Industriarbetarnas tidning

Krönikor är personligt hållna texter. Åsikterna är skribenternas egna.

Utan kamp förtvinar våra solidariska rötter

20 september, 2022

Skrivet av

Krönika När få, om ens någon, upplevt fackliga kraftmätningar i praktiken lockar låtsaslösningarna – som fantasier om ett svenskare Sverige, skriver Volvoarbetaren Lars Henriksson.

Lars Henriksson, skyddsombud på Volvo Cars i Torslanda.

OM SKRIBENTEN

Lars Henriksson är frilansskribent och skyddsombud på Volvo Cars i Torslanda.

Vad händer med ett land eller i en fabrik när många vet att arbetskamrater och grannar har röstat för att de inte borde vara där?

Och vad händer med en fackförening – en organisation som bygger på att arbetare ska hålla samman oavsett olikheter – när medlemmarna klyvs efter sådana linjer?

Under semestern ägnade jag några dagar åt att kitta fönster på vår lilla sommarstuga. Det är en pillig syssla och en kompis brukar säga att man behöver kitta minst tre fönster vid samma tillfälle, först då börjar handlaget komma. Även om resultatet inte blev perfekt kommer fönsterbågarna förhoppningsvis att stå emot sol och regn några år till utan att ruttna.

Värre är det med vårt samhälle där sprickor i samhällskittet släppt rötan in i kärnvirket. Att åtskilliga löntagare röstar mot sina gemensamma klassintressen är inget nytt – utan stöd från arbetare och lägre tjänstemän skulle den ekonomiska eliten aldrig ha skuggan av en chans i fria val.

Men det den svenska borgerligheten nu lyckats med är värre, att slå en kil djupt in i våra led med hjälp av rasism, nödtorftigt maskerad med kodord som ”integration”, ”lag och ordning” och ”samhällskollaps”.

Förklaringarna till valresultatet är oräkneliga – minskat valdeltagande, betalda trollfabriker, massiva lögnkampanjer om allt från elbrist till kriminalitet – alla lika ytliga som klagomålen att ”debatten inte handlade om våra frågor.”

Inte ens de proffsigaste reklamkampanjer eller bäst tajmade utspel (som vi sett mer än nog av) eller de klokaste förslagen på jämlikhetsreformer (som vi sett lite för få av) skulle själva kunnat vända det skifte som ligger bakom valresultatet.

Vi behöver gå djupare för att förstå hur har vi hamnat här och vad vi kan göra åt det. Att sparka neråt-lösningar och högt tonläge kan ge politiskt genomslag är ingen nyhet, det är snarare det normala när tilliten är låg, till institutioner och människor emellan. Det samhälle vi lever i, det kapitalistiska, bygger på konkurrens och allas kamp mot alla, värderingar som ständigt formar människor och relationer.

Arbetarrörelsens grund är den motsatta: solidaritet och sammanhållning. Inte genom moralisk överlägsenhet utan av nödtvång, bara tillsammans kan vi hävda vår rätt, det som skadar dig skadar också mig.

Men sådana tankar växer inte automatiskt av att vara arbetare, av att sopa trappor eller dra i skruv. Inte ens raden ”Fackavgift” på lönespecen gör oss automatiskt mer solidariska.

Ett sådant medvetande är frukten av erfarenhet och handling.

Och här finns problemet.

Vi har för liten erfarenhet av gemensamma strider. När folkrörelsorganiserade strider ersätts av reklamkampanjer och medlemsdemokrati med anställda proffs, då sågar arbetarrörelsen av den gren den sitter på. När politik och facklig strategi är att anpassa sig till storföretagens krav på konkurrenskraft – då förtvinar rötterna.

Under mitt yrkesliv har jag en enda gång varit med om en (laglig) strejk – storkonflikten 1980. En toppstyrd och förlorad strid som egentligen var en lockout där arbetsgivarna, med Curt Nicolins ord, ”satte klackarna i backen”.

Mycket få av mina arbetskamrater har ens varit med om så mycket. Minnet av att vi har en kamporganisation, att vi genom att hålla samman faktiskt är en kamporganisation, som kan jämna ut styrkeförhållandena på jobbet är blekt och teoretiskt.

Fackliga muskler som inte används förtvinar och med dem insikten om behovet att hålla samman. Denna avsaknad av självupplevd solidaritet kan nu kasseras in politiskt av arbetarrörelsens fiender, ända ut i den avgrund där vissa människors rätt att finnas ibland oss ifrågasätts.

Lika lite som någon blir bra på att kitta fönster genom att kolla på en Youtube-video, lika lite räcker det att gå fackliga kurser för att skapa sammanhållning i våra led. Vi behöver öva för att lära oss solidaritetens hantverk i praktiken.

Nu står en lågkonjunktur runt knuten, krig rasar i Ukraina och klimatkrisen accelererar världen över. Då är det lätt att bli missmodig eller lockas av låtsaslösningar, att drömma om revansch i nästa val eller fantasier om ett svenskare Sverige.

Oavsett vad vi röstat på eller önskar oss står vi alla inför samma hot och vi har fortfarande bara varandra att lita till. Då gäller det att vi tätar sprickorna och gör det grundligt. Det räcker inte att blaska på lite ny färg, hur blank den än verkar vara, nytt kitt måste på som håller samman och tätar.

Det jobbet kan ingen annan än vi själva göra, på varje arbetsplats och i varje fackförening. Det blir inte perfekt i början, men om vi inte tränar oss i konsten att slåss tillsammans är vi förlorare allihop.

Delta i debatten!

Håller du med? Eller absolut inte? Skriv till oss om du också vill delta i debatten.

Janna Ayres
Debattredaktör
Ja@da.se

2 kommentarer till “Utan kamp förtvinar våra solidariska rötter

  • Ja tyvärr har den fackliga rörelsen förlorat sin själ. Man varken hjälper eller stödjer arbetskamrater som behöver stöd i nöden. Ett exempel är vid konflikter i arbetsskadeärenden.

    Det har skapats ett ”vi och dom”, kanske just den typen av plakatslagord som nämns.

    Den som skadas i sitt arbete har inget att hämta från den lokala eller den regionala avdelningen med ombudsmän/kvinnor. Man står ensam i kampen när olyckan (i dubbel bemärkelse) är framme. Mot FK, ibland mot sitt eget fackliga ombud och mot förvaltningsdomstolen, då dina betalda försäkringar inte gäller, eller är tecknad i ”in blanco” till förtret för den försäkrade.

    Kan det vara därför förtroendet minskar för dina förtroendevalda??

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

Du kanske också vill läsa…

”Facklig självmordsstategi att förhandla las under fredsplikt”

”Facklig självmordsstategi att förhandla las under fredsplikt”

Om vi inte åtminstone försöker använda fackets enda motmakt när grundläggande intressen hotas så kommer allt fler att ställa sig frågan varför de alls ska vara organiserade, skriver Volvoarbetaren och skribenten Lars Henriksson.

”Vi måste hitta det vi tror på”

”Vi måste hitta det vi tror på”

Vi har fått ett valresultat där många arbetare röstat emot sina egna intressen. I dagens känslodebatt saknar jag den ideologiska grunden, skriver Dan Strängby.

Lite vila innan utmaningarna

Lite vila innan utmaningarna

Efter en intensiv kongress kommer ett viktigt val och en ny avtalsrörelse. Nu samlar vi krafterna, skriver GS ordförande Per-Olof Sjöö.

”Vi måste försvara oss mot de politiska attackerna”

”Vi måste försvara oss mot de politiska attackerna”

Las, pensionen och strejkrätten. Vi måste angripa den förda politiken högljutt – låt inte allt handla om invandring, skriver Jasmin Cosic på IF Metall i Östergötland.

Hur farliga ska jobben bli innan Kristersson bryr sig?

Hur farliga ska jobben bli innan Kristersson bryr sig?

Det spelar roll vem som styr Sverige. För när högern regerar ökar risken för svenska arbetare att dö på jobbet, skriver Lina Stenberg på tankesmedjan Katalys.

Vallöften slaktas på löpande band

Det går inte att lägga ansvaret för kostnadskrisen på Sveriges löntagare. Politikerna måste ta sitt ansvar och bidra till att lindra den här svåra tiden, skriver GS ordförande Per-Olof Sjöö.

Vi växlar upp lönekraven

Vi växlar upp lönekraven

Vi kommer inte att hålla igen. Vi kommer att plocka ut de löneökningar som är möjliga. Varenda krona som arbetsgivarna kan betala, skriver IF Metalls ordförande Marie Nilsson.

”Vi behöver en motbild till den högernationalistiska regeringens”

”Vi behöver en motbild till den högernationalistiska regeringens”

Det behövs en opposition som ser till alla arbetares behov, i både stad och glesbygd och oavsett vad vi har för ursprung, skriver grafikern Bertil Mårtensson.

Vi fortsätter påverka politiken

När vi har en regering som inte prioriterar löntagarna är det ännu viktigare att vi är starka och driver våra frågor, skriver IF Metalls ordförande Marie Nilsson.

Oro och kval, efter detta val

Oro och kval, efter detta val

Jag är uppriktigt oroad för de kommande fyra åren. Det blir alltid förändringar med en ny regering, men nu blir det nog mer än vi är vana vid – och bekväma med, skriver Pappers ordförande Pontus Georgsson.

Avtal 2023

Irene Wennemo: Höjda chefslöner försvårar avtalsrörelsen

Irene Wennemo: Höjda chefslöner försvårar avtalsrörelsen

Om de allra högsta cheferna får kraftigt höjda ersättningar under avtalsrörelsen blir det svårare för parterna att komma överens, säger Medlingsinstitutets generaldirektör Irene Wennemo.

Därför är avtalsrörelsen laddad som ingen annan

Därför är avtalsrörelsen laddad som ingen annan

Priserna stiger och ibland handlar det bara om att lönen ska räcka månaden ut. Kommer förhandlarna att ta hänsyn till det, undrar Dagens Arbetes reporter Anna Julius.

Teknikföretagen kräver 2,0 procent

Teknikföretagen kräver 2,0 procent

Teknikföretagen vill se en löneökning på 2,0 procent. De föreslår ett engångsbelopp enligt tysk modell om 3000 kronor. De vill även öka företagens makt över arbetstiden.

”Låt protester bli årets julklapp till ledningen”

”Låt protester bli årets julklapp till ledningen”

När våra företrädare lämnar oss med svältlöner så måste vi ta saken i våra egna händer och protestera, som resten av världen gör, skriver sex IF Metall-medlemmar.

Pappers säger ja till 4,4 procent

Pappers säger ja till 4,4 procent

Pappers ställer sig bakom LO-samordningen. Det blev klart under förbundsmötet i Uddevalla på söndagen. ”Det känns bra!”, säger Pappers förbundsordförande Pontus Georgsson.

GS säger ja till avtalskrav

GS säger ja till avtalskrav

GS ställer sig bakom de framlagda kraven inför kommande avtalsrörelse.

IF Metalls avtalsråd sa ja till plattformen

IF Metalls avtalsråd sa ja till plattformen

Många tyckte att avtalskraven var för låga men IF Metalls avtalsråd röstade ändå ja till att vara med i Facken inom industrins och LO:s plattformar. 

Vilse i avtalsspråket?

Vilse i avtalsspråket?

Dagens Arbete hjälper dig att förstå de vanligaste orden som har med dina villkor att göra.

Intern kritik i IF Metall: Fick veta budet för sent

Intern kritik i IF Metall: Fick veta budet för sent

Många förtroendevalda blev tagna på sängen av fackens bud på 4,4 procent. Lars Ask, klubbordförande på Volvos Verkstadsklubb i Skövde, tycker att de borde fått veta budet i förväg.

”Nu tar vi lönekampen till IF Metalls kongress”

”Nu tar vi lönekampen till IF Metalls kongress”

Vi gick ner i lön vid krisen 2008, och lät oss permitteras under pandemin, samtidigt som företagen tog ut jättevinster. Vi måste visa ledamöterna på IF Metalls kongress att vi inte tänker nöja oss med luft i plånboken, skriver IF Metall-medlemmen Andreas Köhler.

Arbetsgivarna: Kraven är för höga

Arbetsgivarna: Kraven är för höga

Varken Industriarbetsgivarna eller Trä- och möbelföretagen tycker att Facken inom industrins lönekrav är rimliga. ”Vi betraktar världen ur olika perspektiv.”

Dagens Arbetes poddar Lyssna på de senaste avsnitten

Hej Socialdemokrat! – här är den indragna vallåten från 1968

Hej Socialdemokrat! – här är den indragna vallåten från 1968

1968 fick Socialdemokraterna 50,1 procent av rösterna i riksdagsvalet. Men det var knappast tack vare kampanjlåten ”Hej Socialdemokrat!”. Kalle Lind berättar.

Den bortglömda Linje 2-sången

Den bortglömda Linje 2-sången

Lyssna på Linje 2-sången från kärnkraftsomröstningen 1980. Dagens Arbetes reporter Jonas Nordling har grävt i arkivet – och pratat med linje 2-generalen.

Facket och näringslivet vill se snabbare grön omställning

Facket och näringslivet vill se snabbare grön omställning

Det största hindret för den gröna omställningen är att beslutsfattare och allmänhet inte tror att den kommer att kunna genomföras. Lyssna på podden med Marie Nilsson, Svante Axelsson och Helle Klein.

Fackets starka motstånd mot nazismen

Fackets starka motstånd mot nazismen

Författaren Anna-Lena Lodenius gästar Dagens Arbete Historia. Tillsammans med Harald Gatu och Helle Klein utforskar hon hur arbetarrörelsen hanterat högerextremismen historiskt. Författaren Mats Wingborg ger en nutida internationell utblick.

Facket och flyktingarna

Facket och flyktingarna

Svenska facken smugglade flyktingar, pengar och information under andra världskriget. Norska motståndsmän fick bo i ett hus i centrala Stockholm under täckmanteln att de var grafiska ombudsmän.

Hoten mot de svenska industrijobben

Hoten mot de svenska industrijobben

Svensk basindusti exporterar 90 procent av produkterna. Så hur drabbas Sverige när länder som USA vill rädda sina egna industrijobb? Och hur går det med den gröna omställningen när energikrisen slagit till?

Den stora modebluffen

Den stora modebluffen

När Domsjös trämassa blir viskosfiber i Indien görs det med metoder som har skadat människor och miljö i mer än hundra år. Så varför låtsas svenska ­mode­företag som H&M att det är nytt och fräscht?