Industriarbetarnas tidning

Spionförfattaren som själv var agent

2 juni, 2022

Skrivet av Lennart Lund

Spänning John le Carrés romaner är lika vindlande och ­snåriga som den värld av spioner han skildrar. DA:s deckarexpert Lennart Lund följer under­rättelseagenten George Smiley genom decennierna.

En man lämnar Londons finansvärld och flyttar till en liten engelsk kuststad, där han öppnar bokhandel. Utan att först förstå det dras han in i en spionhistoria med kopplingar bakåt till Balkan och det kalla kriget. Det är huvuddragen i Silverview, John le Carrés sista bok, ännu en berättelse om hur människor kommer i vägen för historiens och politikens obevekliga och okänsliga logik.

Under sina 60 år av författande producerade le Carré 28 böcker. Ett sätt att ta sig an dem är att, som le Carré själv, utgå från George Smiley. Han finns med från början i Telefon till den döde, le Carrés debutroman. Den skrevs alltså innan Berlinmuren byggdes, i augusti 1961. 

Le Carré, ännu mest känd under sitt riktiga namn David Cornwell, arbetade på MI5 som spion och andra världskriget var fortfarande ett levande minne.

År 2020, samma år som han dog, tog John le Carré emot Olof Palmepriset vid en ceremoni i Konserthuset i Stockholm. Joakim Palme överlämnar prisplaketten. Här kan du läsa Carrés tacktal. Foto: TT Nyhetsbyrån

Berättelsens huvudperson är alltså Smiley, en kort, tjock och närsynt agent i brittiska underrättelsetjänsten som helst vill dra sig tillbaka till sina studier av mindre kända tyska poeter. 

Inledningsvis verkar Smiley ofrivilligt få uppleva sina drömmars förverkligande – en diplomat som Smiley förhört om hans politiska lojalitet skjuter sig på kvällen efter samtalet och lastar i självmordsbrevet Smiley för detta, trots att denne sagt till diplomaten att han ska frias från misstankar.

När Smiley undersöker fallet närmare finner han inte bara en mordkomplott, utan även ledtrådar bakåt till sin tid som spion i nazisternas Tyskland och en student som han värvade och samarbetade med i motståndsrörelsen. Nu leder han den östtyska spionring Smiley håller på att nysta upp. Efter två mordförsök på Smiley står det klart att de nu de facto är dödsfiender. Hur tungt ska denna gamla vänskap få väga i slutuppgörelsen?

George Smiley förekommer i nio av le Carrés böcker, ibland som huvud-person, alltid viktig. Berättelserna är spridda över tid och varvade med -annat i le Carrés rika produktion. Efter debuten kom Mord i högre skolan, en ren deckare i internatskolemiljö, följd av Spionen som kom in från kylan. Där har Smiley en roll i bakgrunden, likaså i den efterföljande Spegelkriget. Båda dessa handlar om agenter som smugglas in i DDR.

Med Mullvaden inleds en trilogi som inkluderar En hedervärd skolpojke/Käpp i hjulet och Smileys krets/Vinnare och förlorare. Här finns tämligen lite action men mycket spänning tack vare le Carrés förmåga att skildra människor och deras drivkrafter. Hans beskrivningar av förhör och sammanträden är veritabla rysare. För spioner – oavsett uppdragsgivare – gäller det att kunna skärskåda människors motiv, drömmar och mardrömmar för att kunna köpa, värva eller (ut)pressa dem. Hur mycket sådan brutalitet tål de ideal man kämpar för?

Efter denna trilogi går le Carré över till fristående spänningsromaner, de flesta med koppling till spioneri, politik och internationella relationer. De två återstående böckerna med Smiley är båda återblickar över det kalla kriget, skrivna efter murens fall 1989.

Efter le Carrés död låg manuset till Silverview färdigt i väntan på att bli utgivet, konstaterar sonen Nick Cornwell i efterordet. Han förklarar att här finns en mer långtgående kritik av den brittiska underrättelsetjänsten än någonsin tidigare. 

För det är ju så, att en av de saker som lyfter le Carrés romaner över de flesta andra spionhistorier, är hur han synliggör konstrasten mellan vad de inblandade faktiskt gör och de ideal i vars namn det sker. 

Detta uttrycks mer högtravande i motiveringen till att le Carré 2020 fick Palmepriset för sin ”engagerande och humanistiska opinionsbildning i litterär form kring frågor rörande individens frihet och mänsklighetens ödesfrågor”.

Om du Aldrig läst John le Carré – Börja här!

 I Telefon från den döde introduceras inte bara Smiley och hans bakgrund, utan även en rad med-arbetare inom och utom säkerhetstjänsten som återkommer i flera berättelser. Dessutom är den en viktig bakgrund till Spionen som kom in från kylan, vilket dock framgår först när man läser denna le Carrés genombrottsroman. Den brittiska agenten Leamas har i Berlin tvingats se sin sista östtyska agent fångas in och skjutas.

Nu ska han som avhoppare försöka ta sig tillbaka och få hämnd.

Mullvaden handlar om en dubbelagent – mullvad – i den brittiska underrättelsetjänstens innersta.
Den avpolletterade Smiley kallas in för att reda ut vem av hans gamla vänner och kollegor som är förrädaren som orsakar brittiska agenters misslyckanden och död. Oerhört spännande, det gäller som alltid hos le Carré att läsa långsamt, till synes triviala fakta kan vara fundamentala. 

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

Du kanske också vill läsa…

Överrumplande och adrenalinstinn sydstatsdeckare  

Överrumplande och adrenalinstinn sydstatsdeckare  

Bug Montage är beredd att gå långt för att rädda sin familj undan fattigdomen. I S. A. Cosbys Asfaltsland blir konsekvenserna snabbt större än någon kunnat räkna med. 

Varför är man mera rädd om djur och växter än om människor?

Varför är man mera rädd om djur och växter än om människor?

Den frågan ställdes på Fabriksarbetareförbundets kongress 1971 och orsakade våldsamt uppseende. En ny bok förklarar varför.

Visst låg man mer förr

Visst låg man mer förr

DA:s Marcus Derland läste boken ”Alla tiders sex” och fick fördomar bekräftade – men också en och annan överraskning.

Jämlikheten som försvann

Jämlikheten som försvann

Bilden av Sverige som ett unikt jämlikt land lever kvar trots att vi i dag har lika djupa klassklyftor som på 1940-talet. Den nyutgivna antologin Klass i Sverige sticker hål på en föråldrad självbild.

Nya vinklar på Palme och Sträng

Nya vinklar på Palme och Sträng

När Olof Palme uppmärksammas gäller det nästan alltid mordet. Men Palme, tillsammans med Gunnar Sträng, var med och skapade välfärdslandet Sverige. Journalisten Lennart Lund tipsar om böcker som ger nya perspektiv på dem båda.

Litterär pandemi för karantänsoffan

Litterär pandemi för karantänsoffan

I tusentals år har pandemierna och farsoterna dragit genom litteraturen och lämnat lidande och död i sina spår – men även en stor portion kärlek och framtidstro. Dagens Arbete ger dig tipsen till karantänsoffan.

Det nya ljudet från Bakersfield

Det nya ljudet från Bakersfield

Miljoner fattigbönder tvingades fly sina hem och samlades i nödtorftiga läger. I dessa utanförskapsområden växte den amerikanska arbetarklassen­s musik fram: en modern, uppkäftig country and western.

Deckarklassiker i nya kläder

Deckarklassiker i nya kläder

Omvärlden förändras, deckargåtan består. De riktigt bra kriminalhistorierna kan leva långt efter författarens död. DA:s deckarexpert Lennart Lund dyker ner i floden av nyutgivna klassiker.

En eldig svensk historia

En eldig svensk historia

Vedspisar och pinnstolar. De fanns där i stugorna, till synes självklara inslag bland trasmattor och kopparkittlar. Ingen har berättat deras historia – förrän nu.

Julens bästa kulturklappar

Julens bästa kulturklappar

Sällskapsspel, böcker, tid – eller ett gåvokort för fem fotbollslag i Kenya. Kolla in våra förslag till under-granen-presenter som inte kostar skjortan.

Avtal 2023

Avtal klart – löneökningar på 7,4 procent på två år

Avtal klart – löneökningar på 7,4 procent på två år

Facken inom industrin har kommit överens med arbetsgivarsidan om ett tvåårigt avtal. Därmed är märket satt.

Risk för strid om låglöne­satsningen

Risk för strid om låglöne­satsningen

Parterna hade inte ens hunnit lämna presskonferensen innan det blev tydligt att en del i industrins avtal verkar tolkas olika. Ska satsningen ingå i det överenskomna löneutrymmet, eller läggas ovanpå?

Fem avgörande frågor i årets avtalsrörelse

Fem avgörande frågor i årets avtalsrörelse

På lördag ska det finnas ett nytt avtal. Fack och arbetsgivare sitter nu i slutförhandlingar för att hinna i tid. Här är fem frågor som återstår att lösa.

Facken säger nej till första avtalsförslaget

Facken säger nej till första avtalsförslaget

”Nivåerna måste upp”, säger IF Metalls avtalssekreterare Veli-Pekka Säikkälä.

Strejkar vi svenskar för lite?

Strejkar vi svenskar för lite?

Samförstånd före strejk har länge varit den svenska modellen i praktiken. Men är fackens hot om strejk en nödvändig muskelträning för att hålla sig i trim? Och vilka frågor är så viktiga att facket bör gå ut i strejk?

Därför är avtalsrörelsen laddad som ingen annan

Därför är avtalsrörelsen laddad som ingen annan

Priserna stiger och ibland handlar det bara om att lönen ska räcka månaden ut. Kommer förhandlarna att ta hänsyn till det, undrar Dagens Arbetes reporter Anna Julius.

”Det är vår tur att få det bättre”

”Det är vår tur att få det bättre”

Vi LO-medlemmar måste få kompensation för det vi stått tillbaka för under de senaste åren, skriver Rainor Melander, Pappers avdelningsordförande på Väja bruk.

Bankkris – ordet som får industrin att rysa

Bankkris – ordet som får industrin att rysa

Många minns hur en kraschad bank på andra sidan jordklotet kan stoppa produktionen och skicka ut tusentals i arbetslöshet. Är det annorlunda den här gången?

Så lyckades tyska facket få högre löner

Så lyckades tyska facket få högre löner

Hur lönerna ökar i konkurrentlandet Tyskland påverkar svensk avtalsrörelse. Men vad betyder de siffror som slungas nedifrån kontinenten? DA reder ut vad som hände när 3,9 miljoner tyska verkstadsarbetare fick ett nytt kollektivavtal.

Missnöje med lågt lönekrav

Missnöje med lågt lönekrav

Inflationen äter upp löneökningarna. På industrier runt om i landet frågar sig många: Varför är det vi arbetare som ska ta smällen?

Intern kritik i IF Metall: Fick veta budet för sent

Intern kritik i IF Metall: Fick veta budet för sent

Många förtroendevalda blev tagna på sängen av fackens bud på 4,4 procent. Lars Ask, klubbordförande på Volvos Verkstadsklubb i Skövde, tycker att de borde fått veta budet i förväg.