Det nya huvudavtalet – så funkar det

Avtal IF Metall och Pappers har anslutit sig till huvudavtalet mellan LO och Svenskt Näringsliv. Här är de viktigaste nyheterna för dig som medlem.

Huvudavtalet kallas den överenskommelse som ligger till grund för svensk arbetsrätt. Den bygger på principen att parterna på arbetsmarknaden kommer överens om villkoren, inte politiker. Det senaste huvudavtalet undertecknades den 22 juni 2022 mellan Svenskt Näringsliv, LO och PTK.

Därefter väljer varje enskilt fackförbund om det ska ansluta sig till avtalet.

IF Metall och Pappers har anslutit sig till detta huvudavtal och det gäller därmed på arbetsplatser med de förbundens kollektivavtal. Ännu har inte GS-facket fattat ett beslut i frågan.

Det nya avtalet handlar, precis som det tidigare, om villkor för anställningar och uppsägning. En viktig punkt är att avtalet nu gäller fler, i och med att även visstidsanställda omfattas.

Avtalet ska ge bättre förutsättningar för kompetensutveckling medan man är anställd, alltså inte bara om man är arbetssökande, och staten spelar numera en stor roll för finansieringen.

Arbetsgivaren har fått nya förutsättningar för att göra sig av med medarbetare, bland annat utökade möjligheter att undanta enskilda medarbetare från att bli uppsagda.

Bättre stöd för att kunna få nytt jobb

Omställningsstöd

Precis som tidigare ger det nya avtalet rätt till åtgärder som underlättar för en uppsagd löntagare att få nytt arbete.

Det kan handla om rådgivning, vägledning, förstärkt stöd för sjuka, validering av kunskaper, utbildningar och studiestöd. Stödet kan gå till såväl tillsvidareanställda som visstidsanställda som förlorat sitt jobb på grund av arbetsbrist eller på grund av sjukdom.

Kompetensstöd

Det nya avtalet ger även rätt till åtgärder som stärker löntagarens ställning på arbetsmarknaden utan att anställningen upphört. Även här kan det handla om rådgivning, vägledning, validering av kunskaper, utbildningar och studiestöd.

Vilka omfattas?

För att omfattas av omställningsstöd och kompetensstöd ska man ha arbetat minst 16 timmar per vecka i genomsnitt, och minst 12 månader under en tvåårsperiod.

Föräldraledighet och sjukskrivning är överhoppningsbar tid. Även visstidsanställda har rätt till stöd.

För att ha rätt till studiestöd (läs vidare längre ner) krävs minst åtta års anställning och att man arbetat i genomsnitt minst 16 timmar per vecka.

Lättare att få studiestöd och skola om sig

Omställningsstudiestöd

I juni fattade riksdagen beslut om att införa ett nytt offentligt studiestöd för att stärka medborgarnas ställning på arbetsmarknaden. Detta omställningsstudiestöd finansieras via skattsedeln, ska administreras av Centrala studiestödsnämnden (CSN) och kan sökas av alla, även den som inte omfattas av ett kollektivavtal.

Det statliga stödet ger 80 procent av förlorad inkomst upp till 4,5 inkomstbasbelopp. Utöver detta finns även möjlighet att ta studielån. Löntagare som omfattas av det nya huvudavtalet kan även söka kompletterande studiestöd och kortvarigt studiestöd. (2022 är inkomstbasbeloppet 71 000 kronor).

Kompletterande studiestöd

Utöver stödet som alla kan söka, kan den som omfattas av det nya huvudavtalet få 80 procent av inkomsten upp till 5,5 inkomstbasbelopp per år, och 65 procent av inkomsten därutöver upp till 12 inkomstbasbelopp per år. Detta stöd hanteras av parternas Trygghetsfond TSL.

Kortvarigt studiestöd

Enligt det nya avtalet kan du dessutom få ett studiestöd för utbildningar som är kortare än en studievecka. Även detta stöd hanteras av Trygghetsfonden TSL.

Nya regler vid uppsägning

En av de största anledningarna till det nya avtalets tillkomst har varit arbetsgivarnas missnöje med reglerna vid uppsägning. Det fanns en önskan om att kunna undanta fler från turordningslistor, samt att lättare kunna säga upp på grund av personliga skäl.

Riksdagen har fattat beslut om förändringar inom lagen om anställningsskydd (las) som möjliggör det, och det nya avtalet innehåller därför ändringar utifrån detta.

Sakliga skäl

Enligt de nya las-reglerna ska uppsägning på grund av personliga skäl nu bygga på ”sakliga skäl”, i stället för ”saklig grund”.

Bytet av begrepp signalerar främst en nystart för hur begreppet ska tolkas. I grunden handlar det om att den som bryter mot anställningsavtalet ska kunna sägas upp. Men arbetsgivaren måste kunna ange sakliga skäl och de ska bygga på krav som kunnat förutses av löntagaren.

De nya reglerna gör det fortfarande möjligt att motsätta sig en uppsägning som skett av personliga skäl. Den största skillnaden med de nya reglerna är att den som sagts upp inte längre får behålla sin anställning under själva processen.

Den som omfattas av det nya huvudavtalet kan då i stället få en speciell a-kasseersättning.

Turordning

Principen ”sist in – först ut” kvarstår även med de nya las-reglerna. Och precis som tidigare kan arbetsgivare och lokalt fack komma överens om en annan ordning, en så kallad avtalsturlista. Det nya är att arbetsgivaren fått större möjligheter att undanta vem som ska sägas upp. Om det inte finns någon lokal överenskommelse får arbetsgivaren undanta tre arbetstagare per driftsenhet. Finns endast en driftsenhet får fyra arbetstagare undantas.

Det nya huvudavtalet ger dessutom arbetsgivaren ytterligare ett alternativ: 15 procent av de som skulle varslats om uppsägning vid turordning kan i stället undantas. Detta undantag får dock inte vara fler än 10 procent av de som arbetar på berörd driftsenhet.

Avgångsbidrag

Precis som tidigare har löntagare rätt till så kallat avgångsbidrag (AGB) om ens anställning upphör eller inte förlängs på grund av arbetsbrist. Du måste då vara över 40 år och ha varit anställd under minst 50 månader de senaste fem åren.

Om du haft anställning under 50 månader, men varit anställd vid flera olika företag, har du ändå rätt till AGB. Dock krävs det att alla dina arbetsgivare varit anslutna till avtalet.

Bidraget har ett grundbelopp (i år 37 885 kronor) och ett ålderstillägg för varje år mellan 50 och 60. (2022 är maxbeloppet 55 100 kronor.)

Bättre för dem med osäkra anställningar

Stärkta rättigheter

De nya las-reglerna och det nya huvudavtalet innebär flera förbättringar för visstidare, deltidare och inhyrda. Heltid ska vara norm vid anställning. Arbetsgivare som anställer med annat mått än heltid
måste kunna ange varför, och det ska i så fall ske skriftligt.

Om en arbetsgivare vill ändra sysselsättningsgraden, så kallad hyvling, ska det följa särskilda turordningsregler, och de berörda får en omställningstid på upp till 3 månader.

Den tidigare anställningsformen allmän visstid, som i princip möjliggjorde omotiverade och obegränsade visstidsanställningar, upphör. Har du varit visstidsanställd i sammanlagt mer än 12 månader under en femårsperiod ska du få en tillsvidareanställning.

Den som varit uthyrd till ett kundföretag mer än 24 månader under en 36-månadersperiod ska erbjudas en tillsvidareanställning hos de inhyrande företaget.

Företaget kan dock välja att ge den inhyrda tre extra månadslöner i stället