Industriarbetarnas tidning

Perspektiv är kommenterande texter. Analys och ställningstagande är skribentens.

Hur ska reallönen räddas när priserna skenar?

24 maj, 2022

Skrivet av

PERSPEKTIV Mer pengar på kontot. Även när prisökningarna tagit sitt. Det är fackets mål i varje avtalsrörelse. Men hur ska reallönen kunna fixas när inflationen brakar iväg? Det frågar sig DA:s Harald Gatu.

Harald Gatu, reporter.

Två färska siffror har skakat avtals-Sverige inför den kommande lönerörelsen: 6,4 procent. Och 8,2 procent.

Den första noteringen avser hur mycket priserna steg i Sverige förra månaden jämfört med för ett år sedan. Inflationstakten uppgår till 6,4 procent, den högsta på över trettio år.

Den andra siffran dundrade in söderifrån, från Tyskland. Där har just metallarbetarförbundet IG Metall inlett avtalsförhandlingarna inom stålindustrin. Facket kräver ett ettårsavtal med löneökningar på 8,2 procent. Det saftigaste lönekravet på årtionden.

De svenska löneförhandlarna har fått något att fundera på.

Tyska metallarbetarförbundet IG Metall kräver löneökningar på 8,2 procent. Den tyska lönerörelsen blir högintressant för de svenska fackförbunden att följa. Foto: TT Nyhetsbyrån

Den kommande avtalsrörelsen blir inte lik någon annan. Så brukar det förvisso alltid låta. Men omständigheterna den här gången är exceptionella. Pandemi, extrem materialbrist, globala transportproblem och ett krig i Europa. Allt detta sammantaget har drivit upp priserna i en takt som vi inte har varit med om på länge.

Löneförhandlarna, företagen och löntagarna står inför en helt ny, ovan och komplicerad verklighet.

Under det senaste kvartsseklet har löntagarna vant sig att deras löner stigit mer än prisökningarna, reallönen har alltså ökat. Ett par procent i avtalshöjning funkade så länge inflationen knappt var mätbar. Det var då det. Men nu då? När inflationen plötsligt brakat iväg till över 6 procent? Ska facket försöka ro hem 7-8 procent då?

Inom industrin har facken betonat värdet av en jämn löneutveckling, oavsett upp- eller nergångar i ekonomin. Oavsett hur mycket eller hur lite priserna har stigit. Det ger stabilitet, förutsägbarhet för företagen och i förlängningen en stabil löneutveckling. Bra för sysselsättningen, bra för konkurrenskraften, enligt facket.

När inflationen var näst intill obefintlig pressades facken av arbetsgivarna som sa: varför ska priset på arbete öka när alla andra priser inte ökar? Arbetsgivarnas nollbud – inga löneökningar – motiverades med att ”den faktiska inflationen” var noll. Noll i prisökning ger noll i löneökning.

Ändå blev det löneökningar under låginflationsåren. När Industriavtalet nu firar 25-årsjubileum kan dess tillskyndare peka på att förhandlingsordningen faktiskt gett reallöneökningar under hela kvartsseklet.

Nu då? En sak är säker: du kommer inte att höra någon arbetsgivare säga att löneökningarna ska ta hänsyn till ”den faktiska inflationen” när denna dragit iväg till 6,4 procent.

Elpriserna har under vintern slagit hårt mot många hushåll. Foto: TT Nyhetsbyrån

Idag stiger alltså priserna som en följd av pandemin och Ukrainakriget. Inflationen var på väg upp redan under pandemin. Nedstängda länder med nedstängda fabriker ledde till brist på komponenter och störningar i transporterna. Brist skapar prisökningar.

Sedan kom Ukrainakriget som – vid sidan av den mänskliga tragedin – förvärrade bristen och störningarna. I Sverige är det framför allt el, drivmedel och mat som har blivit dyrare.

Vad är KPIF?

Sedan september 2017 mäter Riksbanken inflation som KPI (konsumentprisindex) med fast ränta, KPIF. Måttet räknar bort effekten av ändrade räntesatser på hushållens bostadslån.

De här prisökningarna kommer att sätta sin prägel på den kommande avtalsrörelsen. I synnerhet som de redan nu urholkar värdet av tidigare avtalsuppgörelser. Nyligen rapporterade Medlingsinstitutet att reallönerna vid den senaste mätningen i februari minskat med 2,6 procent jämfört med för ett år sedan.

Visserligen dröjer det mer än ett halvår innan de fackliga kraven överlämnas till arbetsgivarna, men under hösten ska kraven spikas och diskussionerna är naturligtvis redan i full gång.

Inför varje avtalsrörelse brukar fackets medlemmar höras om de viktigaste kraven. Höjd reallön hamnar för det mesta i topp. Den gick att fixa i låginflationssamhället.

Så fort det kan svänga. Här har Riksbanken år efter år försökt blåsa liv i inflationen så att ekonomin smörjs med låga, försiktiga prisökningar eftersom sjunkande priser är skadligt på sitt sätt. Om du vet att priserna sjunker och allt blir billigare i morgon, då slutar du och alla andra att konsumera. Då stannar ekonomin av. Den risken är numera avskriven.

Hata inflationen, uppmanade den gamle LO-ekonomen Gösta Rehn på sin tid. Han var en av arkitekterna bakom den solidariska lönepolitiken som skulle ge lika lön för likvärdigt arbete. Inflationen stod i vägen för ett mer rättvist samhälle, argumenterade han.

För det första urholkar den reallönerna då penningvärdet försämras. Den urholkar också värdet av dina besparingar. Den som gynnas i ett höginflationssamhälle är den som sitter på stora fasta tillgångar som fastigheter eller diamanter, värdefull konst etc.

Men framför allt skapar en hög och ryckig inflationstakt osäkerhet om framtiden, både för hushållen och för företagen. Det blir svårt att planera på lång sikt. Riskerna blir större och företagen kräver högre vinster för att försäkra sig mot risktagandet. Osäkerheten gynnar kortsiktighet och spekulation och missgynnar långsiktiga investeringar.

Efter det tumultartade 1980-talet gavs centralbankerna runtom i världen en självständig roll med uppgift att slå vakt om ett stabilt penningvärde. Syftet var att med räntans hjälp hålla inflationen på mattan.

I Sverige fick Riksbanken sin självständighet ungefär samtidigt som Industriavtalet sjösattes. I den nya förhandlingsordningen gavs Riksbanken en nyckelroll genom att sätta upp ett mål för inflationen. Prisökningarna skulle hålla sig på 2 procent. Det inflationsmålet har för industrins fack och arbetsgivare varit själva ankaret i lönebildningen. Med andra ord: man förutsätter att Riksbanken ska se till att inflationen håller sig på runt 2 procent. Arbetsgivarna och facken vet därigenom vilken kostnadsutveckling som är att vänta.

För att nå inflationsmålet har Riksbanken ett antal verktyg. Det viktigaste är räntan. Med räntan kan Riksbanken gasa eller bromsa ekonomin. 

För några veckor sedan tryckte Riksbanken försiktigt på bromspedalen eftersom priserna steg så snabbt. Räntan höjdes för första gången på mycket länge.

Dessutom flaggade man för fler räntehöjningar framöver. Vilket föranledde kritik eftersom högre ränta gör att lånen blir dyrare. Högre ränta drabbar exempelvis den som lånar till sin bostad eller företagaren som lånar till investeringar i verksamheten.

Men räntehöjningen välkomnades också. Av dem som vill att Riksbanken ska bekämpa inflationen.

Nu är det en ganska liten del av inflationen som Riksbanken verkligen kan bekämpa med att höja räntan. Varken halvledarfabriker i Taiwan eller ryska gasbolag bryr sig om hur Sveriges Riksbank sätter räntan.

”Penningpolitiken behöver agera så den höga inflationen inte biter sig fast.” Riksbankens chef Stefan Ingves lämnade i slutet av april besked att styrräntan höjs med 0,25 procentenheter. Man lyfte samtidigt ränteprognosen kraftigt. Foto: TT Nyhetsbyrån

Däremot är Riksbankens räntehöjning en signal till fackens förhandlare, till arbetsgivarna, till politiker och till allmänheten. Signalen lyder: Vi höjer räntan för att vi ska se till att inte inflationen får fotfäste i vår ekonomi!

Signalen handlar om att knäcka själva förväntningarna på ökad inflation. Om företagen inte förväntar sig stigande inflation höjer man heller inte priserna nämnvärt. Och om facken inte förväntar sig hög inflation då ställer man inte lika höga lönekrav.

Så förvänta dig inte att priserna ska stiga framöver. Om något år eller två är inflationen tillbaka på en normal, betydligt lägre nivå, säger Riksbanken i sin senaste penningpolitiska rapport. Önsketänkande? Bedömningen delas av många. Nu senast av analytikerna i ansedda Oxford Economics Why we see eurozone inflation slowing sharply next year – Oxford Economics som säger: om ett par år sjunker inflationstakten tillbaka till ett par procent. Orsaken skulle vara att pandemins effekter på prisökningarna börjar klinga av. Och att rusningen efter råvaror inte kommer att driva upp priserna lika mycket som under senare tid.

Men än så länge fortsätter priserna att stiga.

Foto: TT Nyhetsbyrån

I Tyskland är inflationstakten ännu högre än i Sverige. Senaste noteringen: 7,4 procent. Den högsta på 40 år.

Följaktligen klämde metallarbetarförbundet IG Metall häromveckan i med ett lönekrav på 8,2 procent på ett år inom stålindustrin. Utgången blir vägledande för IG Metalls förhandlingar inom den stora tyska verkstadsindustrin i höst. Och utgör den fond mot vilken diskussionerna inför svenska lönerörelsen kommer att föras.

I takt med Europa, brukar de svenska industrifacken åberopa när de funderar ut vilket löneutrymme som är rimligt. Gissa om tysk lönerörelse kommer att närstuderas framöver. Och även den finska, där verkstadsindustrin förhandlar senare i år.

De flesta av dagens fackliga löneförhandlare var med när svensk ekonomi efter år av flammande inflationsbrasor fick se ett par hundra tusen industrijobb gå upp i rök i samband med 90-talskrisen.

Innan den kraschen hade inga reallönehöjningar synts till på många, många år, trots tvåsiffriga nominella lönelyft. Prisökningarna käkade upp det mesta.

Kraschen drev upp arbetslösheten till den högsta sedan mellankrigstidens depression och frestade arbetsgivarna att försöka ge sig på den kollektivavtalsordning som funnits på plats sedan början av 1900-talet.

De där åren finns i fackets kollektiva minne. Och därför kommer facken inte att låta sig dras in i någon inflationsspiral. Stabilitet och långsiktighet har gjort oss gott, brukar det sägas. Samtidigt kvarstår uppdraget att skydda reallönerna. Hur gör man om tyska IG Metall lyckas få ett ettårigt avtal på 5-6 procent? Ska man då gå ”i takt med Europa”?

En kommentar till “Hur ska reallönen räddas när priserna skenar?

  • Självklart skall löntagarna få sitt. Om näringslivet har utrymme att höja löner med 20 – 50 % så är detta ett riktmärke för hur företagen har pengar i kassan. Det är bara att betala rimliga löner och att avtalsrörelsen har fått sitt riktmärke av näringslivet och dess direktörer vad som anses rimligt.

    Men vågar den samlade fackföreningsrörelsen ta denna chans/risk/möjlighet?
    Knappast tror jag.

Lämna ett svar till Tobias Avbryt svar

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

The reCAPTCHA verification period has expired. Please reload the page.

Du kanske också vill läsa…

Därför vill facken inte ha ett jättelyft på lönen

Därför vill facken inte ha ett jättelyft på lönen

Läget är spänt inför nästa års löneförhandlingar. Ingen vill se en upprepning av 80-talet. Vad var det som hände då? Och varför varnas det för höga lönekrav? 

Här står parterna inför avtalsrörelsen

Här står parterna inför avtalsrörelsen

Att årets avtalsrörelse är speciell är fack och arbetsgivare överens om. Och att det är inte lönerörelsens uppgift att se till att du får mer pengar kvar i plånboken när inflationen drar iväg. Men sen går synen isär, inte minst på hur det går för svensk industri.

Inflationen ett dilemma för facket

Inflationen ett dilemma för facket

Jobb, investeringar, reallöneökningar – facket borde jubla. Men ett spöke från förr har dykt upp: inflationen. Den ställer fackföreningsrörelsen inför ett dilemma, skriver Harald Gatu.

Risk för strid om låglöne­satsningen

Risk för strid om låglöne­satsningen

Parterna hade inte ens hunnit lämna presskonferensen innan det blev tydligt att en del i industrins avtal verkar tolkas olika. Ska satsningen ingå i det överenskomna löneutrymmet, eller läggas ovanpå?

Avtal klart – löneökningar på 7,4 procent på två år

Avtal klart – löneökningar på 7,4 procent på två år

Facken inom industrin har kommit överens med arbetsgivarsidan om ett tvåårigt avtal. Därmed är märket satt.

Parterna ska svara på förslag i morgon

Parterna ska svara på förslag i morgon

Parterna har fått en första hemställan, avtalsförslag, från de opartiska ordförandena Opo.

Teknikföretagen kräver 2,0 procent

Teknikföretagen kräver 2,0 procent

Teknikföretagen vill se en löneökning på 2,0 procent. De föreslår ett engångsbelopp enligt tysk modell om 3000 kronor. De vill även öka företagens makt över arbetstiden.

Arbetsgivarna: Kraven är för höga

Arbetsgivarna: Kraven är för höga

Varken Industriarbetsgivarna eller Trä- och möbelföretagen tycker att Facken inom industrins lönekrav är rimliga. ”Vi betraktar världen ur olika perspektiv.”

Facken inom industrins avtalskrav: 4,4 procent

Facken inom industrins avtalskrav: 4,4 procent

Ett ettårigt avtal med löneökningar på 4,4 procent. Mer till de med lägst löner, och ytterligare avsättningar till flexpension. Det föreslår Facken inom industrin ska vara kraven i avtalsrörelsen.

Samordning inför avtalsrörelsen – här är LO:s krav

Samordning inför avtalsrörelsen – här är LO:s krav

LO har presenterat ett ”första steg” till samordning, som bland annat innehåller en satsning på lägstalönerna. De ska öka mer än andra löner.

Finskt stopp för svenska Teslabilar: ”Ett enkelt beslut”

Finskt stopp för svenska Teslabilar: ”Ett enkelt beslut”

Finska transportarbetarförbundet AKT ger sig in i konflikten med Tesla.

Ännu ett bakslag för Tesla – Postnord ska inte lämna ut registreringsskyltar

Ännu ett bakslag för Tesla – Postnord ska inte lämna ut registreringsskyltar

”Mycket allvarligt, närmast systemhotande” anser Tesla

Bojkott: Norska facket stoppar alla transporter av Teslabilar till Sverige

Bojkott: Norska facket stoppar alla transporter av Teslabilar till Sverige

”En tydlig signal till Tesla” säger Fellesförbundets Jørn Eggum.

Källa: Stopp för transporter av Teslabilar väntas i hela Norden

Källa: Stopp för transporter av Teslabilar väntas i hela Norden

Nu sluter de nordiska fackförbunden upp bakom IF Metall. Bojkott väntar Tesla.

Hur en kamp för några få blev en storstrid – för alla

Hur en kamp för några få blev en storstrid – för alla

Mikael Färnbo tar oss igenom de senaste fem veckornas strejk för den svenska modellen. Från varsel till sympatiåtgärder.

Så många strejkar på Tesla – IF Metall går ut med siffra

Så många strejkar på Tesla – IF Metall går ut med siffra

Tesla hävdar att över 90 procent av personalen arbetar, trots strejken. Nu går IF Metall ut med en egen siffra.

Teslas registreringsplåtar blir kvar hos Postnord: ”Glädjande”

Teslas registreringsplåtar blir kvar hos Postnord: ”Glädjande”

Tesla får inte genast tillgång till de registreringsskyltar som blockerats av facket.

Så kan Tesla runda postblockaden

Så kan Tesla runda postblockaden

Transportstyrelsens registreringsskyltar får bara skickas via Postnord, men det finns sätt att kringgå stoppet.

Facket till Musk: ”Galenskap att inte teckna kollektivavtal i Sverige”

Facket till Musk: ”Galenskap att inte teckna kollektivavtal i Sverige”

Nu får Teslaägaren svar på tal – ”klart man vill att det ska slå hårt”.

Totalstopp för nya Teslabilar får Elon Musk att reagera: ”Galenskap”

Totalstopp för nya Teslabilar får Elon Musk att reagera: ”Galenskap”

De nya uppgifterna får Tesla-ägaren att bryta tystnaden på sin plattform X.

Karta: Så här utvidgas strejken – dag för dag

Karta: Så här utvidgas strejken – dag för dag

Snart ökar trycket på Tesla ytterligare när fler stridsåtgärder genomförs.

Medlaren dementerar: Ingen order har kommit från Elon Musk

Medlaren dementerar: Ingen order har kommit från Elon Musk

Medlaren Kurt Eriksson dementerar uppgifterna om att Elon Musk nu ska ha lagt sig i den svenska konflikten.

Fackens hårda ord mot Svenskt Näringsliv: ”De är syltryggar”

Fackens hårda ord mot Svenskt Näringsliv: ”De är syltryggar”

”Det kan påverka konflikten, att den blir längre.”

Svenskt Näringsliv vill se över rätt till sympatistrejk: ”Inte rimligt”

Svenskt Näringsliv vill se över rätt till sympatistrejk: ”Inte rimligt”

”Det måste vara Teslas val”, säger Svenskt Näringslivs vd Jan-Olof Jacke.

Inga byggarbeten på Teslas verkstäder – ”Det får stå och förfalla”

Inga byggarbeten på Teslas verkstäder – ”Det får stå och förfalla”

Byggnads ordförande Johan Lindholm: ”Tror absolut att det är hundraprocentig uppslutning.”

Fackets nya steg: Stoppa kritiska delar till Tesla-bilar

Fackets nya steg: Stoppa kritiska delar till Tesla-bilar

”Utan den detaljen kan man inte leverera bilen.”

IF Metall: Medlemmar som inte strejkar ska uteslutas

IF Metall: Medlemmar som inte strejkar ska uteslutas

”Har förbundsstyrelsen beslutat om en konflikt så har man en skyldighet att delta i den.”

IF Metalls nya taktik: Så mycket höjer de strejkersättningen

IF Metalls nya taktik: Så mycket höjer de strejkersättningen

Högre ersättning ska få fler att sluta upp

Strejkbrytare – en krigsförklaring mot fackföreningsrörelsen

Strejkbrytare – en krigsförklaring mot fackföreningsrörelsen

Harald Gatu: Teslas strejkbrytare tvingar oss tillbaka till tiden när arbetare ställdes inför frågan: Vilken sida står du på?

All billackering av Teslor stoppas: ”Vi kommer stänga ner allt Tesla-arbete”

All billackering av Teslor stoppas: ”Vi kommer stänga ner allt Tesla-arbete”

Målarna varslar om totalstopp för all lackering av Tesla-bilar.

Det här betyder kollektivavtal för Teslas mekaniker

Det här betyder kollektivavtal för Teslas mekaniker

Rimliga villkor och garanterad lön ställs mot osäkra aktieoptioner

”Vi skickar ut trasiga bilar” – Tesla-anställdas  tuffa arbetsvillkor drabbar kunder

”Vi skickar ut trasiga bilar” – Tesla-anställdas tuffa arbetsvillkor drabbar kunder

Den som inte klarar det hårda arbetstempot på Tesla får ingen löneförhöjning – och riskerar sparken.

Perspektiv: Motor­branschen förlorare – ”Har Svenskt Näringsliv ringt Elon Musk?”

Perspektiv: Motor­branschen förlorare – ”Har Svenskt Näringsliv ringt Elon Musk?”

”Utan kollektivavtal kan Tesla när som helst och utan diskussion sänka lönen och försämra villkoren för de anställd”

”Partiell strejk” på Tesla – många rädda efter hot enligt IF Metall

”Partiell strejk” på Tesla – många rädda efter hot enligt IF Metall

IF Metalls avtalssekreterare Veli-Pekka Säikkälä konstaterar att långt ifrån alla bilmekaniker på Tesla deltar i strejken.

Spänt läge för strejkvakterna i Malmö: ”Hotade med att ringa polisen”

Spänt läge för strejkvakterna i Malmö: ”Hotade med att ringa polisen”

Så har strejken slagit på Teslas verkstäder runt om i landet.

Tesla-anställd: ”Är man obekväm, då får man sparken”

Tesla-anställd: ”Är man obekväm, då får man sparken”

Obetald övertid, arbetsmoment med minutkrav – stenhårda produktionskrav på Tesla enligt anställda

Det här gäller när du strejkar – vi har listan

Det här gäller när du strejkar – vi har listan

I fredags inleddes en strejk på Teslas alla bilverkstäder i landet. Vi har tagit fram en lista på vad som händer vid en strejk, vad du får och inte får göra.