Industriarbetarnas tidning

Den franska pappersrevolutionen

12 september, 2022

Skrivet av

Före industrialiseringen var papperstillverkning ett tidskrävande och ofta mödosamt hantverk. Lumpsortering, putsning och pressning av de färdiga arken utfördes oftast av kvinnor och barn. Illustration ur boken Papeterie.

Första arket. Louis-Nicolas Robert var missnöjd med sina arbetare och skapade därför den första pappersmaskinen. Men han tjänade aldrig några pengar på sin uppfinning.

Bruket i Essonnes, strax söder om Paris, har gjort papper sedan 1300-talet. Nu är det 1793 och den största beställaren är den unga franska republiken som behöver papper till sina sedlar.

Sedan århundraden är papperstillverkningen ett hantverk, det utförs för hand av stolta yrkesmän som vet sitt värde. Fabriken i Essonnes är inget undantag. Här arbetar 300 personer och konflikterna är många.

Bruket i Essonnes ägs av familjen Didot, en av Frankrikes största papperstillverkare, och de har precis flyttat över en medarbetare från sitt Parisförlag: Louis-Nicolas Robert. Hans ankomst kommer att förändra historien på många sätt, men det vet de ännu inget om.

Louis Nicolas Robert fick inte någon ära för sin uppfinning under sin levnad. Men i dag står han staty utanför kyrkan i Vernouille. Porträttet är målat av hans syster.

Louis-Nicolas Robert är strax över 30 år när han anländer till Essonnes. Född i en välbärgad familj har han som ung gått i skola hos Minimer-orden, genomsyrad av matematik och vetenskap. Louis Nicolas älskar att studera, hans kamrater kallar honom ”filosofen”.

Den amerikanska revolutionen 1776 väcker hans kampvilja, och han söker värvning endast 15 år gammal. Han beskrivs som ”en ivrig själ, mycket stolt och framför allt väldigt lättpåverkad”. Men  eftersom han dessutom är både klen, kortväxt och framför allt för ung så nobbas han av armén. Han återvänder hem, med svansen mellan benen, slutför sina studier och tar arbete som skrivare.

Fyra år senare har Louis-Nicolas bättre lycka, och får ansluta till ett artilleriregemente i Calais där han lär sig bemästra kanonen. Han lyckas därefter ta sig till Amerika, men den franska insatsen är på upphällningen. Louis Nicola-s återvänder till Frankrike redan efter något år, och hamnar rakt in i en annan omvälvande revolution. Nu på hemmaplan.

I sin roll som underofficer bevittnar han kungadömets sammanbrott, och när han lämnar armén efter 14 år är det en ny tid som väntar. Republiken är utropad, och det stormiga 1800-talet står för dörren. 

Louis-Nicolas gifter sig och skaffar ett jobb. Som korrekturläsare hos Didots, familjen som lever på den nya tidens främsta verktyg: det tryckta ordet och papperet som gör det möjligt.

Han visar snabbt framfötterna med sin intelligens och precision, och när problem uppstår vid familjen Didots pappersbruk i Essonnes är det alltså Louis-Nicolas Robert de skickar.

För Louis-Nicolas är lösningen mekanisk. Det är grälen inom skrået för pappersmakare som skapar problem i produktionen, alltså bör de fjärmas från tillverkningen. 1797 står en första modell av hans pappersmaskin klar. 

Den är ett misslyckande, och han flyr tillfälligt från Essonnes. Didot ger honom ett uppdrag vid en närliggande mjölkvarn för att ”vila upp sig”. Efter några månader uppmuntras han att göra ett nytt försök. Och nu går det bättre.

1798 lyckas hans nya maskin skapa ett papper som obrutet kan matas fram på rulle. Måtten är förvisso ännu blygsamma, 64 cm bredd och 260 cm längd. Men jämfört med de pappersark som tillverkats för hand är det en revolution. 

Louis Nicholas Roberts uppfinning, från 1798, formar papperet i en lång bana. En av hans modeller finns idag på Tekniska museet i Stockholm.

Louis-Nicolas ansöker om patent hos regeringen: Det har varit min dröm att förenkla tillverkningen av papper genom att form-a det med oändligt mycket mindre kostnader, och framför allt att göra ark av extraordinär längd utan hjälp av någo-n arbetare, endast med hjälp av mekaniska medel. Genom idogt arbete, av erfarenhet och med stora kostnader har jag lyckats och en maskin har tillverkats som uppfyller mina förväntningar. Maskinen ger tids- och kostnadsekonomi och extraordinärt papper, som är 12 till 15 meter långt, om man så önskar.

Han får sitt patent och framgången borde vara ett faktum. Det dröjer inte länge förrän papperstillverkare i Europa ser nya möjligheter, och inom bara något decennium har maskintillverkat papper utkonkurrerat det handgjorda hantverket. Inte minst inom tapet-industrin ger de nya maskinerna helt nya möjligheter. Men Louis-Nicolas Robert förblir lottlös.

Inom bara något decennium har maskintillverkat papper utkonkurrerat det handgjorda hantverket. 

Han hamnar omgående i gräl med Didot om äganderätten och säljer sitt patent till familjen. Men de betalar inte, så han kräver det tillbaka, lyckas återfå det och startar ett eget pappersbruk. Då har emellertid familjen Didot redan lyckats engagera en engelsk svåger, John Gamble, att utveckla Louis-Nicolas prototyp i England i stället.

Foto på patentansökan

Gamble förbättrar Louis-Nicolas maskin och får ett engelskt patent som därefter ligger till grund för den fortsatta teknikutvecklingen. Roberts patent är därmed snudd på värdelöst utanför Frankrike. Han lämnar pappersindustrin och öppnar en liten skola i den lilla staden Vernouillet där han undervisar barn till fattiga familjer för en blygsam kostnad.

När hans patent löper ut 1814 har Louis-Nicolas Robert inte råd att förnya det. 1824 skriver han till de lokala myndigheterna och vädjar om hyresrabatt för sin skola som hotas av nedläggning. 

Fyra år senare avlider Louis-Nicolas Robert, i fattigdom och misär. 1976 upptäcktes Roberts originalritningar på en auktion och kunde fotograferas, men det är okänt vem som köpte dem och var de numera finns.

Pappersbruket i Essonnes gick i konkurs 1801; när närliggande tillverkare satsade på de maskiner som en gång utvecklats här så somnade den gamla fabriken in. Men i mitten av 1800-talet tog papperstillverkningen ny fart i Essonnes, för att nå sin kulmen 1970 då 1 100 personer arbetade på fabriken.

Därefter började det gå sämre för Essonnes, liksom så många andra delar av den franska industrin. 1986 lades bruket ned. Byggnaderna stod därefter länge tomma innan de slutligen började rivas i början av 2000-talet. Marken var då starkt förorenad. Enligt Wikipedia planeras ”en ekologisk stadsdel som inte har något spår av pappersbruket på platsen”. 

Spåren av pappersmaskinens fader är inte heller många. Skapandet av pappersmaskinen skänkte inte Louis-Nicolas Robert någon ära under hans levnad. Men i dag står i alla fall hans staty utanför kyrkan i Vernouillet. 

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

Du kanske också vill läsa…

Redo för disken i det nya folkhemmet

Redo för disken i det nya folkhemmet

Ramnäs bruk i Surahammar är mest känt för sina kättingar, men tillverkade även diskbänkar.

Lastbilar ut –  strumpor in

Lastbilar ut –  strumpor in

Det är kortfrisyrens år 1929, på Malmö strumpfabrik.

”Se på mattorna, det är jag”

”Se på mattorna, det är jag”

Märta Måås-Fjetterström anade inte att hon skulle bli en av landets främsta textil­konstnärer. Hon visste bara att hon var tvungen att gå över gränsen

”Jag ville ut på gatorna och föra liv”

”Jag ville ut på gatorna och föra liv”

Möt sångaren och aktivisten Anne Feeney. Inspiration hittar hon bland vanligt folk, sin farfar – och Joe Hill. I dagarna är det 100 år sedan arbetargrabben från Gävle avrättades i USA.

Strejktalare dömdes till straffarbete på Långholmen

Strejktalare dömdes till straffarbete på Långholmen

Sverige har haft politiska fångar. De flesta hamnade på Långholmen. En ung metallarbetare var en av dem.

Hej Socialdemokrat! – här är den indragna vallåten från 1968

Hej Socialdemokrat! – här är den indragna vallåten från 1968

1968 fick Socialdemokraterna 50,1 procent av rösterna i riksdagsvalet. Men det var knappast tack vare kampanjlåten ”Hej Socialdemokrat!”. Kalle Lind berättar.

Fackets starka motstånd mot nazismen

Fackets starka motstånd mot nazismen

Författaren Anna-Lena Lodenius gästar Dagens Arbete Historia. Tillsammans med Harald Gatu och Helle Klein utforskar hon hur arbetarrörelsen hanterat högerextremismen historiskt. Författaren Mats Wingborg ger en nutida internationell utblick.

Facket och flyktingarna

Facket och flyktingarna

Svenska facken smugglade flyktingar, pengar och information under andra världskriget. Norska motståndsmän fick bo i ett hus i centrala Stockholm under täckmanteln att de var grafiska ombudsmän.

Hatten av för hatten!

Hatten av för hatten!

Lindbergs hattfabrik var en gång i tiden en av de större arbetsplatserna i Örebro. En fabrik med en speciell doft, minns Anita König.

Det dagas på Orrefors

Det dagas på Orrefors

Orrefors glasbruk var nära att gå i konkurs en gång. Men då kom plötsligt en mångmiljonorder – från diktatorn Saddam Hussein.

Avtal 2023

Irene Wennemo: Höjda chefslöner försvårar avtalsrörelsen

Irene Wennemo: Höjda chefslöner försvårar avtalsrörelsen

Om de allra högsta cheferna får kraftigt höjda ersättningar under avtalsrörelsen blir det svårare för parterna att komma överens, säger Medlingsinstitutets generaldirektör Irene Wennemo.

Därför är avtalsrörelsen laddad som ingen annan

Därför är avtalsrörelsen laddad som ingen annan

Priserna stiger och ibland handlar det bara om att lönen ska räcka månaden ut. Kommer förhandlarna att ta hänsyn till det, undrar Dagens Arbetes reporter Anna Julius.

Teknikföretagen kräver 2,0 procent

Teknikföretagen kräver 2,0 procent

Teknikföretagen vill se en löneökning på 2,0 procent. De föreslår ett engångsbelopp enligt tysk modell om 3000 kronor. De vill även öka företagens makt över arbetstiden.

”Låt protester bli årets julklapp till ledningen”

”Låt protester bli årets julklapp till ledningen”

När våra företrädare lämnar oss med svältlöner så måste vi ta saken i våra egna händer och protestera, som resten av världen gör, skriver sex IF Metall-medlemmar.

Pappers säger ja till 4,4 procent

Pappers säger ja till 4,4 procent

Pappers ställer sig bakom LO-samordningen. Det blev klart under förbundsmötet i Uddevalla på söndagen. ”Det känns bra!”, säger Pappers förbundsordförande Pontus Georgsson.

GS säger ja till avtalskrav

GS säger ja till avtalskrav

GS ställer sig bakom de framlagda kraven inför kommande avtalsrörelse.

IF Metalls avtalsråd sa ja till plattformen

IF Metalls avtalsråd sa ja till plattformen

Många tyckte att avtalskraven var för låga men IF Metalls avtalsråd röstade ändå ja till att vara med i Facken inom industrins och LO:s plattformar. 

Vilse i avtalsspråket?

Vilse i avtalsspråket?

Dagens Arbete hjälper dig att förstå de vanligaste orden som har med dina villkor att göra.

Intern kritik i IF Metall: Fick veta budet för sent

Intern kritik i IF Metall: Fick veta budet för sent

Många förtroendevalda blev tagna på sängen av fackens bud på 4,4 procent. Lars Ask, klubbordförande på Volvos Verkstadsklubb i Skövde, tycker att de borde fått veta budet i förväg.

”Nu tar vi lönekampen till IF Metalls kongress”

”Nu tar vi lönekampen till IF Metalls kongress”

Vi gick ner i lön vid krisen 2008, och lät oss permitteras under pandemin, samtidigt som företagen tog ut jättevinster. Vi måste visa ledamöterna på IF Metalls kongress att vi inte tänker nöja oss med luft i plånboken, skriver IF Metall-medlemmen Andreas Köhler.

Arbetsgivarna: Kraven är för höga

Arbetsgivarna: Kraven är för höga

Varken Industriarbetsgivarna eller Trä- och möbelföretagen tycker att Facken inom industrins lönekrav är rimliga. ”Vi betraktar världen ur olika perspektiv.”

Dagens Arbetes poddar Lyssna på de senaste avsnitten

Hej Socialdemokrat! – här är den indragna vallåten från 1968

Hej Socialdemokrat! – här är den indragna vallåten från 1968

1968 fick Socialdemokraterna 50,1 procent av rösterna i riksdagsvalet. Men det var knappast tack vare kampanjlåten ”Hej Socialdemokrat!”. Kalle Lind berättar.

Den bortglömda Linje 2-sången

Den bortglömda Linje 2-sången

Lyssna på Linje 2-sången från kärnkraftsomröstningen 1980. Dagens Arbetes reporter Jonas Nordling har grävt i arkivet – och pratat med linje 2-generalen.

Facket och näringslivet vill se snabbare grön omställning

Facket och näringslivet vill se snabbare grön omställning

Det största hindret för den gröna omställningen är att beslutsfattare och allmänhet inte tror att den kommer att kunna genomföras. Lyssna på podden med Marie Nilsson, Svante Axelsson och Helle Klein.

Hoten mot de svenska industrijobben

Hoten mot de svenska industrijobben

Svensk basindusti exporterar 90 procent av produkterna. Så hur drabbas Sverige när länder som USA vill rädda sina egna industrijobb? Och hur går det med den gröna omställningen när energikrisen slagit till?

Den stora modebluffen

Den stora modebluffen

När Domsjös trämassa blir viskosfiber i Indien görs det med metoder som har skadat människor och miljö i mer än hundra år. Så varför låtsas svenska ­mode­företag som H&M att det är nytt och fräscht?

Minister Paulina Brandberg om Döden på jobbet

Minister Paulina Brandberg om Döden på jobbet

Fler dör i arbetsplatsolyckor än i dödsskjutningar. Nya ministern reagerar: Inte godtagbart.

Första kvinnan på gjuteriet

Första kvinnan på gjuteriet

1960-talet hade precis börjat när småbarnsmamman Anna-Lisa Misker klev in på Pentaverken i Skövde. ”Jobba på fabrik fanns inte på min karta”, berättar hon. Men hon blev kvar i 32 år.