Industriarbetarnas tidning

Här finns miljoner för bättre hälsa

4 oktober, 2022

Skrivet av

Centralfonden I en gammal stödfond ligger 200 miljoner kronor som kan användas till bättre arbetsmiljö, säkerhet och hälsa inom skogs- och pappersindustrin. Men få känner till att de kan söka pengar.

Centralfonden bildades för att låta skogsbranschens övervinster gå till medarbetarna. Det var efter andra världskriget, när den svenska industrin rivstartade och inte minst skogsnäringen visade upp mycket stora vinster. Den socialdemokratiska regeringen ville få stopp på en situation de såg som osund och inflationsdrivande. Branschen uppmanades därför till aktion, annars väntade tvångsbeskattning.

På så sätt bildades en skattebefriad stiftelse där fack och arbetsgivare tillsammans skulle se till att vinsterna återinvesterades i de anställda. Alltsedan starten 1951 har målet för Centralfonden varit detsamma: Pengarna ska användas för ”sociala ändamål till fromma för anställda inom skogsbruket och skogsindustrin”.

Vad som ses som sociala ändamål har tolkats ganska olika under årens lopp.

– På femtiotalet var det kylskåpsbidrag för skogsarbetare, på sextiotalet blev det i stället återhämtningsresor, berättar Centralfondens vd Mårten Ericsson.

Intresset för rehabiliteringsresor ledde till att fonden köpte en semesteranläggning i Spanien i slutet av 60-talet. En omfattande verksamhet byggdes upp, inriktad på rehabilitering och friskvård.

– Men tiderna förändrades, antalet anställda inom skogsbruket gick från sextiotusen till tiotusen, och det fanns inget bra underlag för verksamheten längre. Den började gå med stor förlust och därför sålde vi anläggningen.

Att den nu är såld har gett nya möjligheter för fonden.

– Nu går vi med vinst varje år och har 200 miljoner i kassan. Så vi har en trygg ekonomi, vill jag påstå.

Fondens anläggning i Spanien är såld, och pengarna ska användas till annat. Foto: Centralfonden

Mårten Ericsson har arbetat i skogen som huggare, är utbildad jägmästare och arbetade länge för arbetsgivarorganisationer inom skogsbruk och industri. Han har suttit i Centralfondens styrelse under många år. Sedan 2018 är han vd och enda anställd i verksamheten.

– Nu är jag helt neutral och jobbar på uppdrag av både fack och arbetsgivare.

Grundtanken är att verksamheten ska finansieras med avkastningen på fondens kapital, vilket innebär att det är aktiemarknad och ränteläge som kommer att avgöra hur mycket pengar det finns att dela ut.

Men vad ska då dessa pengar egentligen användas till, så här 70 år efter starten?

Stadgarna är inte ändrade, ändamålet ska fortfarande vara ”till fromma för anställda”. Men samtidigt har styrelsen omtolkat hur detta kan ske på bästa sätt, berättar Mårten Ericsson.

– Vi ändrade tolkningen från rehabilitering och friskvård för individen till arbetsmiljö, säkerhet och hälsa inom företagen.

Många av skogsentreprenörerna är mycket små företag, med begränsade resurser. Men det finns exempel på att fonden bekostat projekt även hos stora bolag. Är det i linje med fondens ändamål?

Grunden har trots allt varit att inte bekosta sådant som redan ingår i företagens ansvar. Mårten Ericsson menar att frågan inte är svartvit:

– Det har blivit tydligt för mig att företagen är väldigt slimmade i dag. De orkar inte driva den här typen av projekt utan att få hjälp utifrån. Därför försöker vi bidra till större projekt som kan generera långsiktig utveckling när det gäller hållbart arbetsliv, säger han och fortsätter:

– Centralfonden har visserligen en stabil ekonomi, men vi har begränsade medel att dela ut och då måste de användas där de gör störst nytta.

Samtidigt menar han att fondens inriktning är i ett formativt skede:

– Fack och arbetsgivare har inte riktigt hittat formen ännu. Hur kan vi få mest nytta för de här pengarna som vi disponerar gemensamt?

Mårten Ericsson poängterar att det inte får bli bara fluffiga ord, utan måste leda till konkret nytta för enskilda arbetsplatser.

– Det här är en unik möjlighet och då tror jag att det är jättebra att utgå från verkligheten. Och då gäller det att parterna kavlar upp ärmarna.

Bidrag till rehabilitering

Centralfonden skapades 1951 genom att skogsbranschen överförde vinster som regeringen annars hotade att beskatta. Pengarna i fonden ska användas för ”sociala ändamål till fromma för anställda inom skogsbruket och skogsindustrin”.

Fonden bidrar i dagsläget till större utvecklingsprojekt eller gruppvisa insatser inom arbetsmiljö, säkerhet och hälsa. I företag med färre än 50 anställda kan dessutom enskilda medarbetare få rehabiliteringsbidrag genom fonden.

I fondens styrelse sitter representanter för Skogsindustrierna samt för fackförbunden Pappers, GS, Unionen, Sveriges ingenjörer och Ledarna. Ordförande och vice ordförande utses av regeringen.

Foto: David Lundmark

”Är det ett bra förslag hjälper vi till”

Det har varit ett svagt intresse för att utveckla fonden, menar Mikael Lilja från Pappers.

Mikael Lilja är andre vice ordförande i Pappers och sitter i Centralfondens styrelse. Han menar att skiftet från stöd för individ till företag är logisk och okontroversiell.

– Genom att stötta strukturer för ett hållbarare arbetsliv kan fler få det bättre.

Behovet av att stötta enskilda utsatta arbetare inom skogsnäringen på det sätt som fanns på 50-talet finns inte längre.

– Och rehabiliteringsansvar för enstaka anställda bör i grunden företagen stå för, även om fonden faktiskt fortfarande stöttar individuella behov i mindre företag.

Mikael Lilja berättar att fonden får flera ansökningar, men att de flesta kommer från arbetsgivarhåll. Intresset har varit lågt hos fackens medlemmar för att testa hur fondens ändamål kan tolkas, menar han:

– I grunden är detta förstås medlemmarnas pengar, men när individ-perspektivet försvinner blir det mer abstrakt och därmed blir fler likgiltiga inför möjligheterna.

Men han poängterar att det fortfarande går att påverka vad fonden skulle kunna användas till.

– Det är bara att gå via sin avdelning. Är det ett bra förslag så kommer vi att hjälpa till.

Han lyfter också en förhoppning om att kunna bidra till ökad nytta av befintlig forskning.

– Det finns mycket forskning inom arbetsmiljö som inte är sammanställd på ett sätt så att det kan vara en hjälp i medlemmarnas vardag. Där skulle fondens resurser kunna användas. Vem vet, i framtiden kanske centralfonden kan finansiera professurer i exempelvis arbetsmiljöforskning, säger Mikael Lilja.

”Möjligheterna är enorma”

– Vi ska hitta det där lilla extra, som förbättrar folks vardag, säger Magnus Lindberg, ombudsman på GS-facket.

Magnus Lindberg sitter i styrelsen för Centralfonden sedan åtta år. Han vill se ett större intresse från berörda medlemmar när det gäller fonden:

– Den är underutnyttjad och har varit så under en lång tid. Nu gäller det att öka medvetandegraden hos medlemmarna, säger han.

Han betonar samtidigt att inte alla inom GS-facket kan dra nytta av fondens resurser, utan endast de inom skogsbruk, virkesmätning och sågverk.

– För de som har idéer som främjar arbetsmiljön eller hjälper individer så är möjligheterna enorma.

Men det är inte så att fonden ska gå in och ta kostnader som arbetsgivaren redan har en lagstadgad skyldighet att betala, menar han.

– Vi ska hitta det där lilla extra, som förbättrar folks vardag. Det har betytt att vi på sistone valt att satsa på övergripande projekt som ska ge ringar på vattnet och därmed mervärde för medlemmarna.

Det utesluter inte möjligheten för enskilda individer att söka om pengar, i alla fall inte när det handlar rehabilitering.

– Det är ju inga medlemmar som sitter utan kylskåp nuförtiden.

Att ha en fond som parterna gemensamt förvaltar kommer alltid ha en poäng, säger han:

– Jag tycker att fonden ständigt ska ha två–tre lite mer kostsamma projekt i gång som syftar till att förbättra miljön och arbetslivet för de anställda i branschen, själsligt såväl som fysiskt.

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

The reCAPTCHA verification period has expired. Please reload the page.

Du kanske också vill läsa…

Fackförbunden: Så kan vi motverka belastnings­skador

Fackförbunden: Så kan vi motverka belastnings­skador

Arbetsmiljö Ett regelverk som gör det lättare att få arbetsskador godkända, fler ergonomi-skyddsronder, mer varierade uppgifter och tid att använda de hjälpmedel som finns. Det efterlyser tre arbetsmiljöansvariga på IF Metall, GS och Pappers. Angelika Lang, IF Metall: Måste bli lättare att få skadan godkänd Problemet med belastningsskador är mer utbrett än vad statistiken visar, […]

Industrifacken byter inte fot om SD

Industrifacken byter inte fot om SD

Man kan inte vara förtroendevald i fackförbunden IF Metall, Pappers eller GS om man samtidigt är aktiv i Sverigedemokraterna (SD). Det är inte heller aktuellt för förbunden att ompröva sin hållning.

De får bidrag till hållbart skiftarbete

Ett av Centralfondens senaste projekt är skiftarbete. Så här används pengarna på Stora Enso.

Så lyfter de säkerheten på Hällingsjö Hus

Så lyfter de säkerheten på Hällingsjö Hus

Blockerade utrymningsvägar, truckar med dåliga bromsar och kapsågar utan klingskydd. Allt är historia. På Hällingsjö Hus har dåliga vanor ersatts av säkra rutiner.

Samhall struntar i smittan

Samhall struntar i smittan

Människor i riskgrupp städar ­äldreboenden, mat­affärer och gym. Utan skydd. De trängs på bussar och i små fikarum. Samhalls städare glömdes bort under pandemin.

”Det var fan dags att skärpa sig”

”Det var fan dags att skärpa sig”

Ett telefonsamtal från en nära vän och arbetskamrat fick Pappers välkända profil Mikael Lilja att fundera på hälsan. En magsäcksoperation senare berättar han om vad han nu äter och inte – och om sin nya last.

”Den här gången finns ett politiskt tryck”

Facken: Bra klimat kräver rättvisa

FN:s toppmöte om klimatet är igång i Paris, världen håller andan för att fiaskot från Köpenhamn inte ska upprepas. DA har frågat tre industriförbund om deras förväntningar.

Nytt fokus hos GS: Bättre information ska ge säsongs­arbetare rätt villkor

Nytt fokus hos GS: Bättre information ska ge säsongs­arbetare rätt villkor

Facket har släppt pinnjakten och istället börjat informera på allvar

Dora fick pris för program som hjälper nya skyddsombud

Dora fick pris för program som hjälper nya skyddsombud

Så ska den första tiden som skyddsombud bli bättre på Scania.

En av fyra industri­arbetare mår dåligt av jobbet

En av fyra industri­arbetare mår dåligt av jobbet

Här är yrkesgrupperna som sticker ut.

Så många strejkar på Tesla – IF Metall går ut med siffra

Så många strejkar på Tesla – IF Metall går ut med siffra

Tesla hävdar att över 90 procent av personalen arbetar, trots strejken. Nu går IF Metall ut med en egen siffra.

Teslas registreringsplåtar blir kvar hos Postnord: ”Glädjande”

Teslas registreringsplåtar blir kvar hos Postnord: ”Glädjande”

Tesla får inte genast tillgång till de registreringsskyltar som blockerats av facket.

Så kan Tesla runda postblockaden

Så kan Tesla runda postblockaden

Transportstyrelsens registreringsskyltar får bara skickas via Postnord, men det finns sätt att kringgå stoppet.

Facket till Musk: ”Galenskap att inte teckna kollektivavtal i Sverige”

Facket till Musk: ”Galenskap att inte teckna kollektivavtal i Sverige”

Nu får Teslaägaren svar på tal – ”klart man vill att det ska slå hårt”.

Totalstopp för nya Teslabilar får Elon Musk att reagera: ”Galenskap”

Totalstopp för nya Teslabilar får Elon Musk att reagera: ”Galenskap”

De nya uppgifterna får Tesla-ägaren att bryta tystnaden på sin plattform X.

Karta: Så här utvidgas strejken – dag för dag

Karta: Så här utvidgas strejken – dag för dag

Snart ökar trycket på Tesla ytterligare när fler stridsåtgärder genomförs.

Medlaren dementerar: Ingen order har kommit från Elon Musk

Medlaren dementerar: Ingen order har kommit från Elon Musk

Medlaren Kurt Eriksson dementerar uppgifterna om att Elon Musk nu ska ha lagt sig i den svenska konflikten.

Fackens hårda ord mot Svenskt Näringsliv: ”De är syltryggar”

Fackens hårda ord mot Svenskt Näringsliv: ”De är syltryggar”

”Det kan påverka konflikten, att den blir längre.”

Svenskt Näringsliv vill se över rätt till sympatistrejk: ”Inte rimligt”

Svenskt Näringsliv vill se över rätt till sympatistrejk: ”Inte rimligt”

”Det måste vara Teslas val”, säger Svenskt Näringslivs vd Jan-Olof Jacke.

Inga byggarbeten på Teslas verkstäder – ”Det får stå och förfalla”

Inga byggarbeten på Teslas verkstäder – ”Det får stå och förfalla”

Byggnads ordförande Johan Lindholm: ”Tror absolut att det är hundraprocentig uppslutning.”

Fackets nya steg: Stoppa kritiska delar till Tesla-bilar

Fackets nya steg: Stoppa kritiska delar till Tesla-bilar

”Utan den detaljen kan man inte leverera bilen.”

IF Metall: Medlemmar som inte strejkar ska uteslutas

IF Metall: Medlemmar som inte strejkar ska uteslutas

”Har förbundsstyrelsen beslutat om en konflikt så har man en skyldighet att delta i den.”

IF Metalls nya taktik: Så mycket höjer de strejkersättningen

IF Metalls nya taktik: Så mycket höjer de strejkersättningen

Högre ersättning ska få fler att sluta upp

Strejkbrytare – en krigsförklaring mot fackföreningsrörelsen

Strejkbrytare – en krigsförklaring mot fackföreningsrörelsen

Harald Gatu: Teslas strejkbrytare tvingar oss tillbaka till tiden när arbetare ställdes inför frågan: Vilken sida står du på?

All billackering av Teslor stoppas: ”Vi kommer stänga ner allt Tesla-arbete”

All billackering av Teslor stoppas: ”Vi kommer stänga ner allt Tesla-arbete”

Målarna varslar om totalstopp för all lackering av Tesla-bilar.

Det här betyder kollektivavtal för Teslas mekaniker

Det här betyder kollektivavtal för Teslas mekaniker

Rimliga villkor och garanterad lön ställs mot osäkra aktieoptioner

”Vi skickar ut trasiga bilar” – Tesla-anställdas  tuffa arbetsvillkor drabbar kunder

”Vi skickar ut trasiga bilar” – Tesla-anställdas tuffa arbetsvillkor drabbar kunder

Den som inte klarar det hårda arbetstempot på Tesla får ingen löneförhöjning – och riskerar sparken.

Perspektiv: Motor­branschen förlorare – ”Har Svenskt Näringsliv ringt Elon Musk?”

Perspektiv: Motor­branschen förlorare – ”Har Svenskt Näringsliv ringt Elon Musk?”

”Utan kollektivavtal kan Tesla när som helst och utan diskussion sänka lönen och försämra villkoren för de anställd”

”Partiell strejk” på Tesla – många rädda efter hot enligt IF Metall

”Partiell strejk” på Tesla – många rädda efter hot enligt IF Metall

IF Metalls avtalssekreterare Veli-Pekka Säikkälä konstaterar att långt ifrån alla bilmekaniker på Tesla deltar i strejken.

Spänt läge för strejkvakterna i Malmö: ”Hotade med att ringa polisen”

Spänt läge för strejkvakterna i Malmö: ”Hotade med att ringa polisen”

Så har strejken slagit på Teslas verkstäder runt om i landet.

Tesla-anställd: ”Är man obekväm, då får man sparken”

Tesla-anställd: ”Är man obekväm, då får man sparken”

Obetald övertid, arbetsmoment med minutkrav – stenhårda produktionskrav på Tesla enligt anställda

Det här gäller när du strejkar – vi har listan

Det här gäller när du strejkar – vi har listan

I fredags inleddes en strejk på Teslas alla bilverkstäder i landet. Vi har tagit fram en lista på vad som händer vid en strejk, vad du får och inte får göra.