”Reglerna för sjukskrivning är samma – det är attityden som ändrats”

DEBATT Det finns ingenting i lagen som förhindrar handläggare ifrån att fatta beslut till sökandes fördel, det är en attitydförändring som har skett stegvis. Men förhoppningsvis kommer regeländringarna som S fått igenom att förbättra för de sjukskrivna, skriver John Nyberg, förtroendevald i GS.

John Nyberg är försäkringsansvarig i GS avdelning 8.

Det är nu mer än ett år sedan jag tillsammans med andra i GS facket avdelning 8 skrev en debattartikel om två av våra medlemmar som avlidit till följd av svår sjukdom. Det som var ovanligt med dödsfallen var att bägge två samma år fått sin sjukpenning indragen och hänvisats till normalt förekommande arbete. Bägge två företräddes vid sin död av fackets jurister som hjälpte till att överklagat beslut från Försäkringskassan.

Vad hände sedan? Den ursprungliga artikeln väckte stor uppmärksamhet. Journalister ville ställa frågor, få veta detaljer, prata med anhöriga och ta del av domstolens beslut. De döda kunde dock inte prata. De anhöriga ville- eller orkade inte prata med journalister. Fackets förtroendevalda kunde inte lämna ut uppgifter utan medgivande. Och slutligen fanns det inga domstolsbeslut att ta del av.

Alla myndighetsbeslut kan överklagas. När man gör det behandlas ärendet av förvaltningsdomstolar. De kan ta väldigt lång tid innan ett ärende är färdigbehandlat. När det gäller sjukförsäkringen måste varje enskilt beslut överklagas. Det gör att varje sjukförsäkringsärende kan bestå av flera ärendenummer som genererar lika många domstolsbeslut. Just innan jul kom ett domslut från Kammarrätten i Sundsvall i ett ärende för en av de döda. Ungefär 30 000 kr ska betalas till dödsboet.

En del frågor av journalister visar på den okunskap som finns om sjukförsäkringen och myndighetsutövning i allmänhet.

Försäkringskassan prövas inte. Handläggaren står inte åtalad. Det enda som prövas är det aktuella beslutet. Visar det sig att domstolen anser att det var felaktigt, ändras beslutet. Ingen får någon reprimand eller straffas på något sätt. Vid Försäkringskassan är det ”business as usual”. Den som drar in sjukpenningen för någon annan riskerar ingenting, och är man inte nöjd med beslutet kan det ju alltid överklagas.

Jag har fortsatt att bistå medlemmar som drabbats av skador och sjukdomar. Fler har fått sjukpenningen indragen, och fått anmäla sig som arbetssökande vid Arbetsförmedlingen utan några som helst utsikter att någonsin kunna arbeta igen. Har de tur, har de åldern inne och kan välja att ta pension när A-kassedagarna är slut. I annat fall får de ge sig in i sjukförsäkringen igen, få avslag, och leva på anhöriga eller försörjningsstöd medan byråkratins kvarnar mal.

Våra två döda medlemmar led av kronisk hjärtsjukdom. De dog helt i linje med förväntat sjukdomsförlopp. Den ena hade inte jobbat sedan 2013 och den andra inte sedan 2008. Arbetsförmågan hos hjärtsjuka kan variera väldigt mycket. En del klarar av att fortsätta arbeta och andra inte. Det är därför vi har läkare som gör bedömningen.

Längre tillbaka i tiden skulle de utan någon som helst tvekan ha fått sjukpension, som idag heter sjukersättning. De förlorade sin rätt till sjukpenning för att läkarnas sjukintyg inte lyckades övertyga handläggaren om att de inte kunde klara av ett lättare normalt förekommande arbete. Arbetet behöver inte existera på någon annan plats än i handläggarens fantasi. Att hitta arbetet är inte dennes problem.

När sjuka och skadade besöker sjukvården har undersökningsfynd registrerats och svaren på läkarnas frågor dokumenterats. I besluten om avslag på begäran om sjukpenning har övervikt och ohälsosam livsstil gärna lyfts fram. Inte för att det påverkar beslutet, utan för att pådyvla de sökande skam och skuld till den position de själva sett till att hamna i. Skam- och skuldkänslor gör att få drabbade syns och hörs i media. De som inte dör, tynar bort i fattigdom eller får försörjas av anhöriga.

Många sätter stort hopp till kommande nya lagar på sjukförsäkringsområdet. De ska ge handläggarna lite större utrymme att fatta beslut som gynnar sökande. Problemet är inte beslutsutrymmet som jag ser det.

Lagarna har i stort sett inte förändrats alls för sjukförsäkringen sedan 2008. Det finns ingenting i lagen som förhindrar handläggare ifrån att fatta beslut till sökandes fördel. Man har på eget bevåg, steg för steg, flyttat sig inom beslutsutrymmet så långt till sökandes nackdel man bara kan.

Man har i dag inga som helst problem med att hävda att en svårt ryggskadad, som behöver rullator för att kunna gå, kan ta ett normalt förekommande arbete. Det finns höj- och sänkbara skrivbord och då kan den 60 årige industriarbetaren jobba med administrativa uppgifter trots sina begränsningar. Lycka till med att hitta jobbet! Den typen av beslut skulle inte ha fattats före 2015 trots att vi har samma lagstiftning.

Läs också

”De dog – men var inte sjuka nog för sjukpenning”

Att inte bara bli utan ersättning utan även jagad in i graven av systemen som man själv finansierat är bortom all anständighet, skriver fem företrädare för GS.

Myndigheter är självständiga och det är förbjudet för regeringen att lägga sig i deras myndighetsutövning. Man kan styra verksamheten till viss del med budget och regleringsbrev, men myndigheten agerar fortfarande självständigt och kan tolka försöken till styrning som de vill.

För att på riktigt förändra en myndighets arbete krävs förändring i lagstiftningen. Det är bara riksdagen som kan fatta beslut om ny lagstiftning. Sedan valet 2006 har det inte varit möjligt att skapa någon majoritet i riksdagen för att förbättra villkoren i sjukförsäkringen. Tyvärr har vi röstat för att trampa på de svagaste.

Just nu i år har det faktiskt kommit några mindre regelförändringar på sjukförsäkringsområdet. Socialdemokraterna lyckades till slut hitta en majoritet i riksdagen för förändring. Föreningar och medier har naturligtvis hjälpt till att påverka så att de som ska fatta besluten inte kan undgå att förändringen är nödvändig.

De nya reglerna omfattade bland annat att den som väntar på behandling, deltar i rehabilitering eller har hunnit fylla 62 år ska ha lättare att få behålla sjukpenningen även efter 180 dagar som sjukskriven. Det kanske är för tidigt att utvärdera förändringen, men fackets jurister ser redan en minskning av inkommande sjukförsäkringsärenden.

John Nyberg
GS facket avd 8