Industriarbetarnas tidning

Myndigheterna stoppar anställda – men har inte tillgång till fakta

6 september, 2022

Skrivet av

Anställda blir av med jobbet – utan att få veta varför. Inte heller myndigheterna som fattar beslutet vet exakt vad det grundar sig på. MSB förlitar sig helt på Polisens yttrande – och Polisen hänvisar till sekretess. En ny dom kan ändra på det.

Sen i fjol måste alla som jobbar med sprängmedel lämplighetsprövas. På flera företag inom försvarsindustrin i Karlskoga har anställda fått sluta, efter att Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, bedömt dem som olämpliga. Varken personerna själva eller företagen har fått veta vad besluten grundat sig på. De har bara kunnat gissa om personen till exempel finns i belastningsregistret.

Inte heller de som fattat besluten, i de här fallen MSB, har den fulla bilden. Polisen, som utför själva kontrollen, har ansett att det råder sekretess mellan myndigheterna om vissa uppgifter, och därför inte gett dem till MSB.

Trots det har MSB helt förlitat sig på polisens yttrande. Har polisen bedömt någon som olämplig, går MSB på den linjen, och personen får inte jobba kvar.

Läs också

Förlorar jobbet – men får inte veta varför

Det var i princip bara att trycka på nödstoppet och packa ihop, säger Robban. Sedan i fjol måste alla som jobbar med sprängmedel godkännas av myndigheterna. Flera har fått sluta sina jobb – utan att få veta varför de skulle vara olämpliga.

Ann-Sofie Eriksson, enhetschef på MSB, säger att det står i förordningen att MSB ska inhämta yttrande från Polismyndigheten och att yttrandet därför också måste ges tyngd.

– Vi anser att det är Polisen som har bäst möjlighet att bedöma lämpligheten, säger hon.

Ändringarna i lagen gjordes ovanligt snabbt för att komma till rätta med problemen med ökade sprängdåd i samhället. MSB hade velat att det var tydligare vilka omständigheter som gör att en person ska bedömas som lämplig att hantera explosivämnen i tjänsten eller inte.

– Det hade underlättat vårt arbete, säger Ann-Sofie Eriksson.

Regeringen sa nej till tydligare skrivningar. I ett mejl skriver regeringskansliet att det inte var lämpligt att ange till exempel exakt vilka brott eller andra omständigheter som skulle göra någon olämplig, eftersom situationen kan vara så olika. Det får tillståndsmyndigheterna (MSB eller kommunen) och i andra hand domstolarna avgöra.

Hos polisen är det Nationella operativa avdelningen, NOA, som gör bedömningarna. De har tillgång till fler uppgifter än MSB. MSB kan få utdrag ur belastningsregistret och misstankeregistret, men polisen har till exempel spaningsregistret, där man inte ens behöver vara misstänkt för att finnas med.

NOA vill inte svara på vilka uppgifter de tittar på. I slutändan, anser de, är det inte de som avgör saken, utan domstolarna, om beslutet överklagas. Det är först när det finns en dom i en högre domstol som man vet säkert var gränsen går.

Flera beslut har överklagats av personer som bedömts olämpliga, eller av deras arbetsgivare. Målen kommer då till förvaltningsrätten. I vissa fall har MSB fått rätt, i andra fall den enskilde eller företaget, beroende på omständigheterna. Men de domarna är inte vägledande, eftersom förvaltningsrätten är den lägsta av förvaltningsdomstolarna.

I mitten av juni kom däremot en dom i kammarrätten i Göteborg som kan bli vägledande och göra att polisen behöver lämna fler uppgifter till MSB. MSB uppmanades att ompröva ett fall där en person bedömts olämplig. Domstolen slog fast att myndigheten då behövde mer information.

– Vi kommer att rätta oss efter domen, men då behöver vi ha bättre underlag från polisen, säger Ann-Sofie Eriksson på MSB.

MSB har därför begärt fler uppgifter från polisen. De har fått uppgifterna, men ännu inte fattat beslut.

Så går prövningen till

Företag skickar in uppgifter till MSB på anställda som ska hantera explosiva varor.

MSB skickar vidare uppgifterna till polisen, som gör en lämplighetsprövning.
Om polisen inte anser att personen är lämplig får MSB ett meddelande om att hen är olämplig för att hen ”förekommer i brottsliga eller olämpliga miljöer”. MSB fattar beslutet om godkännande eller inte. MSB har helt gått på polisens uppgifter.

Om personen bedöms olämplig får arbetsgivaren veta det. Kanske kan personen omplaceras, eller så får den inte jobba kvar.

Inga tydliga riktlinjer
Polisen ska göra en helhetsbedömning, men uppger inte exakt varför personen inte bedöms lämplig. I lagen finns inga tydliga riktlinjer om var gränsen går.

I förarbetena till lagen står: ”Tidigare brottslighet av inte alltför bagatellartad beskaffenhet kan medföra att personen inte bedöms uppfylla lämplighetskravet.

Även sådana omständigheter som att personen har försatts i konkurs kan vara relevanta att beakta.” Det står alltså kan, inte att det måste vara så.

Arbetsrätten
Vad händer om en anställd inte blir godkänd? Ska personen sägas upp, omplaceras eller rent av avskedas? Läget är väldigt oklart, och kommer kanske vara det tills det prövas rättsligt.

Från IF Metalls sida vill man att det ska gå att omplacera personer till ­andra tjänster på företaget där det inte krävs tillstånd.

– Vi var noga med att företagen skulle titta på respektive befattning när de sökte tillstånd, inte generellt för alla anställda, säger Georgios Kontorinis på IF Metalls förhandlingsenhet.

Han säger att en sådan uppdelning mellan olika tjänster är något som man fått företagen med på mer och mer.

– Det blir ett jobb att göra för klubbarna, att se till att man avskiljer olika områden.

LBE

Lagen om brandfarliga och explosiva varor.

Även kommunerna kontrolleraR

Både MSB och kommunerna fattar ­beslut om företags tillstånd att hantera explosiva ämnen.
MSB har hand om tillverkande företag, och kommunerna om företag som bara använder och förrådshåller explosiva ämnen (till exempel gruvor eller byggen).

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

Du kanske också vill läsa…

Förlorar jobbet – men får inte veta varför

Förlorar jobbet – men får inte veta varför

Det var i princip bara att trycka på nödstoppet och packa ihop, säger Robban. Sedan i fjol måste alla som jobbar med sprängmedel godkännas av myndigheterna. Flera har fått sluta sina jobb – utan att få veta varför de skulle vara olämpliga.

Besluten som skapat skugg­samhället

Besluten som skapat skugg­samhället

Att det råder vilda västern i många branscher i dag är en konsekvens av beslut tagna av tidigare regeringar, skriver Dagens Arbetes chefredaktör Helle Klein.

M: Det behövs mer pengar till rättsväsendet

M: Det behövs mer pengar till rättsväsendet

Saila Quicklund (M): Det behövs mer resurser till berörda myndigheter och att preskriptionstiden för arbetsmiljöbrott förlängs.

”Arbets­platserna ser inte ut som när lagarna skrevs”

”Arbets­platserna ser inte ut som när lagarna skrevs”

Lagstiftaren och domstolarna behöver lära sig om den förändring som skett på arbetsmarknaden, skriver åklagaren Christer B Jarlås.

Splittrad insats mot kriminella företagare

Splittrad insats mot kriminella företagare

Kriminella har infiltrerat arbetsmarknaden. Pengar tvättas, seriösa företagare slås ut och människor utnyttjas. Två olika satsningar ska bekämpa brottsligheten. Men de samarbetar inte och sekretessregler försvårar arbetet.

Polisen om knarket innanför industri­grindarna

Polisen om knarket innanför industri­grindarna

Arbetsgivarens tillstånd är inte tillräckligt för att polisen ska kunna bekämpa droger inne på arbetsplatser. Klas Johansson, regionchef för polisregion Väst, svarar på DA:s frågor om knarket i industrin.

Så har skugg­samhället vuxit fram

Så har skugg­samhället vuxit fram

En rad politiska beslut har lett fram till ett laglöst arbetsliv där människor utnyttjas. Kontroller har slopats och det har lett till ökat fusk. Terrordådet på Drottninggatan blev en ögonöppnare.

Bevaknings­branschen drar ifrån polisen

Bevaknings­branschen drar ifrån polisen

Den svenska bevakningsbranschen omsätter 17 miljarder kronor årligen, och växer. Och antalet väktare och ordningsvakter är nu större än antalet poliser.

120 personer är dömda för grova brott

120 personer är dömda för grova brott

Dagens Arbetes och Expressens fortsatta granskning avslöjar att 120 personer som är anställda i säkerhetsbranschen har dömts för allvarliga brott. Det handlar bland annat om våldtäkt, rån och mordförsök.

Nu ska branschen kollas

Personer med kriminell bakgrund får inte jobba på bevakningsföretag. Men branschen har dålig koll. Därför har länsstyrelserna sjösatt en nationell granskning.

Avtal 2023

Facken säger nej till första avtalsförslaget

Facken säger nej till första avtalsförslaget

”Nivåerna måste upp”, säger IF Metalls avtalssekreterare Veli-Pekka Säikkälä.

Strejkar vi svenskar för lite?

Strejkar vi svenskar för lite?

Samförstånd före strejk har länge varit den svenska modellen i praktiken. Men är fackens hot om strejk en nödvändig muskelträning för att hålla sig i trim? Och vilka frågor är så viktiga att facket bör gå ut i strejk?

Därför är avtalsrörelsen laddad som ingen annan

Därför är avtalsrörelsen laddad som ingen annan

Priserna stiger och ibland handlar det bara om att lönen ska räcka månaden ut. Kommer förhandlarna att ta hänsyn till det, undrar Dagens Arbetes reporter Anna Julius.

”Det är vår tur att få det bättre”

”Det är vår tur att få det bättre”

Vi LO-medlemmar måste få kompensation för det vi stått tillbaka för under de senaste åren, skriver Rainor Melander, Pappers avdelningsordförande på Väja bruk.

Bankkris – ordet som får industrin att rysa

Bankkris – ordet som får industrin att rysa

Många minns hur en kraschad bank på andra sidan jordklotet kan stoppa produktionen och skicka ut tusentals i arbetslöshet. Är det annorlunda den här gången?

Så lyckades tyska facket få högre löner

Så lyckades tyska facket få högre löner

Hur lönerna ökar i konkurrentlandet Tyskland påverkar svensk avtalsrörelse. Men vad betyder de siffror som slungas nedifrån kontinenten? DA reder ut vad som hände när 3,9 miljoner tyska verkstadsarbetare fick ett nytt kollektivavtal.

Missnöje med lågt lönekrav

Missnöje med lågt lönekrav

Inflationen äter upp löneökningarna. På industrier runt om i landet frågar sig många: Varför är det vi arbetare som ska ta smällen?

Intern kritik i IF Metall: Fick veta budet för sent

Intern kritik i IF Metall: Fick veta budet för sent

Många förtroendevalda blev tagna på sängen av fackens bud på 4,4 procent. Lars Ask, klubbordförande på Volvos Verkstadsklubb i Skövde, tycker att de borde fått veta budet i förväg.

Arbetsgivarna: Kraven är för höga

Arbetsgivarna: Kraven är för höga

Varken Industriarbetsgivarna eller Trä- och möbelföretagen tycker att Facken inom industrins lönekrav är rimliga. ”Vi betraktar världen ur olika perspektiv.”

Facken inom industrins avtalskrav: 4,4 procent

Facken inom industrins avtalskrav: 4,4 procent

Ett ettårigt avtal med löneökningar på 4,4 procent. Mer till de med lägst löner, och ytterligare avsättningar till flexpension. Det föreslår Facken inom industrin ska vara kraven i avtalsrörelsen.

NATTENS ARBETE

Pusslet går ihop tack vare nattis

Pusslet går ihop tack vare nattis

Allt färre kommuner erbjuder barnomsorg som har öppet på kvällar och nätter. Men gjuteriarbetaren Jenny Fredin har haft tur. ”Tack vare nattis. Annars vet jag inte hur det hade gått”, säger hon.

Trettio år av sent sällskap

Trettio år av sent sällskap

En del har musik i öronen när de jobbar. Andra har Karlavagnen.

Här är bästa nattkäket

Här är bästa nattkäket

Skift- eller nattarbete? Forskaren Maria Lennernäs Wiklund tipsar om vad du bör äta – och när.

Hur ska skiftgåtan lösas?

Hur ska skiftgåtan lösas?

På en skiftlagsträff i Skoghall försöker man skruva till det perfekta schemat. Kan man ha dygnet runt-drift utan att det går ut över de anställdas hälsa? Sveriges ledande forskare har svaret.

Så skapas det bästa skiftschemat

Så skapas det bästa skiftschemat

Du riskerar hälsan när du jobbar skift. Men det finns en effektiv lösning: arbetstidsförkortning.
Det anser Göran Kecklund, professor vid stressforskningsinstitutet på Stockholms universitet.

Vad händer i kroppen vid nattjobb?

Vad händer i kroppen vid nattjobb?

Hur påverkas kroppen – och knoppen – när man är vaken på natten? DA:s expert reder ut det du behöver veta om återhämtning, dygnsrytm och den biologiska klockan.

Pappers­arbetaren drev igenom nattis i Hudiksvall

Pappers­arbetaren drev igenom nattis i Hudiksvall

Alla föräldrar borde ha lagstadgad rätt till barnomsorg på obekväm arbetstid. Det tycker både röda och blå i riksdagen. Men där får de inget gehör.

Kvällsjobb i skogen – inget för mörkrädda

Kvällsjobb i skogen – inget för mörkrädda

I dag jobbar många maskinförare tvåskift. Arbetet är detsamma kvällstid, men känslan en annan. Mats Lind och Patrik Olson kör utanför Skinnskatteberg en mörk och snöfri kväll i februari.

”Vi kommer hitta andra livsformer”

”Vi kommer hitta andra livsformer”

Mekanikern Jim Gage har byggt teleskop och konstruerat maskiner som gör att han kan fotografera och filma fenomen i rymden.

Nattens rytm

Nattens rytm

Ulf Isacson började att fotografera när han arbetade som taxichaufför. Bilderna i reportaget är från hans bok Jag valde bort dagen.