Här vilar Ture – som fick höra att arbetslivet var tryggt
Läsarberättelse: Om en man på ett sågverk som hoppades på livet och litade på Försäkringskassan och våra trygghetssystem.
Industriarbetarnas tidning
Debattartiklar är texter som tar ställning. Åsikterna är skribenternas egna.
DEBATT Först när vi är överens om gemensamma avtalskrav och har en gedigen omvärldsanalys kan vi börja mejsla fram en siffra som ligger till grund för förhandlingarna, skriver GS Per-Olof Sjöö och Madelene Engman.
Madelene Engman är avtalssekreterare i GS-facket
Per-Olof Sjöö är förbundsordförande i GS-facket
Inflationen är den högsta sedan 90-talet, räntorna stiger och köpkraften hos många svenskar minskar för första gången på 25 år. Det är inte konstigt att det pratas mycket om lön just nu. På ledarsidor, debattsidor, i radio, på TV och inte minst i sociala medier.
Det är många som har åsikter också. Politiker, kommentatorer, ekonomer. Dessutom är det flera arbetsgivarorganisationer och några fackförbund som är fullt upptagna med att positionera sig inför avtalsrörelsen och som tydligt saluför vad de anser om löneökningskraven.
Men från de förbund som förhandlar märket som resten av arbetsmarknaden förväntas följa är det förhållandevis tyst. Varför då?
Att förhandla fram nya riksavtal är en process som tar tid. Kollektivavtalen löper ut den 31 mars 2023, men förberedelserna började redan i december 2021.
När vi förhandlar nya kollektivavtal ges alla GS-fackets medlemmar en chans att skicka in förslag på förändringar eller inkomma med frågor som de anser särskilt viktiga för sina respektive kollektivavtal.
Förbundets avdelningar går sedan igenom samtliga inkomna skrivelser där avdelningarna får en tydligare bild över vad avdelningens medlemmar tycker är särskilt viktigt för förbundet att driva.
Utöver ett gediget arbete med att säkerställa medlemmarnas inflytande över sina egna avtal pågår också en annan viktig process, och den handlar om att få en så god bild som möjligt över vilket löneutrymme som finns inför varje given avtalsrörelse. Det handlar om ekonomiska analyser, produktivitetsutveckling, löneutvecklingen i vårt närområde, men också riksbankens inflationsmål.
Vi pratar också ihop oss med andra fackförbund om gemensamma avtalskrav. Detta sker såväl inom ramen för samarbetet i Facken inom Industrin (GS, Livs, IF Metall, Unionen och Sveriges Ingenjörer) men också i LO.
Först när vi är överens om gemensamma avtalskrav och har en gedigen omvärldsanalys kan vi börja mejsla fram en siffra som ligger till grund för avtalsförhandlingarna.
Vi kan konstatera att vi står inför ett mycket osäkert omvärldsläge, något som självfallet försvårar kommande avtalsrörelse. Samtidigt är det nio månader kvar tills avtalen löper ut. Därför är det fascinerande att så många aktörer på arbetsmarknaden redan nu sysslar med tvärsäkra positioneringar.
GS-fackets ambition är densamma som inför varje avtalsrörelse; vi vill få ut bästa möjliga och vi ska alltid ha medlemmarnas bästa för ögonen. Med den inställningen behöver vi hålla huvudet kallt och låta våra förberedande processer ha sin gång innan vi går ut och slår fast hur vi förhåller oss till lönekravet.
Det första jag tänker på när jag läser denna artikel, det är att det finns bara vackra ord och ingen transparans eller högt i taket för när man kommer nära glastaket så backar man.
Det är medlemmarna som skall informeras för att sedan ta ett gemensamt beslut i sann demokratisk anda för förhandlarna att ta med sig till motparten! Inte tvärt om.