Industriarbetarnas tidning

Debattartiklar är texter som tar ställning. Åsikterna är skribenternas egna.

”IF Metalls uttalande en rak käftsmäll i medlemmarnas ansikten”

6 oktober, 2022

Skrivet av Waldemar Tapojärvi

Rättelse: Ett av citaten från Svenska Dagbladet som i en tidigare version tillskrivits Veli-Pekka Säikkälä sades av Johan Ingelskog från Kommunal.

Debatt Vad har hänt med fackets syn på klassisk fördelningspolitik? skriver Waldemar Tapojärvi, gruvarbetare i Kiruna.

Om skribenten:

Waldemar Tapojärvi är gruvarbetare i Kiruna och medlem i IF Metall.

IF Metalls avtalssekreterare Veli-Pekka Säikkälä har deklarerat inför kommande avtalsrörelse att man inte kommer att driva på för löneökningar för oss medlemmar som kompenserar för den höga inflationen. ”Vi tror inte på någon idé om att kompenseras för hög inflation” säger Säikkälä till TT, något bland annat Svenska Dagbladet har skrivit om.

Man menar från IF Metall-ledningens sida att löneökningar för oss industriarbetare skulle öka på inflationstakten ytterligare och köra ner hela den svenska ekonomin i botten. Detta är ju inte riktigt hela sanningen. Om kostnaden för arbetskraften (våra löner) skulle öka för företagen så höjer företagen priserna för att fortsatt kunna maximera vinstuttagen.

Det är aldrig arbetarlöner i sig som driver upp inflationen, det är företagen med deras vinstbegär som ska hållas ansvariga för det.

I grunden är det en klassisk fråga om fördelning, kan man tycka. Ska överskottet fördelas till större vinstutdelning för aktieägare och löneökningar till vd:ar, eller till löneökningar för kollektivet?

Vi, kollektivet, har faktiskt skapat ett överskott att fördela från första början. Men det verkar inte finnas en sådan syn på fördelningspolitik kvar i ledningen av vårt fackförbund. Det verkar inte vara en ‘’klassisk’’ fråga längre för höjdarna nere på förbundskontoret i Stockholm att driva.

Att se hur ledningen för IF Metall tillsammans med ledningen i många fler LO-förbund helt verkat frångå denna analys i intressemotsättning mellan arbetare och arbetsgivare och i stället inställa sig till näringslivets förfogande är sorgligt.

Det är tragiskt att ens ställa sig frågan, men på vems sida står egentligen ledningen för IF Metall? Vems intressen är det man driver? Om löneökningar för oss medlemmar inte är i medlemmarnas intresse så vet jag inte vad vi då har för gemensamma intressen?

Kampviljan för oss tycks vara som bortblåst.

”Arbetsmarknadens parter behöver ta ett gemensamt ansvar för att inte driva upp inflationen genom att respektera den modell vi har satt.”’ säger också Kommunals avtalssekreterare Johan Ingelskog i artikeln i SvD.

Vi som har gått till jobbet i coronapandemin, tagit vårt ansvar, producerat vinster och slagit nya rekord på löpande band i den svenska industrin och på det redan avstått löneökningar när avtalet prolongerades förra avtalsrörelsen 2020, ska alltså få stå tillbaka återigen för att inte hota aktieägarnas vinster och vd:arnas oerhörda löneuttag.

Vi ska ‘”ta ett gemensamt ansvar” och acceptera rejäla reallönesänkningar för en kris som vi inte på något sätt faktiskt är ansvariga för?

Att en av ”våra egna” företrädare från högsta ledningen i vårt förbund resonerar på detta vis är oerhört provocerande. Det hade lika gärna kunnat vara ord av en företrädare från Svenskt Näringsliv. En rak käftsmäll i medlemmarnas ansikten.

Runt om i Europa resonerar flera olika fackföreningar inom olika branscher annorlunda, och tar dessutom strid för sin sak. Järnvägsarbetare och postanställda i England strejkar för löneökningar som kompenserar för den höga inflationen. I Frankrike strejkar flygledare. Vår motsvarighet i Tyskland, IG Metall, krävde löneökningar på 8,2 procent och landade i somras på 6,5 procent på 18 månader i sitt avtal för stålindustrin.

De dundrar på, ställer krav och driver sina medlemmars intressen. De verkar inte göra den analysen att löneökningar som kan kompensera för den höga inflationen kommer att köra landets ekonomi i botten Dessutom gäller det också yrken inom samma bransch, i en global industri. Vad är skillnaden i förutsättningar för oss i Sverige? Eller är det kanske skillnad i vilja det handlar om?

Att få läsa dessa utspel i media från förbundsledningen för IF Metall redan innan avtalsrörelsen i Sverige inletts slog verkligen ner på moralen för många kamrater på jobbet. Jag kan tänka mig att det är många fler ute i landets industrier som känner likadant.

Vi är förlorade innan man ens sitter vid förhandlingsbordet. Det enda vi kan sätta hoppet till nu är oss själva. Förbundsledningen verkar inte vara något att lita på.

Jag uppmanar alla som är missnöjda med detta till att organisera sig och framföra missnöjet på sina arbetsplatser, inom sina fackklubbar och avdelningar och hela vägen upp till förbundsledningen.

Jag ställer i alla fall frågan här och nu: vem är det du tror att du representerar Veli-Pekka Säikkälä? Vems intressen är det du driver?

2 kommentarer till “IF Metalls uttalande en rak käftsmäll i medlemmarnas ansikten

  • Helt rätt, vi är många medlemmar som står bakom denna insändare.

    Min första tanke var att hur i HELVETE kan IF Metall vara så vek nu, 1 år innan avtalsrörelsen?

    Det är dags att använda provisionsbaserade löner. Har man misslyckats med medlemmars krav så får man snittlönen som IF metalls medlemmar ligger på.

    Det kanske höjer stridsmoralen hos förbundet.

  • Jepp, bara att hålla med föregående talare.
    Det är en skam att våra förtroendevalda inte tar strid för medlemmarna.

    Mycket mer finns inte att säga.

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

Mer åsiktsmaterial

”Så skapas hållbara arbetsvillkor för natt­arbetare”

”Så skapas hållbara arbetsvillkor för natt­arbetare”

Nattarbete är ett arbetsmiljöproblem som ska tas på allvar. Det är en win-win både för arbetsgivare och fack, skriver Göran Kecklund, forskare på Stockholm universitet.

Alla gånger jag inte dött på jobbet

Alla gånger jag kunnat säga ”Oj, det där hade kunnat sluta illa” utan att det gjort det. Nu önskar jag ett år med bättre säkerhetstänk på arbetsplatsen, skriver industriarbetaren Marcus Raihle.

38 sätt att få fel att bli rätt

38 sätt att få fel att bli rätt

Dagens politiker kan ha lusläst filosofen Schopenhauers retoriktips. Eller hängt för mycket på Facebook, skriver författaren Sven-Olof Karlsson.

”Vem vill bli kallad fjollig kärring?”

”Vem vill bli kallad fjollig kärring?”

Förändringen börjar med dig, och kan börja nu, skriver Pia Johansson från IF Metall Bergslagen.

”Gapet är lika stort som på 1930-talet”

Har vi arbetare verkligen haft reallöneökningar de senaste 25 åren, när vi räknar rätt, och tar med inflationen på tillgångar, som boende och aktier?, skriver grafikern Bertil Mårtensson.

Hur farliga ska jobben bli innan Kristersson bryr sig?

Hur farliga ska jobben bli innan Kristersson bryr sig?

Det spelar roll vem som styr Sverige. För när högern regerar ökar risken för svenska arbetare att dö på jobbet, skriver Lina Stenberg på tankesmedjan Katalys.

Jag utesluter inte miraklet

Jag utesluter inte miraklet

Om jag dör har jag dörren öppen för att gud finns. Men kanske är det försent då, skriver trollkarlen och artisten Carl-Einar Häckner.

Nu vänder vi blad – men inte helt va?

En tid för eftertanke, vare sig du jobbar eller inte genom alla helgdagar. Vad var det som hände 2022 egentligen?

Att vara stötdämparen i systemet

När inflationen ökar är det helt okej för hyresvärdar, butiker, restauranger och fan och hans moster att höja priserna. Då justerar de ju bara priserna för inflationen. Men så fort arbetarna vill ha löner därefter ropas det hejvilt om att det vore oansvarigt, skriver industriarbetaren Marcus Raihle.

”Låt protester bli årets julklapp till ledningen”

”Låt protester bli årets julklapp till ledningen”

När våra företrädare lämnar oss med svältlöner så måste vi ta saken i våra egna händer och protestera, som resten av världen gör, skriver sex IF Metall-medlemmar.

Du kanske också vill läsa…

”Det är ren och skär självbevarelsedrift”

”Det är ren och skär självbevarelsedrift”

i vill till varje pris undvika att lönerna börjar bidra till en inflationsspiral, skriver IF Metalls Marie Nilsson och Veli-Pekka Säikkälä.

”Låt protester bli årets julklapp till ledningen”

När våra företrädare lämnar oss med svältlöner så måste vi ta saken i våra egna händer och protestera, som resten av världen gör, skriver sex IF Metall-medlemmar.

Här står parterna inför avtalsrörelsen

Här står parterna inför avtalsrörelsen

Att årets avtalsrörelse är speciell är fack och arbetsgivare överens om. Och att det är inte lönerörelsens uppgift att se till att du får mer pengar kvar i plånboken när inflationen drar iväg. Men sen går synen isär, inte minst på hur det går för svensk industri.

”Gapet är lika stort som på 1930-talet”

Har vi arbetare verkligen haft reallöneökningar de senaste 25 åren, när vi räknar rätt, och tar med inflationen på tillgångar, som boende och aktier?, skriver grafikern Bertil Mårtensson.

Att vara stötdämparen i systemet

När inflationen ökar är det helt okej för hyresvärdar, butiker, restauranger och fan och hans moster att höja priserna. Då justerar de ju bara priserna för inflationen. Men så fort arbetarna vill ha löner därefter ropas det hejvilt om att det vore oansvarigt, skriver industriarbetaren Marcus Raihle.

Vi växlar upp lönekraven

Vi växlar upp lönekraven

Vi kommer inte att hålla igen. Vi kommer att plocka ut de löneökningar som är möjliga. Varenda krona som arbetsgivarna kan betala, skriver IF Metalls ordförande Marie Nilsson.

Nytt avtal i tyska verkstads­industrin

Nytt avtal i tyska verkstads­industrin

Tyska IG Metall har tecknat ett tvåårigt avtal för verkstadsindustrin. De anställda får löneökningar på 4,25 procent i snitt per år, samt engångsbelopp på sammanlagt 3 000 euro.

Nu höjs insatserna i tysk avtalsrörelse

Nu höjs insatserna i tysk avtalsrörelse

Efter veckor av varningsstrejker går nu löneförhandlingarna för 3,9 miljoner anställda i tysk verkstadsindustri in i en avgörande fas. Något som följs noga av parterna i Sverige.

Lägstalönerna en stötesten för LO

Lägstalönerna en stötesten för LO

På tisdag avgörs det. Kommer de 14 LO-förbunden att samordna sina avtalskrav eller inte? I förra avtalsrörelsen hoppade Kommunal av dagen innan förbunden skulle samlas. I Dagens Arbetes avtalspodd kollar reportern Anna Julius hur läget är.

Därför vill facken inte ha ett jättelyft på lönen

Därför vill facken inte ha ett jättelyft på lönen

Läget är spänt inför nästa års löneförhandlingar. Ingen vill se en upprepning av 80-talet. Vad var det som hände då? Och varför varnas det för höga lönekrav? 

Avtal 2023

Irene Wennemo: Höjda chefslöner försvårar avtalsrörelsen

Irene Wennemo: Höjda chefslöner försvårar avtalsrörelsen

Om de allra högsta cheferna får kraftigt höjda ersättningar under avtalsrörelsen blir det svårare för parterna att komma överens, säger Medlingsinstitutets generaldirektör Irene Wennemo.

Därför är avtalsrörelsen laddad som ingen annan

Priserna stiger och ibland handlar det bara om att lönen ska räcka månaden ut. Kommer förhandlarna att ta hänsyn till det, undrar Dagens Arbetes reporter Anna Julius.

Teknikföretagen kräver 2,0 procent

Teknikföretagen vill se en löneökning på 2,0 procent. De föreslår ett engångsbelopp enligt tysk modell om 3000 kronor. De vill även öka företagens makt över arbetstiden.

”Låt protester bli årets julklapp till ledningen”

När våra företrädare lämnar oss med svältlöner så måste vi ta saken i våra egna händer och protestera, som resten av världen gör, skriver sex IF Metall-medlemmar.

Pappers säger ja till 4,4 procent

Pappers säger ja till 4,4 procent

Pappers ställer sig bakom LO-samordningen. Det blev klart under förbundsmötet i Uddevalla på söndagen. ”Det känns bra!”, säger Pappers förbundsordförande Pontus Georgsson.

GS säger ja till avtalskrav

GS säger ja till avtalskrav

GS ställer sig bakom de framlagda kraven inför kommande avtalsrörelse.

IF Metalls avtalsråd sa ja till plattformen

IF Metalls avtalsråd sa ja till plattformen

Många tyckte att avtalskraven var för låga men IF Metalls avtalsråd röstade ändå ja till att vara med i Facken inom industrins och LO:s plattformar. 

Vilse i avtalsspråket?

Vilse i avtalsspråket?

Dagens Arbete hjälper dig att förstå de vanligaste orden som har med dina villkor att göra.

Intern kritik i IF Metall: Fick veta budet för sent

Intern kritik i IF Metall: Fick veta budet för sent

Många förtroendevalda blev tagna på sängen av fackens bud på 4,4 procent. Lars Ask, klubbordförande på Volvos Verkstadsklubb i Skövde, tycker att de borde fått veta budet i förväg.

”Nu tar vi lönekampen till IF Metalls kongress”

”Nu tar vi lönekampen till IF Metalls kongress”

Vi gick ner i lön vid krisen 2008, och lät oss permitteras under pandemin, samtidigt som företagen tog ut jättevinster. Vi måste visa ledamöterna på IF Metalls kongress att vi inte tänker nöja oss med luft i plånboken, skriver IF Metall-medlemmen Andreas Köhler.

Arbetsgivarna: Kraven är för höga

Arbetsgivarna: Kraven är för höga

Varken Industriarbetsgivarna eller Trä- och möbelföretagen tycker att Facken inom industrins lönekrav är rimliga. ”Vi betraktar världen ur olika perspektiv.”

Dagens Arbetes poddar Lyssna på de senaste avsnitten

Arbetarrörelsens hitlåt från förr

Arbetarrörelsens hitlåt från förr

När den svenska arbetarrörelsen växte fram var Ungdomsmarschen hiten nr 1. En sång som då slog både Internationalen och Arbetets söner, och som sjöngs på alla möten.

Hej Socialdemokrat! – här är den indragna vallåten från 1968

Hej Socialdemokrat! – här är den indragna vallåten från 1968

1968 fick Socialdemokraterna 50,1 procent av rösterna i riksdagsvalet. Men det var knappast tack vare kampanjlåten ”Hej Socialdemokrat!”. Kalle Lind berättar.

Den bortglömda Linje 2-sången

Den bortglömda Linje 2-sången

Lyssna på Linje 2-sången från kärnkraftsomröstningen 1980. Dagens Arbetes reporter Jonas Nordling har grävt i arkivet – och pratat med linje 2-generalen.

Facket och näringslivet vill se snabbare grön omställning

Facket och näringslivet vill se snabbare grön omställning

Det största hindret för den gröna omställningen är att beslutsfattare och allmänhet inte tror att den kommer att kunna genomföras. Lyssna på podden med Marie Nilsson, Svante Axelsson och Helle Klein.

Fackets starka motstånd mot nazismen

Fackets starka motstånd mot nazismen

Författaren Anna-Lena Lodenius gästar Dagens Arbete Historia. Tillsammans med Harald Gatu och Helle Klein utforskar hon hur arbetarrörelsen hanterat högerextremismen historiskt. Författaren Mats Wingborg ger en nutida internationell utblick.

Facket och flyktingarna

Facket och flyktingarna

Svenska facken smugglade flyktingar, pengar och information under andra världskriget. Norska motståndsmän fick bo i ett hus i centrala Stockholm under täckmanteln att de var grafiska ombudsmän.

Hoten mot de svenska industrijobben

Hoten mot de svenska industrijobben

Svensk basindusti exporterar 90 procent av produkterna. Så hur drabbas Sverige när länder som USA vill rädda sina egna industrijobb? Och hur går det med den gröna omställningen när energikrisen slagit till?