Debattartiklar är texter som tar ställning. Åsikterna är skribenternas egna.

”Därför är vi så tysta om lönekraven”

Publicerad 2022-06-29, 09:00

DEBATT Först när vi är överens om gemensamma avtalskrav och har en gedigen omvärldsanalys kan vi börja mejsla fram en siffra som ligger till grund för förhandlingarna, skriver GS Per-Olof Sjöö och Madelene Engman.

Foto: TT Nyhetsbyrån.

Om skribenterna:

Madelene Engman är avtalssekreterare i GS-facket

Per-Olof Sjöö är förbundsordförande i GS-facket

Inflationen är den högsta sedan 90-talet, räntorna stiger och köpkraften hos många svenskar minskar för första gången på 25 år. Det är inte konstigt att det pratas mycket om lön just nu. På ledarsidor, debattsidor, i radio, på TV och inte minst i sociala medier.

Det är många som har åsikter också. Politiker, kommentatorer, ekonomer. Dessutom är det flera arbetsgivarorganisationer och några fackförbund som är fullt upptagna med att positionera sig inför avtalsrörelsen och som tydligt saluför vad de anser om löneökningskraven.

Men från de förbund som förhandlar märket som resten av arbetsmarknaden förväntas följa är det förhållandevis tyst. Varför då?

Att förhandla fram nya riksavtal är en process som tar tid. Kollektivavtalen löper ut den 31 mars 2023, men förberedelserna började redan i december 2021.

När vi förhandlar nya kollektivavtal ges alla GS-fackets medlemmar en chans att skicka in förslag på förändringar eller inkomma med frågor som de anser särskilt viktiga för sina respektive kollektivavtal.

Förbundets avdelningar går sedan igenom samtliga inkomna skrivelser där avdelningarna får en tydligare bild över vad avdelningens medlemmar tycker är särskilt viktigt för förbundet att driva.

Utöver ett gediget arbete med att säkerställa medlemmarnas inflytande över sina egna avtal pågår också en annan viktig process, och den handlar om att få en så god bild som möjligt över vilket löneutrymme som finns inför varje given avtalsrörelse. Det handlar om ekonomiska analyser, produktivitetsutveckling, löneutvecklingen i vårt närområde, men också riksbankens inflationsmål.

Vi pratar också ihop oss med andra fackförbund om gemensamma avtalskrav. Detta sker såväl inom ramen för samarbetet i Facken inom Industrin (GS, Livs, IF Metall, Unionen och Sveriges Ingenjörer) men också i LO.

Först när vi är överens om gemensamma avtalskrav och har en gedigen omvärldsanalys kan vi börja mejsla fram en siffra som ligger till grund för avtalsförhandlingarna.

Vi kan konstatera att vi står inför ett mycket osäkert omvärldsläge, något som självfallet försvårar kommande avtalsrörelse. Samtidigt är det nio månader kvar tills avtalen löper ut. Därför är det fascinerande att så många aktörer på arbetsmarknaden redan nu sysslar med tvärsäkra positioneringar.

GS-fackets ambition är densamma som inför varje avtalsrörelse; vi vill få ut bästa möjliga och vi ska alltid ha medlemmarnas bästa för ögonen. Med den inställningen behöver vi hålla huvudet kallt och låta våra förberedande processer ha sin gång innan vi går ut och slår fast hur vi förhåller oss till lönekravet.

Per-Olof Sjöö och Madelene Engman

En kommentar till “Därför är vi så tysta om lönekraven

  • Det första jag tänker på när jag läser denna artikel, det är att det finns bara vackra ord och ingen transparans eller högt i taket för när man kommer nära glastaket så backar man.
    Det är medlemmarna som skall informeras för att sedan ta ett gemensamt beslut i sann demokratisk anda för förhandlarna att ta med sig till motparten! Inte tvärt om.

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

The reCAPTCHA verification period has expired. Please reload the page.

Du kanske också vill läsa…

Nu måste männen ta sitt ansvar

Insändare från IF Metalls centrala ungdomskommitté  ”Kräver att alla män inom vårt förbund tar sitt förbannade ansvar”

Lönegapet på pappersbruken är större än någonsin

Lönegapet på pappersbruken är större än någonsin

Skiljer tiotusentals kronor mellan högst och lägst betalda bruk  ”Mer konkurrens om pengarna”

Lovina, 19, tjänar 38 000 som rullare på pappersbruk

Så mycket tjänar Lovina, 19, som rullare på pappersbruk

Jobbade i matbutik – bytte till industrin  Berättar för DA om lönen

Liknande jobb – 8 000 kronor mindre i lön: ”Varför?”

Adam tjänar 8 000 mindre än Jennifer: ”Varför?”

Reagerar på DA:s artikel  ”Så himla stor skillnad”

Jennifer, 26, tjänar 36 000 som maskinoperatör

Så mycket tjänar Jennifer, 26, som maskinoperatör

Berättar om sitt löneläge på Alfa Laval i Eskilstuna  ”Ganska mycket tillägg”

Så sätts din lön

DA förklarar – så sätts din lön

35 000 och 42 000 kronor i månaden  Därför kan två industriarbetare tjäna så olika

Pappers­arbetaren Linn, 21, tjänar 45 000: ”Blev chockad när lönen kom”

Pappers­arbetaren Linn, 21, tjänar 45 000 i månaden

Ett av Sveriges bäst betalda bruk  ”Väldigt stor skillnad”

Gula fackföreningar hör inte hemma i Sverige

Fackföreningar ska vara av arbetare – för arbetare  Det skriver IF Metalls centrala ungdomskommitté i en insändare

”När stats­ministern glass-hånar arbetarna har han glömt vem som byggt landet”

”När stats­ministern glass-hånar arbetarna har han glömt vem som byggt landet”

Det är inte demonstranterna som borde skämmas, skriver Jesper Johansson på Elitfönster i Lenhovda   ”Svårt att missa klassföraktet i detta”

Kick-off för avtalsrörelsen – nu ritar industrifacken upp strategierna

Kick-off för avtalsrörelsen – nu ritar industrifacken upp strategierna

”Kinachock”, krig och skakig omvärld  Så kan avtalsrörelsen få käppar i hjulet  ”Svårare än någonsin”