Industriarbetarnas tidning

Här finns miljoner för bättre hälsa

4 oktober, 2022

Skrivet av

Centralfonden I en gammal stödfond ligger 200 miljoner kronor som kan användas till bättre arbetsmiljö, säkerhet och hälsa inom skogs- och pappersindustrin. Men få känner till att de kan söka pengar.

Centralfonden bildades för att låta skogsbranschens övervinster gå till medarbetarna. Det var efter andra världskriget, när den svenska industrin rivstartade och inte minst skogsnäringen visade upp mycket stora vinster. Den socialdemokratiska regeringen ville få stopp på en situation de såg som osund och inflationsdrivande. Branschen uppmanades därför till aktion, annars väntade tvångsbeskattning.

På så sätt bildades en skattebefriad stiftelse där fack och arbetsgivare tillsammans skulle se till att vinsterna återinvesterades i de anställda. Alltsedan starten 1951 har målet för Centralfonden varit detsamma: Pengarna ska användas för ”sociala ändamål till fromma för anställda inom skogsbruket och skogsindustrin”.

Vad som ses som sociala ändamål har tolkats ganska olika under årens lopp.

– På femtiotalet var det kylskåpsbidrag för skogsarbetare, på sextiotalet blev det i stället återhämtningsresor, berättar Centralfondens vd Mårten Ericsson.

Intresset för rehabiliteringsresor ledde till att fonden köpte en semesteranläggning i Spanien i slutet av 60-talet. En omfattande verksamhet byggdes upp, inriktad på rehabilitering och friskvård.

– Men tiderna förändrades, antalet anställda inom skogsbruket gick från sextiotusen till tiotusen, och det fanns inget bra underlag för verksamheten längre. Den började gå med stor förlust och därför sålde vi anläggningen.

Att den nu är såld har gett nya möjligheter för fonden.

– Nu går vi med vinst varje år och har 200 miljoner i kassan. Så vi har en trygg ekonomi, vill jag påstå.

Fondens anläggning i Spanien är såld, och pengarna ska användas till annat. Foto: Centralfonden

Mårten Ericsson har arbetat i skogen som huggare, är utbildad jägmästare och arbetade länge för arbetsgivarorganisationer inom skogsbruk och industri. Han har suttit i Centralfondens styrelse under många år. Sedan 2018 är han vd och enda anställd i verksamheten.

– Nu är jag helt neutral och jobbar på uppdrag av både fack och arbetsgivare.

Grundtanken är att verksamheten ska finansieras med avkastningen på fondens kapital, vilket innebär att det är aktiemarknad och ränteläge som kommer att avgöra hur mycket pengar det finns att dela ut.

Men vad ska då dessa pengar egentligen användas till, så här 70 år efter starten?

Stadgarna är inte ändrade, ändamålet ska fortfarande vara ”till fromma för anställda”. Men samtidigt har styrelsen omtolkat hur detta kan ske på bästa sätt, berättar Mårten Ericsson.

– Vi ändrade tolkningen från rehabilitering och friskvård för individen till arbetsmiljö, säkerhet och hälsa inom företagen.

Många av skogsentreprenörerna är mycket små företag, med begränsade resurser. Men det finns exempel på att fonden bekostat projekt även hos stora bolag. Är det i linje med fondens ändamål?

Grunden har trots allt varit att inte bekosta sådant som redan ingår i företagens ansvar. Mårten Ericsson menar att frågan inte är svartvit:

– Det har blivit tydligt för mig att företagen är väldigt slimmade i dag. De orkar inte driva den här typen av projekt utan att få hjälp utifrån. Därför försöker vi bidra till större projekt som kan generera långsiktig utveckling när det gäller hållbart arbetsliv, säger han och fortsätter:

– Centralfonden har visserligen en stabil ekonomi, men vi har begränsade medel att dela ut och då måste de användas där de gör störst nytta.

Samtidigt menar han att fondens inriktning är i ett formativt skede:

– Fack och arbetsgivare har inte riktigt hittat formen ännu. Hur kan vi få mest nytta för de här pengarna som vi disponerar gemensamt?

Mårten Ericsson poängterar att det inte får bli bara fluffiga ord, utan måste leda till konkret nytta för enskilda arbetsplatser.

– Det här är en unik möjlighet och då tror jag att det är jättebra att utgå från verkligheten. Och då gäller det att parterna kavlar upp ärmarna.

Bidrag till rehabilitering

Centralfonden skapades 1951 genom att skogsbranschen överförde vinster som regeringen annars hotade att beskatta. Pengarna i fonden ska användas för ”sociala ändamål till fromma för anställda inom skogsbruket och skogsindustrin”.

Fonden bidrar i dagsläget till större utvecklingsprojekt eller gruppvisa insatser inom arbetsmiljö, säkerhet och hälsa. I företag med färre än 50 anställda kan dessutom enskilda medarbetare få rehabiliteringsbidrag genom fonden.

I fondens styrelse sitter representanter för Skogsindustrierna samt för fackförbunden Pappers, GS, Unionen, Sveriges ingenjörer och Ledarna. Ordförande och vice ordförande utses av regeringen.

Foto: David Lundmark

”Är det ett bra förslag hjälper vi till”

Det har varit ett svagt intresse för att utveckla fonden, menar Mikael Lilja från Pappers.

Mikael Lilja är andre vice ordförande i Pappers och sitter i Centralfondens styrelse. Han menar att skiftet från stöd för individ till företag är logisk och okontroversiell.

– Genom att stötta strukturer för ett hållbarare arbetsliv kan fler få det bättre.

Behovet av att stötta enskilda utsatta arbetare inom skogsnäringen på det sätt som fanns på 50-talet finns inte längre.

– Och rehabiliteringsansvar för enstaka anställda bör i grunden företagen stå för, även om fonden faktiskt fortfarande stöttar individuella behov i mindre företag.

Mikael Lilja berättar att fonden får flera ansökningar, men att de flesta kommer från arbetsgivarhåll. Intresset har varit lågt hos fackens medlemmar för att testa hur fondens ändamål kan tolkas, menar han:

– I grunden är detta förstås medlemmarnas pengar, men när individ-perspektivet försvinner blir det mer abstrakt och därmed blir fler likgiltiga inför möjligheterna.

Men han poängterar att det fortfarande går att påverka vad fonden skulle kunna användas till.

– Det är bara att gå via sin avdelning. Är det ett bra förslag så kommer vi att hjälpa till.

Han lyfter också en förhoppning om att kunna bidra till ökad nytta av befintlig forskning.

– Det finns mycket forskning inom arbetsmiljö som inte är sammanställd på ett sätt så att det kan vara en hjälp i medlemmarnas vardag. Där skulle fondens resurser kunna användas. Vem vet, i framtiden kanske centralfonden kan finansiera professurer i exempelvis arbetsmiljöforskning, säger Mikael Lilja.

”Möjligheterna är enorma”

– Vi ska hitta det där lilla extra, som förbättrar folks vardag, säger Magnus Lindberg, ombudsman på GS-facket.

Magnus Lindberg sitter i styrelsen för Centralfonden sedan åtta år. Han vill se ett större intresse från berörda medlemmar när det gäller fonden:

– Den är underutnyttjad och har varit så under en lång tid. Nu gäller det att öka medvetandegraden hos medlemmarna, säger han.

Han betonar samtidigt att inte alla inom GS-facket kan dra nytta av fondens resurser, utan endast de inom skogsbruk, virkesmätning och sågverk.

– För de som har idéer som främjar arbetsmiljön eller hjälper individer så är möjligheterna enorma.

Men det är inte så att fonden ska gå in och ta kostnader som arbetsgivaren redan har en lagstadgad skyldighet att betala, menar han.

– Vi ska hitta det där lilla extra, som förbättrar folks vardag. Det har betytt att vi på sistone valt att satsa på övergripande projekt som ska ge ringar på vattnet och därmed mervärde för medlemmarna.

Det utesluter inte möjligheten för enskilda individer att söka om pengar, i alla fall inte när det handlar rehabilitering.

– Det är ju inga medlemmar som sitter utan kylskåp nuförtiden.

Att ha en fond som parterna gemensamt förvaltar kommer alltid ha en poäng, säger han:

– Jag tycker att fonden ständigt ska ha två–tre lite mer kostsamma projekt i gång som syftar till att förbättra miljön och arbetslivet för de anställda i branschen, själsligt såväl som fysiskt.

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

Du kanske också vill läsa…

Industrifacken byter inte fot om SD

Industrifacken byter inte fot om SD

Man kan inte vara förtroendevald i fackförbunden IF Metall, Pappers eller GS om man samtidigt är aktiv i Sverigedemokraterna (SD). Det är inte heller aktuellt för förbunden att ompröva sin hållning.

De får bidrag till hållbart skiftarbete

Ett av Centralfondens senaste projekt är skiftarbete. Så här används pengarna på Stora Enso.

Fackförbunden: Så kan vi motverka belastnings­skador

Fackförbunden: Så kan vi motverka belastnings­skador

Arbetsmiljö Ett regelverk som gör det lättare att få arbetsskador godkända, fler ergonomi-skyddsronder, mer varierade uppgifter och tid att använda de hjälpmedel som finns. Det efterlyser tre arbetsmiljöansvariga på IF Metall, GS och Pappers. Angelika Lang, IF Metall: Måste bli lättare att få skadan godkänd Problemet med belastningsskador är mer utbrett än vad statistiken visar, […]

”Den här gången finns ett politiskt tryck”

”Den här gången finns ett politiskt tryck”

FN:s toppmöte om klimatet är igång i Paris, världen håller andan för att fiaskot från Köpenhamn inte ska upprepas. DA har frågat tre industriförbund om deras förväntningar.

Pappers: Vi kan få stöd av andra fack

Normen är satt utropar Svenskt Näringsliv.– De avtal som hittills träffats är varken norm, än mindre ett tak, kontrar Pappers ordförande Jan-Henrik Sandberg. Nattens uppgörelse på GS och Livs avtalsområden gör nu att Pappers är det enda förbund inom industrigemenskapen som står utan avtal. Det är ingenting som oroar Pappers ordförande. – För det första […]

Ett sista försök i eftermiddag

Fackförbundet GS och Pappers sätter sig i gemensamma förhandlingar med Skogsindustrierna i eftermiddag. Det är ett sista försök att lösa frågan om inhyrning innan industrins medlare går in. Fackförbundet GS har haft förhandlingar med Trä- och Möbelindustriförbundet (TMF) och Skogsindustrierna under hela helgen. Tommy Andersson, avtalssekreterare i GS, kan berätta att de har kommit långt […]

Klart med ny tidtabell

Nu är det definitivt klart. Industrin förhandlar samtidigt. Facken inom industrin – IF Metall, Pappers, GS, Livs, Unionen och Sveriges ingenjörer – är överens med arbetsgivarna om en ny gemensam tidplan för den kommande avtalsrörelsen. Senast den 30 september ska facken ha lämnat in sina krav. Parterna siktar på att vara klara med de nya […]

Fortsatt förtroende för Georgsson

Fortsatt förtroende för Georgsson

JAAA! ropade kongressombuden högt och enhälligt på valberedningens förslag om att omvälja Pontus Georgsson till Pappers förbundsordförande.

Pappers samlas för kongress

Pappers samlas för kongress

Vilka förslag kommer att hissas och dissas den här gången? Och hur kommer den nya förbundsstyrelsen att se ut? I dag startar Pappers kongress i Uddevalla.

Facken inom industrins avtalskrav: 4,4 procent

Facken inom industrins avtalskrav: 4,4 procent

Ett ettårigt avtal med löneökningar på 4,4 procent. Mer till de med lägst löner, och ytterligare avsättningar till flexpension. Det föreslår Facken inom industrin ska vara kraven i avtalsrörelsen.

Avtal 2023

Pappers säger ja till 4,4 procent

Pappers säger ja till 4,4 procent

Pappers ställer sig bakom LO-samordningen. Det blev klart under förbundsmötet i Uddevalla på söndagen. ”Det känns bra!”, säger Pappers förbundsordförande Pontus Georgsson.

GS säger ja till avtalskrav

GS säger ja till avtalskrav

GS ställer sig bakom de framlagda kraven inför kommande avtalsrörelse.

IF Metalls avtalsråd sa ja till plattformen

IF Metalls avtalsråd sa ja till plattformen

Många tyckte att avtalskraven var för låga men IF Metalls avtalsråd röstade ändå ja till att vara med i Facken inom industrins och LO:s plattformar. 

Intern kritik i IF Metall: Fick veta budet för sent

Intern kritik i IF Metall: Fick veta budet för sent

Många förtroendevalda blev tagna på sängen av fackens bud på 4,4 procent. Lars Ask, klubbordförande på Volvos Verkstadsklubb i Skövde, tycker att de borde fått veta budet i förväg.

”Nu tar vi lönekampen till IF Metalls kongress”

”Nu tar vi lönekampen till IF Metalls kongress”

Vi gick ner i lön vid krisen 2008, och lät oss permitteras under pandemin, samtidigt som företagen tog ut jättevinster. Vi måste visa ledamöterna på IF Metalls kongress att vi inte tänker nöja oss med luft i plånboken, skriver IF Metall-medlemmen Andreas Köhler.

Arbetsgivarna: Kraven är för höga

Arbetsgivarna: Kraven är för höga

Varken Industriarbetsgivarna eller Trä- och möbelföretagen tycker att Facken inom industrins lönekrav är rimliga. ”Vi betraktar världen ur olika perspektiv.”

Facken inom industrins avtalskrav: 4,4 procent

Ett ettårigt avtal med löneökningar på 4,4 procent. Mer till de med lägst löner, och ytterligare avsättningar till flexpension. Det föreslår Facken inom industrin ska vara kraven i avtalsrörelsen.

Samordning inför avtalsrörelsen – här är LO:s krav

Samordning inför avtalsrörelsen – här är LO:s krav

LO har presenterat ett ”första steg” till samordning, som bland annat innehåller en satsning på lägstalönerna. De ska öka mer än andra löner.

Vilse i avtalsspråket?

Vilse i avtalsspråket?

Dagens Arbete hjälper dig att förstå de vanligaste orden som har med dina villkor att göra.