Industriarbetarnas tidning

”Organisering är som ett spindelnät”

22 maj, 2022

Skrivet av

Internationella frågor fick stort utrymme på kongressens tredje dag. Att GS kan sätta press på svenska företagsledningar är viktigt när facken behöver komma in på deras arbetsplatser i andra länder, sade Inga Ruginiene från LMPF i Litauen.

Efter en dagslång debatt om förbundets ekonomi under lördagen, gick det betydligt snabbare att behandla rapporter och motioner under GS-kongressens tredje dag.

Kongressen har fattat beslut om hur förbundet ska arbeta de kommande fyra åren med avtals- och lönepolitik, näringspolitik, arbetsmiljöfrågor, kompetensutveckling, internationellt bistånd, facklig politisk samverkan, organisering i skogen, facklig utbildning, värdegrund samt hur organisationen ska byggas och utvecklas.

Kongressen har bland annat beslutat att GS ska verka för jämställda löner, att stärka det lokala inflytandet och värna den svenska modellen för att skydda medlemmarna från internationell politisk påverkan.

Förbundet ska också ställa krav på att bostadsbristen byggs bort och att trä då används i större utsträckning.

De ska verka för att skärpa kraven på skogsvård så att råvarutillväxten ökar och fler jobb skapas.

De ska jobba för ökade möjligheter till utbildning och kompetensutveckling på arbetsplatserna samt fokusera på det förebyggande arbetsmiljöarbetet och knyta samman arbetsmiljö- och förhandlingsarbetet.

Under dagen hölls också ett långt panelsamtal, med internationella fackliga gäster, om möjligheten att organisera medlemmar. Här deltog Inga Ruginiene från LMPF i Litauen, Anete Kice från LMNA i Lettland, Daniel Fernandez från UNI Graphical and Packaging samt Eamon O’Hearn från GMB i Storbritannien. I panelen deltog även Kenneth Johansson och Henrik Brolin från GS-facket.

Kamp tillsammans, som är kongressens devis, lyftes upp som ett sorts grundrecept.

Inga Ruginiene. Foto: GS kongress

– Organisering är som ett spindelnät, sade Inga Ruginiene.

Man klarar det inte ensam, det räcker inte att organisera en arbetsplats eller företag för företag. I stället måste stora nätverk byggas både inom länder och internationellt. Både Inga Ruginiene och Anete Kice vittnade om hur viktigt stödet från GS-facket varit för deras möjligheter att ens komma in på och få träffa de anställda på svenska företag i deras länder.

– Då ringer vi Kenneth (Johansson) och säger: Kenneth vi får inte komma in, säger Inga Ruginiene.

Den fackliga organisation som finns i Sverige med tillgång till företagens styrelser och ledning, kan användas till att få huvudkontoret att sätta press på företagens ledning i andra länder att respektera och släppa in facken.

I övrigt var panelen överens om att organisering och rekrytering handlar om att ta kontakt med anställda, fråga om de vill bli medlemmar, lyssna på deras behov, jobba för att skapa förbättringar och att hålla kvar kontakten.

Tony Berggren. Foto: GS kongress

Efter panelsamtalet behandlades huvudmotionen om det internationella arbetet. Tony Berggren, ombudsman och ansvarig för internationella projekt, lyfte särskilt fram en framgång för arbetet som GS och den globala federationen BWI drev under förra kongressperioden: ILO:s kärnkonventioner om mänskliga rättigheter i arbetslivet har skrivits in i skogscertifieringssystemet FSC:s regelverk.

Det innebär att de företag som vill behålla sin certifieringsstämpel för hållbara och rättvisa produkter från skogen måste respektera ILO:s kärnkonventioner.

Men företagens internrevisorer kommer aldrig att kunna se till att reglerna efterlevs, menade Tony Berggren, utan nu måste facken tillåtas göra sitt arbete:

– Vi finns överallt. I alla länder i alla regioner i olika former. Det kommer att vara trögt och svårt, men nu har vi ett verktyg och det finns en konsekvens för företagen som bryter mot systemet.

Kongressen påmindes om att fackligt arbete i andra delar av världen kan innebära stora risker. När Daniel Andersson i förbundsstyrelsen presenterade huvudmotionen om internationellt bistånd berättade han att en facklig aktivist inom den grafiska branschen i Colombia blivit mördad för mindre än en vecka sedan.

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

Du kanske också vill läsa…

Hård strid om ekonomin landande i kompromiss

Hård strid om ekonomin landande i kompromiss

Efter flera timmars debatt lade Henrik Brolin från avdelning 4 fram ett förslag som kunde lösa upp knutarna.

GS och Byggnads: Minimilöner hot mot vår modell

GS och Byggnads: Minimilöner hot mot vår modell

Svenska politiker måste vägra införa ett minimilönedirektiv från EU som kan slå sönder hela den svenska modellen. Det kräver GS och Byggnads i ett gemensamt uttalande.

Thorwaldsson: Dags att flytta norrut

Thorwaldsson: Dags att flytta norrut

Det är dags för folk i södra Sverige att dra på långkalsonger och toppluva. Nu måste flyttlassen gå norrut där de nya jobben finns. Det säger näringsminister Karl-Petter Thorwaldsson i ett samtal på GS-fackets kongress.

GS kongress har dragit igång

GS kongress har dragit igång

Det är i en osäker omvärld som GS-facket samlas i Örebro för att återuppta sin tredje kongress. Förbundsordförande Per-Olof Sjöö tog upp utmaningar i både den kommande avtalsrörelsen och synen på höstens riksdagsval.

”Jag behöver förbereda mig mycket för att våga”

”Jag behöver förbereda mig mycket för att våga”

Natalia Sparrelid hoppas att hon ska våga ta plats i debatterna på GS-fackets kongress. Medlemmarnas möjlighet att påverka är allra viktigast, och då får förbundet inte vara toppstyrt, anser hon. Vad betyder det för dig att vara kongressombud?– Det är ett stor ansvar, man har en påverkansmöjlighet som man inte bör missa. Jag tycker att […]

Ekonomin i fokus på GS kongress

Ekonomin i fokus på GS kongress

En svag ekonomi har lett till jobbiga besparingar för GS-facket, men också en renodling ”Vi har tvingats fokusera på det som är viktigt – att bygga organisation och rekrytera medlemmar”, säger förbundsordförande Per-Olof Sjöö.

Känner du igen dig?

Känner du igen dig?

Bertil Hertzberg har fotograferat och intervjuat arbetare på Fredahl Rydéns kistfabrik och husfabriken Bo Klok. Nu blir det en utställning som bland annat ska visas på GS kongress i slutet av maj.

2022 – ett år fyllt av utmaningar

2022 – ett år fyllt av utmaningar

Det blir ett spännande år. Det är kongress, vi ska förbereda oss för en ny avtalsrörelse. Och så är det valår. Nu stakar vi ut riktningen tillsammans, skriver Per-Olof Sjöö.

GS-facket höll digital kongress

GS-facket höll digital kongress

Under lördagen genomfördes den första delen av GS-fackets kongress digitalt. Per-Olof Sjöö valdes på nytt till ordförande.

Tre kvinnor i GS-fackets nyvalda förbundsstyrelse

Tre kvinnor i GS-fackets nyvalda förbundsstyrelse

Under GS-kongressen väcktes frågan om förbundet företräder alla medlemmar. Ändå valdes bara tre kvinnor in i förbundsstyrelsen.

Avtal 2023

Strejkar vi svenskar för lite?

Strejkar vi svenskar för lite?

Samförstånd före strejk har länge varit den svenska modellen i praktiken. Men är fackens hot om strejk en nödvändig muskelträning för att hålla sig i trim? Och vilka frågor är så viktiga att facket bör gå ut i strejk?

Parterna ska svara på förslag i morgon

Parterna ska svara på förslag i morgon

Parterna har fått en första hemställan, avtalsförslag, från de opartiska ordförandena Opo.

Bankkris – ordet som får industrin att rysa

Bankkris – ordet som får industrin att rysa

Många minns hur en kraschad bank på andra sidan jordklotet kan stoppa produktionen och skicka ut tusentals i arbetslöshet. Är det annorlunda den här gången?

Nej till förslag om treårigt avtal

Nej till förslag om treårigt avtal

Facken inom industrin säger nej till förslaget om ett treårigt avtal – ”med tanke på det osäkra läget i världen och inflationen”.

”Det är vår tur att få det bättre”

”Det är vår tur att få det bättre”

Vi LO-medlemmar måste få kompensation för det vi stått tillbaka för under de senaste åren, skriver Rainor Melander, Pappers avdelningsordförande på Väja bruk.

Missnöje med lågt lönekrav

Missnöje med lågt lönekrav

Inflationen äter upp löneökningarna. På industrier runt om i landet frågar sig många: Varför är det vi arbetare som ska ta smällen?

Så lyckades tyska facket få högre löner

Så lyckades tyska facket få högre löner

Hur lönerna ökar i konkurrentlandet Tyskland påverkar svensk avtalsrörelse. Men vad betyder de siffror som slungas nedifrån kontinenten? DA reder ut vad som hände när 3,9 miljoner tyska verkstadsarbetare fick ett nytt kollektivavtal.

Därför är avtalsrörelsen laddad som ingen annan

Därför är avtalsrörelsen laddad som ingen annan

Priserna stiger och ibland handlar det bara om att lönen ska räcka månaden ut. Kommer förhandlarna att ta hänsyn till det, undrar Dagens Arbetes reporter Anna Julius.

Intern kritik i IF Metall: Fick veta budet för sent

Intern kritik i IF Metall: Fick veta budet för sent

Många förtroendevalda blev tagna på sängen av fackens bud på 4,4 procent. Lars Ask, klubbordförande på Volvos Verkstadsklubb i Skövde, tycker att de borde fått veta budet i förväg.

Arbetsgivarna: Kraven är för höga

Arbetsgivarna: Kraven är för höga

Varken Industriarbetsgivarna eller Trä- och möbelföretagen tycker att Facken inom industrins lönekrav är rimliga. ”Vi betraktar världen ur olika perspektiv.”

Facken inom industrins avtalskrav: 4,4 procent

Facken inom industrins avtalskrav: 4,4 procent

Ett ettårigt avtal med löneökningar på 4,4 procent. Mer till de med lägst löner, och ytterligare avsättningar till flexpension. Det föreslår Facken inom industrin ska vara kraven i avtalsrörelsen.

NATTENS ARBETE

Pusslet går ihop tack vare nattis

Pusslet går ihop tack vare nattis

Allt färre kommuner erbjuder barnomsorg som har öppet på kvällar och nätter. Men gjuteriarbetaren Jenny Fredin har haft tur. ”Tack vare nattis. Annars vet jag inte hur det hade gått”, säger hon.

Trettio år av sent sällskap

Trettio år av sent sällskap

En del har musik i öronen när de jobbar. Andra har Karlavagnen.

Här är bästa nattkäket

Här är bästa nattkäket

Skift- eller nattarbete? Forskaren Maria Lennernäs Wiklund tipsar om vad du bör äta – och när.

Hur ska skiftgåtan lösas?

Hur ska skiftgåtan lösas?

På en skiftlagsträff i Skoghall försöker man skruva till det perfekta schemat. Kan man ha dygnet runt-drift utan att det går ut över de anställdas hälsa? Sveriges ledande forskare har svaret.

Så skapas det bästa skiftschemat

Så skapas det bästa skiftschemat

Du riskerar hälsan när du jobbar skift. Men det finns en effektiv lösning: arbetstidsförkortning.
Det anser Göran Kecklund, professor vid stressforskningsinstitutet på Stockholms universitet.

Vad händer i kroppen vid nattjobb?

Vad händer i kroppen vid nattjobb?

Hur påverkas kroppen – och knoppen – när man är vaken på natten? DA:s expert reder ut det du behöver veta om återhämtning, dygnsrytm och den biologiska klockan.

Pappers­arbetaren drev igenom nattis i Hudiksvall

Pappers­arbetaren drev igenom nattis i Hudiksvall

Alla föräldrar borde ha lagstadgad rätt till barnomsorg på obekväm arbetstid. Det tycker både röda och blå i riksdagen. Men där får de inget gehör.

Kvällsjobb i skogen – inget för mörkrädda

Kvällsjobb i skogen – inget för mörkrädda

I dag jobbar många maskinförare tvåskift. Arbetet är detsamma kvällstid, men känslan en annan. Mats Lind och Patrik Olson kör utanför Skinnskatteberg en mörk och snöfri kväll i februari.

”Vi kommer hitta andra livsformer”

”Vi kommer hitta andra livsformer”

Mekanikern Jim Gage har byggt teleskop och konstruerat maskiner som gör att han kan fotografera och filma fenomen i rymden.

Nattens rytm

Nattens rytm

Ulf Isacson började att fotografera när han arbetade som taxichaufför. Bilderna i reportaget är från hans bok Jag valde bort dagen.