Industriarbetarnas tidning
Vi publicerar ett urval av artiklar från Dagens Arbetsmiljö, ett magasin som riktar sig till skyddsombud och förtroendevalda inom LO, men även andra som jobbar med arbetsmiljö.
2 juni, 2022
Skrivet av Mikael Färnbo
Mot väggen Grov brottslighet, människohandel och modernt slaveri – kriminaliteten är omfattande på svensk arbetsmarknad. Nu krävs förändringar på en rad områden, säger Ola Pettersson, ordförande i Delegationen mot arbetslivskriminalitet.
Titel: Ordförande i Delegationen mot arbetslivskriminalitet.
Tidigare: Chefsekonom på LO.
Uppdrag: Delegationens ska samla och stödja relevanta aktörer, förstärka kunskapen kring arbetslivskriminaliteten och sprida kunskap om internationella erfarenheter. Arbetet ska slutredovisas i februari 2025.
Nyligen avslöjades det att statsminister Magdalena Andersson privat anlitat en städfirma där utsatta människor vittnade om att ha blivit utnyttjade. Hur omfattande är arbetslivskriminaliteten?
– Det ser ut att vara väldigt omfattande. Men vi kan i dag inte sätta några siffror på det. Det är vår uppgift att försöka belägga det och mäta utvecklingen över tid.
Hur skulle du beskriva arbetslivskriminaliteten?
– Extremt grov brottslighet, människohandel, modernt slaveri. Sen finns det så klart en skala med mindre allvarlig brottslighet, men som ur ett samhälleligt perspektiv blir väldigt allvarlig. Det undergräver förtroendet för staten och korrumperar hela branscher.
Nu anländer många ukrainska flyktingar till Sverige. Vad löper de för risker?
– De utgör en riskgrupp. Sen har ukrainska flyktingar vissa fördelar eftersom deras rättsliga status är klar.
Det är ännu värre för de som befinner sig i en rättslig gråzon?
– Absolut. Personer som på olika sätt har någon form av irreguljär ställning i Sverige löper allra störst risk.
I arbetet mot arbetslivskriminaliteten har myndigheterna flera gånger slagit larm om att de inte kan dela viktig information med varandra på grund av sekretesslagstiftning.
– Sekretessen är ett problem, den gör kontrollerna mindre effektiva. Det måste finnas bättre möjligheter för myndigheterna att utbyta information. Det finns en utredning på Finansdepartementet som tittar på det här.
Behöver man förändra lagstiftningen?
– Ja, det behöver finnas bättre möjligheter för informationsutbyte.
Du ska leda arbetet i Delegationen mot arbetslivskriminalitet till 2025. Om du får sia in i framtiden, vad hoppas du har hänt tills dess?
– Jämfört med i dag hoppas jag att omfattningen av arbetslivskriminaliteten har minskat.
Vad är det konkret som fått den att minska?
– Vi har en bättre och mer effektiv och resursstark myndighetskontroll. Den offentliga upphandlingen fungerar på ett lite annorlunda sätt. Upphandlare har tillgång till bättre information som gör att de kan fatta bättre beslut som är lättare att följa upp. Jag hoppas att vanliga konsumenter och företag är mer medvetna och att de har tillgång till bättre beslutsstöd som gör det lättare för dem att inte bidra till arbetslivskriminalitet. Jag hoppas också vi har förändringar i ett antal regelverk som påverkar detta.
Vad skulle det vara till exempel?
– Jag kan inte gå in på några detaljer. Men vi ser ju att det finns kopplingar till arbetskraftsinvandring, hur olika arbetsmarknadspolitiska stöd är utformade. Vi behöver nya regelverk som tar hänsyn till att människor kan hamna i en position då de är lätta att utnyttja.