Parterna skriver under det nya huvudavtalet i Saltsjöbaden. Från vänster: Camilla Frankelius, Martin Wästfelt, Martin Linder, Mattias Dahl, Susanna Gideonsson, Tommy Andersson, Torbjörn Johansson, Bengt Johansson, Beata Hammarskiöld. Foto: Marie Edholm
Parterna har skrivit under det nya huvudavtalet. ”Äntligen i mål”, säger LO:s ordförande Susanna Gideonsson.
Ett nytt huvudavtal har tecknats mellan parterna på arbetsmarknaden.
– Genom avtalet blir de allra otryggaste anställningarna tryggare och arbetare får mycket bättre möjlighet att ställa om till nya arbeten när gamla försvinner. För LO har detta varit en lång resa som tog sin början när vi begärde förhandlingar redan 2017. Nu är vi äntligen i mål och har hittat en lösning som ökar tryggheten för arbetare och som tydligt visar att det är arbetsmarknadens parter som äger de här frågorna, säger LO:s ordförande Susanna Gideonsson i ett partsgemensamt pressmeddelande.
22 juni 2022, en historisk dag. Foto: Marie Edholm
Svenskt Näringslivs vice vd Mattias Dahl kallar avtalet en seger för den svenska arbetsmarknadsmodellen.
– Vi har som parter efter år av förhandlingar hittat en balanserad lösning på svåra frågor om hur vi kan skapa utvecklingskraft i företagen, säger han.
– Huvudavtalet innebär en historisk förbättring av individens möjligheter att utveckla sin kompetens, säger PTK:s ordförande Martin Linder.
LO, PTK och Svenskt Näringsliv kunde knappast välja en annan plats för att underteckna avtalet än Grand Hôtel i Saltsjöbaden utanför Stockholm. Det var där det första huvudavtalet – Saltsjöbadsavtalet – undertecknades i december 1938.
Då var det LO och SAF (Svenska arbetsgivarförbundet, numera Svenskt Näringsliv) som efter år av konflikter, strejker och lockouter på arbetsmarknaden till slut enades om hur spelreglerna skulle se ut. Då, precis som nu, fanns ett hot om lagstiftning, men varken LO eller SAF vill ha någon politisk inblandning, utan gjorde upp själva.
De lagförslag om trygghet, omställning och anställningsskydd som riksdagen röstade igenom den 8 juni i år kom från arbetsmarknadens parter. Men hade de inte enats om hur reglerna i till exempel las (lagen om anställningsskydd) skulle förändras, hade politikerna bestämt i stället. Politiken satte även denna gång press på parterna att komma överens.
Saltsjöbaden 1938, en signatur för den svenska modellen. De som undertecknade Saltsjöbadsavtalet den gången var från vänster: metallarbetaren från Hofors och LO:s vice ordförande Gunnar Andersson, sågverksarbetaren från Älvkarleby och LO:s ordförande August Lindberg, Aseas vd och Saf:s ordförande Sigfrid Edström samt Saf:s verkställande direktör Gustaf Söderlund. Foto: TT Nyhetsbyrån
Att den nya lagstiftningen verkligen drevs igenom var en förutsättning för att det nya huvudavtalet kunde undertecknas i dag. Lagen och avtalet är en helhet.
LO:s ordförande Susanna Gideonsson säger till Dagens Arbete att hon är nöjd med hur långt parterna har kommit. I förhandlingarna har de hanterat de frågor som var viktiga för LO när de 2015 började resonera om att något behövde göras åt anställningsskyddet och möjligheterna till omställning.
– När det gäller omställningen kom vi betydligt längre än vi hade trott att vi skulle göra.
Nu gäller det för LO att få ut informationen om möjligheterna till extra studiestöd till sina medlemmar, fortsätter Susanna Gideonsson.
– Det är en stor utmaning. Våra medlemmar sitter inte framför skärmar och kan söka information. Så nu måste vi nå ut. Inom några år tror jag att medvetenheten kommer att ha höjts, säger hon.
Svenskt Näringslivs vice vd Mattias Dahl lyfter fram den ökade flexibiliteten för arbetsgivarna, även om ”ingen som startar ett företag någonsin vill säga upp folk”. Med reglerna om visstid och ökade möjligheter till omställning håller avtalet en bra balans menar han.
Omställningsstudiestödet är en jättereform, säger han till Dagens Arbete. Men CSN, Kammarkollegiet och parternas omställningsorganisationer ska alla vara redo att hantera det när det tas i bruk den 1 oktober. Däremot finns inte tillräckligt med utbildningsplatser, anser han.
– Utbildningssystemet är inte dimensionerat. Det kommer framför allt behövas fler kortare utbildningar.
Det är det bästa med den svenska modellen, vi försöker trots att det är svårt att förhandla och hitta kompromisser och lösningar, säger arbetsmarknadsminister Eva Nordmark. Foto: Lotta Holmström
Samma svar ger arbetsmarknadsminister Eva Nordmark, som också säger att ett arbete har påbörjats för att utbildningsutbudet bättre ska möta arbetsmarknadens behov, bland annat med fler kortare kurser.
Hon ser överenskommelsen som ett bevis på att den svenska modellen fungerar. Trots att det är svårt att förhandla hittar man kompromisser och lösningar.
– I skuggan av det som sker i riksdagen nu där det är väldigt rörigt politiskt, så är det skönt att se att parterna på den svenska arbetsmarknaden visar mod och tar ansvar, säger Eva Nordmark.
Det är upp till varje fackförbund att ansluta till huvudavtalet. Något som bara 4 av LO:s 14 medlemsförbund har fattat beslut om hittills – IF Metall, Pappers, Kommunal och HRF. De andra förbunden funderar ännu, till exempel GS som behöver mer tid för att kunna fatta ett väl avvägt beslut.
Både lagstiftningen och det nya huvudavtalet börjar tillämpas den 1 oktober i år. De förbund som inte ansluter till avtalet innan dess har möjlighet att göra det vid varje årsskifte.
I huvudavtalet finns bland annat möjlighet för arbetsgivare att göra fler undantag från turordningsreglerna vid uppsägning på grund av arbetsbrist, och arbetstagare får ett kompletterande omställningsstudiestöd utöver det nya statliga stödet som införs den 1 oktober.
FAKTA: Lagen och huvudavtalet
Här är några av de viktigaste ändringarna i lagen och i huvudavtalet.
Lagen: Gäller för alla.
Huvudavtalet: Gäller för de som går under ett kollektivavtal som tecknats av ett fackförbund som är med i uppgörelsen.
Turordningsregler
Lagen: Företag får undanta (det vill säga behålla) tre personer från regeln först in sist ut.
Huvudavtalet: Företag får undanta fyra personer, alternativt tre per driftsenhet. Om driftsenheterna slås samman till en turordningskrets får företaget undanta tre personer plus en för varje extra driftsenhet. Företaget kan också välja att undanta 15 procent av de som får sluta.
Uppsägning av personliga skäl
Lagen: Om det uppstår en tvist om en uppsägning av personliga skäl ska den uppsagda till skillnad från tidigare inte ha kvar sin anställning under tvistens gång. Om den uppsagda får rätt är skadestånden som arbetsgivaren får betala högre än nu.
Under väntan på att tvisten löses får den uppsagda a-kassa efter sex dagar.
Huvudavtal: Om man är medlem i ett förbund som driver tvisten får man en kompletterande ersättning upp till 80 procent av lönen under tvistens gång.
Inhyrning
Lagen: Om en person varit inhyrd på samma driftsenhet 24 månader under en period av 36 månader ska hen erbjudas tillsvidareanställning i det inhyrande företaget. Företaget kan välja att betala två månadslöner i stället.
Huvudavtalet: Företaget måste betala tre månadslöner om man inte tillsvidareanställer personen.
Visstid
Lagen: En särskild visstidsanställning övergår till tillsvidareanställning efter att man varit anställd i tolv månader under en femårsperiod.
Hyvling
Lagen: Om arbetsgivaren vill minska arbetstiden för en anställd, ska det ske enligt turordningsregler.
Omställningsstudiestöd
Lagen: Möjlighet att studera något som stärker din ställning på arbetsmarknaden upp till 44 veckor med 80 procent av lönen, upp till ett tak på en lön på 26 625 kronor. Stödet är villkorat bland annat med att man ska ha jobbat minst åtta år.
Huvudavtalet: Taket för ersättningen är högre, så att fler får 80 procent av lönen.
2 kommentarer till “Nytt Saltsjöbadsavtal har tecknats”
Hej! Det ni skriver i faktarutan om antalet undantag från turordningen – apropå vad som gäller för de arbetsgivare som ingår i organisationer som tecknat huvudavtalet – är lite missvisande. Ni skriver att dessa får undanta fyra arbetstagare om det finns en driftsenhet, alternativt 3 per driftsenhet. Men det förutsätter att varje driftsenhet samtidigt är en egen turordningskrets, och bortser från möjligheten att kretsa flera driftsenheter som del av en och samma turordningskrets (vilket man ju oftast gör när man inte blir överens om ett avtal).
Det är mer rättvisande att säga att företag med bara en driftsenhet får undanta 4 personer, men annars (i normalfallet) blir det 3 undantag + 1 ytterligare per tillkommande driftsenhet inom turordningskretsen. Dvs, ett företag som har tre driftsenheter inom turordningskretsen får då sammanlagt 5 undantag (men inte 9, som man kan förledas till att tro om man inte har detta klart för sig).
Stycket om detta i huvudavtalet lyder:
”Vad avser situationen att flera driftsenheter sammanlagts till en gemensam turordning genom tillämpning av 22 § tredje stycket anställningsskyddslagen, ska antal vid tillämpning av första stycket vara tre arbetstagare plus en arbetstagare per driftsenhet
som omfattas av sammanläggningen utöver den första driftsenheten, per avtalsområde.”
Hej Gunnar!
Tack för påpekandet, helt rätt. Vi förenklade lite för att göra det lättare att förstå. Men det du skriver kan ju ha stor betydelse i framtida förhandlingar om uppsägningar, därför lade jag in meningen:
”Om driftsenheterna slås samman till en turordningskrets får företaget undanta tre personer plus en för varje extra driftsenhet.”
Vi får ta och förklara det där lite mer utförligt när lagen börjat gälla!
Hälsningar
Anna Julius, reporter på Dagens Arbete
Hej! Det ni skriver i faktarutan om antalet undantag från turordningen – apropå vad som gäller för de arbetsgivare som ingår i organisationer som tecknat huvudavtalet – är lite missvisande. Ni skriver att dessa får undanta fyra arbetstagare om det finns en driftsenhet, alternativt 3 per driftsenhet. Men det förutsätter att varje driftsenhet samtidigt är en egen turordningskrets, och bortser från möjligheten att kretsa flera driftsenheter som del av en och samma turordningskrets (vilket man ju oftast gör när man inte blir överens om ett avtal).
Det är mer rättvisande att säga att företag med bara en driftsenhet får undanta 4 personer, men annars (i normalfallet) blir det 3 undantag + 1 ytterligare per tillkommande driftsenhet inom turordningskretsen. Dvs, ett företag som har tre driftsenheter inom turordningskretsen får då sammanlagt 5 undantag (men inte 9, som man kan förledas till att tro om man inte har detta klart för sig).
Stycket om detta i huvudavtalet lyder:
”Vad avser situationen att flera driftsenheter sammanlagts till en gemensam turordning genom tillämpning av 22 § tredje stycket anställningsskyddslagen, ska antal vid tillämpning av första stycket vara tre arbetstagare plus en arbetstagare per driftsenhet
som omfattas av sammanläggningen utöver den första driftsenheten, per avtalsområde.”
Hej Gunnar!
Tack för påpekandet, helt rätt. Vi förenklade lite för att göra det lättare att förstå. Men det du skriver kan ju ha stor betydelse i framtida förhandlingar om uppsägningar, därför lade jag in meningen:
”Om driftsenheterna slås samman till en turordningskrets får företaget undanta tre personer plus en för varje extra driftsenhet.”
Vi får ta och förklara det där lite mer utförligt när lagen börjat gälla!
Hälsningar
Anna Julius, reporter på Dagens Arbete