Industriarbetarnas tidning

Hemliga duon Hooja hyllar glesbygden

21 april, 2022

Skrivet av

Gällivarefenomenet Hooja gör succé med musik om livet i glesbygd. ­Dagens Arbete luskar i vad som finns bakom skoter­maskerna.

Några låtar av Hooja

  • Donkey kong
  • Banan melon kiwi & citron
  • Där gäddan simmar
  • Polers
  • Levererar

Snön ligger meterdjup i Gällivare där de två grabbarna i bandet Hooja huserar.
Avgaslukten tränger igenom kylan. Skotermotorn tuggar på tomgång. Han som kallar sig Hooja vaggar fram mot den spruckna sitsen och tar plats. Han rättar till masken och pälsmössan innan han drar iväg och lägger upp skotern på skrå mot en plogkarm. Skotern är en renoverad gammal Lynx 5900.

Senare i värmen i studion, med största hiten och bandets mest streamade låt Donkey kong i bakgrunden: ”Ja, den här låten går ut till alla stockholmare som har dunjacka fast det inte är kallt.”

Ett stående skämt bland folk från norr är att stockholmare bär stora fluffiga dunjackor trots att det är plusgrader ute. En insikt som inte är särskilt unik, den kan säkert tillskrivas även dalmasar och jämtlänningar som besöker huvudstaden och ser folk med för mycket kläder.

Textraden som följer är ännu mer träffsäker. ”Nånu”– ett norrbottniskt uttryck som används för att markera att nu börjar något, att det blir lite allvarligare.

Har man ursprung i Norrbotten så förstår man hur exakt lyriken i låtarna är, som raden ”slänger in en klabbe i min tulikivi vedspis”. Texterna påminner om livet längst norrut i Sverige. Som känslan att få åka till storstan Luleå och åka rulltrappa. Eller ordet magnapull. Anordningen som gör att man kan starta en snöskoter eller motorsåg genom att dra i ett snöre.

Hittills har de valt anonymiteten även om allt fler ”på byn” börjat lista ut vilka de är. Foto: Joel Danell.

Vi har aldrig krafsat efter ­uppmärksamhet, folk har bara hittat oss.”

DJ Mårdhund

Hooja är en duo trots att det bara är figuren Hooja som syns på bilder och videor, iklädd orange Helly Hansen-tröja, pälsmössa och skotermask. Namnet Hooja kommer av ett förstärkningsord som används i Norrbotten, främst i de norra och östra delarna av länet. Som ”hooja vad kallt det är” eller om något luktar illa kan man ta sig för näsan och konstatera ”hooja”. Ordet hooja funkar till det mesta.

När det kommer till bandet så är det karaktären Hooja som sjunger. DJ Mårdhund är den andra medlemmen, som också producerar all musik. Texterna skriver de tillsammans. Bandets musik kan närmast liknas vid rockpoppigt rappande.

Tidigt förra hösten började allt fler hitta debutspåret Donkey kong.

– Men vi har aldrig krafsat efter uppmärk­samhet, folk har bara hittat oss, säger DJ Mårdhund.

Det stora genombrottet kom när Hooja med­verkade i TV4:s program Efter fem i januari.

– Hooja, då var jag nervös. Var tvungen att sänka tre öl och en whisky innan jag var med på länk, säger han.

Lokalradio och tidningar, medier från Finland, P1 i Sveriges Radio och Dagens ­Nyheters kulturredaktion har också rapporterat om bandet.

Hittills har de valt anonymiteten även om allt fler ”på byn” börjat lista ut vilka de är. Musik­scenen i Malmfälten är inte särskilt stor.

– Ett ungt fan ringde och sa att jag var hans idol. Jag blev livrädd och lade på, säger Hooja.

DJ Mårdhund producerar allt för bandet. Hooja sjunger, han är nervös inför livespelningarna i sommar. Kommer han att komma ihåg alla texter? Foto: Joel Danell.

Att de gömmer sig bakom masker kom naturligt. Duon säger att de inte har något behov av att stå i centrum eller hävda sig. DJ Mårdhund syns sällan på bild, den som tittar noga kan dock se honom titta fram i bakgrunden på bilder och videor.

– Lite som att han aldrig är bjuden men kommer ändå. Som djuret mårdhund, säger DJ Mårdhund.

Av rädsla för att avslöja sig för mycket vill ingen av dem prata för detaljerat om sin bakgrund eller civila sysselsättningar. Klart är dock att karaktären Hooja jobbar i gruvan och DJ Mårdhund någonstans på järnvägen.

Musiken har båda med sig från ungdomen. De första idolerna var allt från grungens Nirvana och Smashing Pumpkins till Marilyn Manson.

– Nu försöker jag att inte analysera annan musik för mycket. Jag vill hitta egna sound. Inte fastna i mönster, säger DJ Mårdhund.

En stor del av bandets fans är barn. Duon i Hooja tycker det är lite ­problematiskt när många av dera­s ­texter handlar om fylla och alkohol. ”Vi får massor av bilder skickade till oss på barn som klätt ut sig till Hooja.” Foto: Joel Danell.

För tillfället funderar han på hur han ska kunna införliva en varvande motorsåg som övergår i ett crescendo när de äntrar scenen under den kommande turnén, de vill göra en häftig entré.

– Coolt om det ligger en doft av motorsågsolja och avgaser kvar under spelningen.

Bokningarna inför sommaren börjar strömma in. Hittills har de inte kunnat tacka ja till allt.

– Vi har båda huslån. Vi måste ha kvar våra vanliga jobb. Hur länge det här rullar har vi ingen aning om, säger Hooja.

Vi har båda huslån. Vi måste ha kvar våra vanliga jobb. Hur länge det här rullar har vi ingen aning om.”

Hooja

Vilka är då männen bakom maskerna? Första intrycket är två vanliga småbarnsfarsor som går till jobbet varje dag och som sliter med att göra musik på kvällar och nätter. De är båda i yngre medelåldern.
Hooja tycker egentligen inte om att prata särskilt mycket, han tycker det är lättare att sjunga framför folk.

DJ Mårdhund pratar mer.

Och hur är det med machoattityden som genomsyrar texterna?

– Vem vill gå ut från bastun först när någon ­gubbe börjar ösa på vatten? Det sitter i generna att försöka sitta kvar även om man egentligen försöker huka sig från värmen utan att det syns, säger DJ Mårdhund.

Ingen av dem snusar ens lössnus. De fipplar med sina vita portionspåsar i studion, eller ekorrblöjor som de kallar snuspåsarna.

– Vi blir mer neandertalare när vi åker iväg bara boysen. Vi brukar fiska lax en helg, då blir det grabbigt, säger Hooja.

– Texterna handlar om livet här uppe, inte så komplicerat, säger DJ Mårdhund.

Uppe på fjället Dundret med utsikt över Gällivare. Här trivs Hooja. Foto: Joel Danell.

Något som alltså varit framgångsrikt. Trots att de inte varit särskilt aktiva i sociala medier eller uppmanat folk till delningar eller sökt uppmärksamhet. Duon beskriver Hooja som lite motvillig till framgång.

– Han gillar inte att skriva kontrakt och papper. Ett handslag och se någon i ögonen räcker. Kanske bryta arm, säger DJ Mårdhund.

Karaktären Hooja nickar.

– Själv är jag mest nervös för att jag ska glömma texterna när vi ska ut och spela. Och försöka fixa så att solglasögonen inte immar igen när man har mask på, säger han.

Framgången har fött tankar på Melodifestivalen och folk har frågat. De stänger inga dörrar. Men samtidigt är de osäkra, kan de fortfarande göra sin egen grej?

– Once you go mello you never go back. Vi är lite kluvna, säger DJ Mårdhund.

Fotnot: Mårdhunden finns i Finland. I Sverige ­klassas den som en invasiv art.

Missa inga intressanta reportage från Dagens Arbete – få vårt veckobrev varje torsdag!

En kommentar till “Hemliga duon Hooja hyllar glesbygden

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

The reCAPTCHA verification period has expired. Please reload the page.

Du kanske också vill läsa…

”Året har varit som en välsmord motorsågskedja”

”Året har varit som en välsmord motorsågskedja”

Det knappa år som gått sedan Dagens Arbete gjorde ett reportage om den hemliga duon Hooja kröntes precis med utmärkelsen Årets grupp på P3 Guld. Vi frågade hur de ser på sitt succéår.

Tips för en skön sommar

Tips för en skön sommar

Fotboll, teater och veteranbils­träffar. Sommaren är fylld med saker att se fram emot, oavsett vad du tycker om. Här tipsar Dagens Arbetes redaktion om vad de längtar allra mest efter.

Jan har hittat sitt eget sound

Jan har hittat sitt eget sound

Jazz är skapande i stunden. Och när man improviserar är det nästan terapeutiskt. Dagens Arbete har träffat saxofonisten och pappersarbetaren Jan Ottosson.

Bara First Aid Kit förstår amerikansk country

Bara First Aid Kit förstår amerikansk country

Vad konstiga ni är som lyssnar på musik från 1920-­talet, sa kompisarna till Klara och Johanna Söderberg. De brydde sig inte. First Aid Kit visste redan då var de har sina rötter. Här kan du lyssna på de som gick före!

Nu berättas festivalkulturens historia

Nu berättas festivalkulturens historia

Musikfestivalkulturens historia har tidigare varit oberättad. Det var innan industriarbetaren Roger Skoog gick på sitt tio år långa skift i musikhistoriens tjänst.

Höstens bästa tips

Höstens bästa tips

Sommaren är över. Men deppa inte ihop för det. DA:s tips räddar hösten för dig.

”Det går att göra något annorlunda”

”Det går att göra något annorlunda”

Att återvända till Ådalen handlar om mycket mer än att komma hem för serietecknaren Mats Jonsson. Nu ska han starta något nytt.

”Det går att göra något annorlunda”

Att återvända till Ådalen handlar om mycket mer än att komma hem för serietecknaren Mats Jonsson. Nu ska han starta något nytt.

När Jimi mötte Joni

När Jimi mötte Joni

Egentligen stod de långt ifrån varandra. Men en kväll korsades Joni Mitchells och Jimi Hendrix vägar. Nu vet vi hur mötet lät.

”Du får glömma allt, men inte mig”

”Du får glömma allt, men inte mig”

Boken om folkmusiklegenden Izzy Young och hans väg in i demensen är en rörande skildring av hur barn blir föräldrar.

Kris i byggbranschen

Så gick det för arbetarna som fick gå från husfabriken

Så gick det för arbetarna som fick gå från husfabriken

Osäkerheten på marknaden gör att återstarten för K2A Trähus skjuts på framtiden.