Industriarbetarnas tidning

GS och Byggnads: Minimilöner hot mot vår modell

21 maj, 2022 - 09:25

Skrivet av

Svenska politiker måste höja tonläget och vägra införa ett minimilönedirektiv från EU som kan slå sönder hela den svenska modellen. Det kräver GS och Byggnads i ett gemensamt uttalande.

Förhandlingarna om hur EU:s minimilönedirektiv ska utformas närmar sig sluttampen. Frankrike vill gärna komma fram till ett beslut under sitt ordförandeskap under första halvåret i år.

Sverige har varit starkt kritiskt till ett minimilönedirektiv, eftersom vi har en modell där kollektivavtalen styr lönebildningen och även reglerar minimilönerna. I vintras svängde dock den svenska regeringen, efter en kompromiss i EU:s ministerråd. Länder som låter parterna sätta lönerna genom kollektivavtal ska få ett starkt skydd för den modellen.

Men vad en sådan kompromiss egentligen innebär eller hur direktivet i slutändan kommer att utformas är osäkert. Nu står hela den svenska modellen kring lönebildning på spel, menar GS-facket.

– Det är oerhört oroande, säger Madelene Engman, avtalssekreterare och första vice ordförande i förbundet.

– Det kommer ha enorma effekter på vår lönebildning om vi inte löser det här. Risken är att nivåerna i våra kollektivavtal kommer att sänkas. Vi kan se att i de länder som har lagstiftad minimilön så är den fackliga organisationsgraden inte särskilt hög. Vår rädsla är att det här inte kommer att gynna den fackliga organiseringen eller styrkan i avtalen.

Därför har GS under sin kongress i Örebro antagit ett uttalande tillsammans med Byggnads som också håller kongress. Där kräver de att svenska politiker höjer tonläget och vägrar implementera ett direktiv som hotar att slå sönder hela den svenska modellen.

Byggnads och GS kongresser kräver gemensamt:

  • Att EU:s lagstiftare respekterar EU:s grundlag och inte tar sig orättmätiga befogenheter på lönebildningens område.
  • Att regeringens och riksdagens arbete för att skydda den svenska kollektivavtalsmodellen och svenska löntagares intressen ska intensifieras och ha högsta prioritet.
  • Att självreglerande, välfungerande, kollektivavtalsmodeller som den svenska helt ska undantas i en eventuell europeisk lagstiftning om minimilöner.
  • Att Sverige inte ska implementera ett EU-direktiv om minimilöner i svensk lagstiftning om det inte innehåller ett undantag enligt ovan.

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

Du kanske också vill läsa…

GS kongress har dragit igång

GS kongress har dragit igång

Det är i en osäker omvärld som GS-facket samlas i Örebro för att återuppta sin tredje kongress. Förbundsordförande Per-Olof Sjöö tog upp utmaningar i både den kommande avtalsrörelsen och synen på höstens riksdagsval.

”Jag behöver förbereda mig mycket för att våga”

”Jag behöver förbereda mig mycket för att våga”

Natalia Sparrelid hoppas att hon ska våga ta plats i debatterna på GS-fackets kongress. Medlemmarnas möjlighet att påverka är allra viktigast, och då får förbundet inte vara toppstyrt, anser hon. Vad betyder det för dig att vara kongressombud?– Det är ett stor ansvar, man har en påverkansmöjlighet som man inte bör missa. Jag tycker att […]

Här står parterna inför avtalsrörelsen

Här står parterna inför avtalsrörelsen

Att årets avtalsrörelse är speciell är fack och arbetsgivare överens om. Och att det är inte lönerörelsens uppgift att se till att du får mer pengar kvar i plånboken när inflationen drar iväg. Men sen går synen isär, inte minst på hur det går för svensk industri.

”Organisering är som ett spindelnät”

”Organisering är som ett spindelnät”

Att GS kan sätta press på svenska företagsledningar är viktigt när facken behöver komma in på deras arbetsplatser i andra länder, sade Inga Ruginiene från LMPF i Litauen.

Thorwaldsson: Dags att flytta norrut

Thorwaldsson: Dags att flytta norrut

Det är dags för folk i södra Sverige att dra på långkalsonger och toppluva. Nu måste flyttlassen gå norrut där de nya jobben finns. Det säger näringsminister Karl-Petter Thorwaldsson i ett samtal på GS-fackets kongress.

Ekonomin i fokus på GS kongress

Ekonomin i fokus på GS kongress

En svag ekonomi har lett till jobbiga besparingar för GS-facket, men också en renodling ”Vi har tvingats fokusera på det som är viktigt – att bygga organisation och rekrytera medlemmar”, säger förbundsordförande Per-Olof Sjöö.

Minimilönen har ett högt pris

Minimilönen har ett högt pris

Krönika En europeisk minimilön kan verka vettig för att stärka arbetstagare i länder med svaga fack. Men priset kan bli högt för den svenska modellen – och för våra löner, skriver GS ordförande Per-Olof Sjöö.

”Jag känner mig lite skakig just nu”

”Jag känner mig lite skakig just nu”

Till höga visslingar och skallande applåder valdes Madelene Engman till GS förste vice ordförande. Hon är den första kvinnan i förbundsledningen och blir nu spindeln i nätet för nästa avtalsrörelse.

Teknikföretagen kräver 2,0 procent

Teknikföretagen kräver 2,0 procent

Teknikföretagen vill se en löneökning på 2,0 procent. De föreslår ett engångsbelopp enligt tysk modell om 3000 kronor. De vill även öka företagens makt över arbetstiden.

GS säger ja till avtalskrav

GS säger ja till avtalskrav

GS ställer sig bakom de framlagda kraven inför kommande avtalsrörelse.

Avtal 2023

Strejkar vi svenskar för lite?

Strejkar vi svenskar för lite?

Samförstånd före strejk har länge varit den svenska modellen i praktiken. Men är fackens hot om strejk en nödvändig muskelträning för att hålla sig i trim? Och vilka frågor är så viktiga att facket bör gå ut i strejk?

Parterna ska svara på förslag i morgon

Parterna ska svara på förslag i morgon

Parterna har fått en första hemställan, avtalsförslag, från de opartiska ordförandena Opo.

Bankkris – ordet som får industrin att rysa

Bankkris – ordet som får industrin att rysa

Många minns hur en kraschad bank på andra sidan jordklotet kan stoppa produktionen och skicka ut tusentals i arbetslöshet. Är det annorlunda den här gången?

Nej till förslag om treårigt avtal

Nej till förslag om treårigt avtal

Facken inom industrin säger nej till förslaget om ett treårigt avtal – ”med tanke på det osäkra läget i världen och inflationen”.

”Det är vår tur att få det bättre”

”Det är vår tur att få det bättre”

Vi LO-medlemmar måste få kompensation för det vi stått tillbaka för under de senaste åren, skriver Rainor Melander, Pappers avdelningsordförande på Väja bruk.

Missnöje med lågt lönekrav

Missnöje med lågt lönekrav

Inflationen äter upp löneökningarna. På industrier runt om i landet frågar sig många: Varför är det vi arbetare som ska ta smällen?

Så lyckades tyska facket få högre löner

Så lyckades tyska facket få högre löner

Hur lönerna ökar i konkurrentlandet Tyskland påverkar svensk avtalsrörelse. Men vad betyder de siffror som slungas nedifrån kontinenten? DA reder ut vad som hände när 3,9 miljoner tyska verkstadsarbetare fick ett nytt kollektivavtal.

Därför är avtalsrörelsen laddad som ingen annan

Därför är avtalsrörelsen laddad som ingen annan

Priserna stiger och ibland handlar det bara om att lönen ska räcka månaden ut. Kommer förhandlarna att ta hänsyn till det, undrar Dagens Arbetes reporter Anna Julius.

Intern kritik i IF Metall: Fick veta budet för sent

Intern kritik i IF Metall: Fick veta budet för sent

Många förtroendevalda blev tagna på sängen av fackens bud på 4,4 procent. Lars Ask, klubbordförande på Volvos Verkstadsklubb i Skövde, tycker att de borde fått veta budet i förväg.

Arbetsgivarna: Kraven är för höga

Arbetsgivarna: Kraven är för höga

Varken Industriarbetsgivarna eller Trä- och möbelföretagen tycker att Facken inom industrins lönekrav är rimliga. ”Vi betraktar världen ur olika perspektiv.”

Facken inom industrins avtalskrav: 4,4 procent

Facken inom industrins avtalskrav: 4,4 procent

Ett ettårigt avtal med löneökningar på 4,4 procent. Mer till de med lägst löner, och ytterligare avsättningar till flexpension. Det föreslår Facken inom industrin ska vara kraven i avtalsrörelsen.

NATTENS ARBETE

Pusslet går ihop tack vare nattis

Pusslet går ihop tack vare nattis

Allt färre kommuner erbjuder barnomsorg som har öppet på kvällar och nätter. Men gjuteriarbetaren Jenny Fredin har haft tur. ”Tack vare nattis. Annars vet jag inte hur det hade gått”, säger hon.

Trettio år av sent sällskap

Trettio år av sent sällskap

En del har musik i öronen när de jobbar. Andra har Karlavagnen.

Här är bästa nattkäket

Här är bästa nattkäket

Skift- eller nattarbete? Forskaren Maria Lennernäs Wiklund tipsar om vad du bör äta – och när.

Hur ska skiftgåtan lösas?

Hur ska skiftgåtan lösas?

På en skiftlagsträff i Skoghall försöker man skruva till det perfekta schemat. Kan man ha dygnet runt-drift utan att det går ut över de anställdas hälsa? Sveriges ledande forskare har svaret.

Så skapas det bästa skiftschemat

Så skapas det bästa skiftschemat

Du riskerar hälsan när du jobbar skift. Men det finns en effektiv lösning: arbetstidsförkortning.
Det anser Göran Kecklund, professor vid stressforskningsinstitutet på Stockholms universitet.

Vad händer i kroppen vid nattjobb?

Vad händer i kroppen vid nattjobb?

Hur påverkas kroppen – och knoppen – när man är vaken på natten? DA:s expert reder ut det du behöver veta om återhämtning, dygnsrytm och den biologiska klockan.

Pappers­arbetaren drev igenom nattis i Hudiksvall

Pappers­arbetaren drev igenom nattis i Hudiksvall

Alla föräldrar borde ha lagstadgad rätt till barnomsorg på obekväm arbetstid. Det tycker både röda och blå i riksdagen. Men där får de inget gehör.

Kvällsjobb i skogen – inget för mörkrädda

Kvällsjobb i skogen – inget för mörkrädda

I dag jobbar många maskinförare tvåskift. Arbetet är detsamma kvällstid, men känslan en annan. Mats Lind och Patrik Olson kör utanför Skinnskatteberg en mörk och snöfri kväll i februari.

”Vi kommer hitta andra livsformer”

”Vi kommer hitta andra livsformer”

Mekanikern Jim Gage har byggt teleskop och konstruerat maskiner som gör att han kan fotografera och filma fenomen i rymden.

Nattens rytm

Nattens rytm

Ulf Isacson började att fotografera när han arbetade som taxichaufför. Bilderna i reportaget är från hans bok Jag valde bort dagen.