Industriarbetarnas tidning

Redo för skördetid på Smurfit Kappa i Småland

11 april, 2022

Skrivet av

Räkna med jordgubbar i år. Det gör man i alla fall på Smurfit Kappa i Timsfors, som också kränger lådor till FN:s barnfond med stor framgång.

Det är dags för rullbyte och operatörerna Douglas Jangenfors och Zoran Slavnic rusar iväg till fabrikens hjärta, KM208. Maskinen är stor som en halv basketplan på längden, ungefär, och för stunden frustar den ut vad som ska bli jordgubbslådor. En halv miljon lådor i veckan, om så önskas.

Japp, säsongen för bär, frukt och grönt närmar sig och för de anställda på Smurfit Kappa i lilla orten Timsfors brukar det innebära bråda dagar. Det är nämligen så här års, under våren, som de har som mest att göra, som flest papplådor att tillverka.

Maskinen har en kapacitet för 20 000 ton per år och tillverkade under flera år även baksidorna till Ikeas bokhylla Billy. De görs numera någon annanstans, men laminerat solidpapp gör fabriken alltjämt. Det är dess nisch. Och det man framför allt tillverkar är inte lådor till svenska bärgrossister utan så kallade safety-boxar till FN-organet Unicef. Närmare bestämt papplådor att lägga använda vaccinationssprutor i.

De lådorna har varit starkt efterfrågade under pandemin, och eftersom Unicef – som är världens största inköpare av vaccin – köper merparten av sina lådor härifrån Småland så har det förstås inneburit en hel del klirr i kassan för företaget.

– Det pekar rakt uppåt! Vi har hela orderstocken full och kommer att fördubbla omsättningen i år, säger Pappers lokala ordförande Patric Holmkvist belåtet medan vi kryssar oss fram mellan arbetsstationerna.

Tidigare körde jag lastbil, överallt, och jag älskar verkligen att köra lastbil, men till slut orkade jag inte mer på grund av arbetstiderna.

Emma Silvander, provanställd.

När han började arbeta här, för 38 år sedan, fanns även ett pappersbruk och en wellpappfabrik på området. En verksamhet som då, 1984, sysselsatte uppemot 250 personer.

I dag är man endast 23 fast anställda på ett litet företag som dock verkar ha full medvind i seglen. Och som dessutom planerar att nyanställa fem personer inom kort.

Emma Silvander, 26 år, kanske är en av dem. Hon har precis påbörjat en provanställning på sex månader och står nu i ena änden av KM208 och packar upp rullar tillsammans med den betydligt mer erfarne godsmottagaren Tommy Carlsson.

– Tidigare körde jag lastbil, överallt, och jag älskar verkligen att köra lastbil, men till slut orkade jag inte mer på grund av arbetstiderna. Från fem på morgon till sju på kvällen – varje dag!

Då är arbetstiderna här mer att föredra, fortsätter hon. Måndag till torsdag 07.00–15.30. Fredag 07.00–13.00.

– Dessutom verkar det vara en bra sammanhållning bland personalen.

Och relativt strukturerat.

Planeringen från ledningens sida kunde dock vara bättre, tycker Douglas Jangenfors som har över 30 års erfarenhet på golvet:

– Förr var det ordning och reda, men nu är det en jäkla oordning ibland. En massa körningar som slängs in helt plötsligt. Men vi anpassar oss och trivs bra ändå!

smurfit Kappa Lagamill

Företaget tillverkar olika slags förpackningar och ark i solidpapp. Bland kunderna återfinns alltifrån grönsaksgrossister till Volvo, Unicef – och
dynamittillverkare (krocksäkra lådor!).

Grundmaterialet kommer i huvudsak från företagets systeranläggningar i Piteå och tyska Herzberg.

Företaget ingår i Smurfit Kappa Group, en koncern med 48 000 anställda i 36 länder.

Utmaningar med tvåskift

För att möta efterfrågan planerar företaget att införa tvåskift på KM208. Men det görs inte i en handvändning, förklarar klubb­ordföranden Patric Holmkvist.

Tar tid: ”Att gå från dagtid till tvåskift kommer att ta tid. Det är mycket som måste synkas samman, många som måste läras upp. Men inom ett par år tror jag att vi är där. Vi har ju kapacitet för 20 000 årston, i dag ligger vi strax under 10 000.”

Om planeringen: ”Den kunde ha varit bättre, det har Douglas rätt i. Förr hade vi en särskild planerare som höll i det där. Då visste man precis vad man skulle göra vecka för vecka. I dag får vi knappt veta om ordrarna i tid, vilket kan vara frustrerande.

Om lönerna: ”Det är klart att vi skulle vilja ha mer, det vill ju alla. Så här: Lönerna är inte jättedåliga, men de underlättar ju inte nyrekrytering direkt. Alla som kämpar på golvet är värda mer den 25:e. Men annars kan jag väl inte påstå att det finns något särskilt som tynger oss. Tvärtom.”

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

Du kanske också vill läsa…

Het näthandel ger helgskift

Het näthandel ger helgskift

Näthandelns uppsving under 2020 ledde till många timmar övertid på DS Smith i Värnamo. Nu har de infört ett nytt helgskift för att hinna med – och över 200 sökte jobben.

Nobelpriset förklarar faran med skiftarbete

Nobelpriset förklarar faran med skiftarbete

Tre amerikanska forskare delar årets Nobelpris i medicin, för att det har förklarat vad som styr våra inre biologiska klockor. ”Äntligen” kommenterar professor Torbjörn Åkerstedtt, en ledande expert när det gäller hur skiftarbete påverkar hälsan.

Kräver skadestånd för långa arbetspass

En sommarvikarie som jobbade 27 arbetsdagar i sträck, brott mot veckovilan samt anställda som jobbat 16-timmarsskift tre dagar på raken. Pappers kräver 150 000 i skadestånd för brott mot arbetstidsreglerna.

”Företagen orkar inte stå emot facken”

Pappers centralt anser att dygnsviloregeln är för tam, arbetsgivarna säger att det är svårt att stå emot kravet på längre ledighet.

Luddiga regler öppnar för långa skift

På Iggesund har facket och företaget olika syn på dubbelskiften och dygnsviloregeln.

Fler industrier ställer om till nattskift

Fler industrier ställer om till nattskift

Skift och arbetstider läggs nu om på allt fler ställen. Industriarbetare kommer i kläm när arbetsgivare vill producera då elen är billigast.

Kan önskeschemat bytas bort när ingen vill?

Har en arbetsgivare rätt att tvinga en arbetsgrupp att gå från önskeschema till rullande schema när hela arbetsgruppen är emot det?

Uppskruvat tempo när affärerna går lysande

Uppskruvat tempo när affärerna går lysande

På en liten fabrik i Kisa tillverkar man vad både sjukvård och fiskeindustri vill ha: saker som suger.

Så är dagsformen för ditt bruk

Så är dagsformen för ditt bruk

Svenska pappersbruk och massabruk 2021. De som tillverkar finpapper är i farozonen. På kartong- och massabruken är det däremot goda tider. Dagens Arbete har kartlagt samtliga bruk efter deras ekonomiska förutsättningar. 

”Mycket man måste ha koll på”

”Mycket man måste ha koll på”

August Wieser gick i första kullen på pappersarbetarutbildningen på Polhemsskolan i Gävle. Nu har han fått jobb, och behovet av kompetent arbetskraft inom pappersindustrin är fortsatt stort. Men nu tar utbildningen paus – på grund av för få sökande.

Avtal 2023

Irene Wennemo: Höjda chefslöner försvårar avtalsrörelsen

Irene Wennemo: Höjda chefslöner försvårar avtalsrörelsen

Om de allra högsta cheferna får kraftigt höjda ersättningar under avtalsrörelsen blir det svårare för parterna att komma överens, säger Medlingsinstitutets generaldirektör Irene Wennemo.

Därför är avtalsrörelsen laddad som ingen annan

Därför är avtalsrörelsen laddad som ingen annan

Priserna stiger och ibland handlar det bara om att lönen ska räcka månaden ut. Kommer förhandlarna att ta hänsyn till det, undrar Dagens Arbetes reporter Anna Julius.

Teknikföretagen kräver 2,0 procent

Teknikföretagen kräver 2,0 procent

Teknikföretagen vill se en löneökning på 2,0 procent. De föreslår ett engångsbelopp enligt tysk modell om 3000 kronor. De vill även öka företagens makt över arbetstiden.

”Låt protester bli årets julklapp till ledningen”

”Låt protester bli årets julklapp till ledningen”

När våra företrädare lämnar oss med svältlöner så måste vi ta saken i våra egna händer och protestera, som resten av världen gör, skriver sex IF Metall-medlemmar.

Pappers säger ja till 4,4 procent

Pappers säger ja till 4,4 procent

Pappers ställer sig bakom LO-samordningen. Det blev klart under förbundsmötet i Uddevalla på söndagen. ”Det känns bra!”, säger Pappers förbundsordförande Pontus Georgsson.

GS säger ja till avtalskrav

GS säger ja till avtalskrav

GS ställer sig bakom de framlagda kraven inför kommande avtalsrörelse.

IF Metalls avtalsråd sa ja till plattformen

IF Metalls avtalsråd sa ja till plattformen

Många tyckte att avtalskraven var för låga men IF Metalls avtalsråd röstade ändå ja till att vara med i Facken inom industrins och LO:s plattformar. 

Vilse i avtalsspråket?

Vilse i avtalsspråket?

Dagens Arbete hjälper dig att förstå de vanligaste orden som har med dina villkor att göra.

Intern kritik i IF Metall: Fick veta budet för sent

Intern kritik i IF Metall: Fick veta budet för sent

Många förtroendevalda blev tagna på sängen av fackens bud på 4,4 procent. Lars Ask, klubbordförande på Volvos Verkstadsklubb i Skövde, tycker att de borde fått veta budet i förväg.

”Nu tar vi lönekampen till IF Metalls kongress”

”Nu tar vi lönekampen till IF Metalls kongress”

Vi gick ner i lön vid krisen 2008, och lät oss permitteras under pandemin, samtidigt som företagen tog ut jättevinster. Vi måste visa ledamöterna på IF Metalls kongress att vi inte tänker nöja oss med luft i plånboken, skriver IF Metall-medlemmen Andreas Köhler.

Arbetsgivarna: Kraven är för höga

Arbetsgivarna: Kraven är för höga

Varken Industriarbetsgivarna eller Trä- och möbelföretagen tycker att Facken inom industrins lönekrav är rimliga. ”Vi betraktar världen ur olika perspektiv.”

Dagens Arbetes poddar Lyssna på de senaste avsnitten

Hej Socialdemokrat! – här är den indragna vallåten från 1968

Hej Socialdemokrat! – här är den indragna vallåten från 1968

1968 fick Socialdemokraterna 50,1 procent av rösterna i riksdagsvalet. Men det var knappast tack vare kampanjlåten ”Hej Socialdemokrat!”. Kalle Lind berättar.

Den bortglömda Linje 2-sången

Den bortglömda Linje 2-sången

Lyssna på Linje 2-sången från kärnkraftsomröstningen 1980. Dagens Arbetes reporter Jonas Nordling har grävt i arkivet – och pratat med linje 2-generalen.

Facket och näringslivet vill se snabbare grön omställning

Facket och näringslivet vill se snabbare grön omställning

Det största hindret för den gröna omställningen är att beslutsfattare och allmänhet inte tror att den kommer att kunna genomföras. Lyssna på podden med Marie Nilsson, Svante Axelsson och Helle Klein.

Fackets starka motstånd mot nazismen

Fackets starka motstånd mot nazismen

Författaren Anna-Lena Lodenius gästar Dagens Arbete Historia. Tillsammans med Harald Gatu och Helle Klein utforskar hon hur arbetarrörelsen hanterat högerextremismen historiskt. Författaren Mats Wingborg ger en nutida internationell utblick.

Facket och flyktingarna

Facket och flyktingarna

Svenska facken smugglade flyktingar, pengar och information under andra världskriget. Norska motståndsmän fick bo i ett hus i centrala Stockholm under täckmanteln att de var grafiska ombudsmän.

Hoten mot de svenska industrijobben

Hoten mot de svenska industrijobben

Svensk basindusti exporterar 90 procent av produkterna. Så hur drabbas Sverige när länder som USA vill rädda sina egna industrijobb? Och hur går det med den gröna omställningen när energikrisen slagit till?

Den stora modebluffen

Den stora modebluffen

När Domsjös trämassa blir viskosfiber i Indien görs det med metoder som har skadat människor och miljö i mer än hundra år. Så varför låtsas svenska ­mode­företag som H&M att det är nytt och fräscht?