommer inte att hålla igen. Vi kommer att plocka ut de löneökningar som är möjliga. Varenda krona som arbetsgivarna kan betala, skriver IF Metalls ordförande Marie Nilsson.

”IF Metalls uttalande en rak käftsmäll i medlemmarnas ansikten”

”IF Metalls uttalande en rak käftsmäll i medlemmarnas ansikten”

Vad har hänt med fackets syn på klassisk fördelningspolitik? skriver Waldemar Tapojärvi, gruvarbetare i Kiruna.

Här står parterna inför avtalsrörelsen

Här står parterna inför avtalsrörelsen

Att årets avtalsrörelse är speciell är fack och arbetsgivare överens om. Och att det är inte lönerörelsens uppgift att se till att du får mer pengar kvar i plånboken när inflationen drar iväg. Men sen går synen isär, inte minst på hur det går för svensk industri.

Vallöften slaktas på löpande band

Det går inte att lägga ansvaret för kostnadskrisen på Sveriges löntagare. Politikerna måste ta sitt ansvar och bidra till att lindra den här svåra tiden, skriver GS ordförande Per-Olof Sjöö.

”Det är ren och skär självbevarelsedrift”

”Det är ren och skär självbevarelsedrift”

i vill till varje pris undvika att lönerna börjar bidra till en inflationsspiral, skriver IF Metalls Marie Nilsson och Veli-Pekka Säikkälä.

Därför vill facken inte ha ett jättelyft på lönen

Därför vill facken inte ha ett jättelyft på lönen

Läget är spänt inför nästa års löneförhandlingar. Ingen vill se en upprepning av 80-talet. Vad var det som hände då? Och varför varnas det för höga lönekrav? 

”Därför är vi så tysta om lönekraven”

”Därför är vi så tysta om lönekraven”

Först när vi är överens om gemensamma avtalskrav och har en gedigen omvärldsanalys kan vi börja mejsla fram en siffra som ligger till grund för förhandlingarna, skriver GS Per-Olof Sjöö och Madelene Engman.

”Något litet extra borde man väl kunna få”

”Något litet extra borde man väl kunna få”

Förra året gav kollektivavtalen inga lönehöjningar alls. Nu förhandlar många fackklubbar för att få ut lite extra som kompensation för hög inflation och rusande bränslepriser.

”Gapet är lika stort som på 1930-talet”

”Gapet är lika stort som på 1930-talet”

Har vi arbetare verkligen haft reallöneökningar de senaste 25 åren, när vi räknar rätt, och tar med inflationen på tillgångar, som boende och aktier?, skriver grafikern Bertil Mårtensson.

Avtal 2023

Irene Wennemo: Höjda chefslöner försvårar avtalsrörelsen

Irene Wennemo: Höjda chefslöner försvårar avtalsrörelsen

Om de allra högsta cheferna får kraftigt höjda ersättningar under avtalsrörelsen blir det svårare för parterna att komma överens, säger Medlingsinstitutets generaldirektör Irene Wennemo.

Därför är avtalsrörelsen laddad som ingen annan

Därför är avtalsrörelsen laddad som ingen annan

Priserna stiger och ibland handlar det bara om att lönen ska räcka månaden ut. Kommer förhandlarna att ta hänsyn till det, undrar Dagens Arbetes reporter Anna Julius.

Teknikföretagen kräver 2,0 procent

Teknikföretagen kräver 2,0 procent

Teknikföretagen vill se en löneökning på 2,0 procent. De föreslår ett engångsbelopp enligt tysk modell om 3000 kronor. De vill även öka företagens makt över arbetstiden.

”Låt protester bli årets julklapp till ledningen”

”Låt protester bli årets julklapp till ledningen”

När våra företrädare lämnar oss med svältlöner så måste vi ta saken i våra egna händer och protestera, som resten av världen gör, skriver sex IF Metall-medlemmar.

Pappers säger ja till 4,4 procent

Pappers säger ja till 4,4 procent

Pappers ställer sig bakom LO-samordningen. Det blev klart under förbundsmötet i Uddevalla på söndagen. ”Det känns bra!”, säger Pappers förbundsordförande Pontus Georgsson.

GS säger ja till avtalskrav

GS säger ja till avtalskrav

GS ställer sig bakom de framlagda kraven inför kommande avtalsrörelse.

IF Metalls avtalsråd sa ja till plattformen

IF Metalls avtalsråd sa ja till plattformen

Många tyckte att avtalskraven var för låga men IF Metalls avtalsråd röstade ändå ja till att vara med i Facken inom industrins och LO:s plattformar. 

Vilse i avtalsspråket?

Vilse i avtalsspråket?

Dagens Arbete hjälper dig att förstå de vanligaste orden som har med dina villkor att göra.

Intern kritik i IF Metall: Fick veta budet för sent

Intern kritik i IF Metall: Fick veta budet för sent

Många förtroendevalda blev tagna på sängen av fackens bud på 4,4 procent. Lars Ask, klubbordförande på Volvos Verkstadsklubb i Skövde, tycker att de borde fått veta budet i förväg.

”Nu tar vi lönekampen till IF Metalls kongress”

”Nu tar vi lönekampen till IF Metalls kongress”

Vi gick ner i lön vid krisen 2008, och lät oss permitteras under pandemin, samtidigt som företagen tog ut jättevinster. Vi måste visa ledamöterna på IF Metalls kongress att vi inte tänker nöja oss med luft i plånboken, skriver IF Metall-medlemmen Andreas Köhler.

Arbetsgivarna: Kraven är för höga

Arbetsgivarna: Kraven är för höga

Varken Industriarbetsgivarna eller Trä- och möbelföretagen tycker att Facken inom industrins lönekrav är rimliga. ”Vi betraktar världen ur olika perspektiv.”

Dagens Arbetes poddar Lyssna på de senaste avsnitten

Hej Socialdemokrat! – här är den indragna vallåten från 1968

Hej Socialdemokrat! – här är den indragna vallåten från 1968

1968 fick Socialdemokraterna 50,1 procent av rösterna i riksdagsvalet. Men det var knappast tack vare kampanjlåten ”Hej Socialdemokrat!”. Kalle Lind berättar.

Den bortglömda Linje 2-sången

Den bortglömda Linje 2-sången

Lyssna på Linje 2-sången från kärnkraftsomröstningen 1980. Dagens Arbetes reporter Jonas Nordling har grävt i arkivet – och pratat med linje 2-generalen.

Facket och näringslivet vill se snabbare grön omställning

Facket och näringslivet vill se snabbare grön omställning

Det största hindret för den gröna omställningen är att beslutsfattare och allmänhet inte tror att den kommer att kunna genomföras. Lyssna på podden med Marie Nilsson, Svante Axelsson och Helle Klein.

Fackets starka motstånd mot nazismen

Fackets starka motstånd mot nazismen

Författaren Anna-Lena Lodenius gästar Dagens Arbete Historia. Tillsammans med Harald Gatu och Helle Klein utforskar hon hur arbetarrörelsen hanterat högerextremismen historiskt. Författaren Mats Wingborg ger en nutida internationell utblick.

Facket och flyktingarna

Facket och flyktingarna

Svenska facken smugglade flyktingar, pengar och information under andra världskriget. Norska motståndsmän fick bo i ett hus i centrala Stockholm under täckmanteln att de var grafiska ombudsmän.

Hoten mot de svenska industrijobben

Hoten mot de svenska industrijobben

Svensk basindusti exporterar 90 procent av produkterna. Så hur drabbas Sverige när länder som USA vill rädda sina egna industrijobb? Och hur går det med den gröna omställningen när energikrisen slagit till?

Den stora modebluffen

Den stora modebluffen

När Domsjös trämassa blir viskosfiber i Indien görs det med metoder som har skadat människor och miljö i mer än hundra år. Så varför låtsas svenska ­mode­företag som H&M att det är nytt och fräscht?