Industriarbetarnas tidning

Svårt för LO att enas i avtalsrörelsen

13 oktober, 2022 - 14:23

Skrivet av

Inflationen slår hårt mot alla – men allra mest mot dem som har små marginaler. Hur facken hanterar det kan avgöra om LO håller samman eller inte i avtalsrörelsen. 
– Det här sätter hela LO:s möjlighet att komma överens på ett enormt prov, säger LO:s avtalssekreterare Torbjörn Johansson.

Just nu sitter LO-förbunden och försöker enas om frågor de ska driva tillsammans i avtalsrörelsen. I slutet av oktober ska de vara klara. 

LO:s avtalssekreterare Torbjörn Johansson är inte alls säker på om de lyckas enas om en gemensam plattform. På ett seminarium under torsdagen sa han att många LO-medlemmar drabbas extremt hårt av inflationen, och har i princip noll marginaler.

– Våra medlemmar har inga marginaler. De lever på riktigt ur hand i mun. Det enda de kan göra är att sluta äta, i princip. De kommer att få ta lån för att betala elräkningar, de kommer att få ta lån för att betala räntor. Det här sätter hela LO:s möjligheter att komma överens på ett enormt prov.

Torbjörn Johansson anser att extraordinära åtgärder krävs.

– Det här kommer inte att bli utan en hel del blodspillan på ett eller annat sätt. Till det får man lägga att vinster är extremt höga, utdelningar är höga, direktörernas löner skenar.  Ska det här fungera så krävs det en solidaritet mellan klasserna. Där man faktiskt sansar sig på alla sidor.

Våra medlemmar har inga marginaler. De lever på riktigt ur hand i mun. Det enda de kan göra är att sluta äta, i princip.

Torbjörn Johansson, LO:s avtalssekreterare.

Vissa förbund – till exempel de inom 6F – har sagt att man vill att LO ska satsa på reallöneökningar trots inflationen, medan andra, som IF Metall och Kommunal, tycker att det är viktigare att inte bidra till en lönedriven inflation. ”Inflationen slår hårdast mot dem som har det sämst”, heter det från båda de förbunden. 

– Vi har arbetare som inte kan försörja sig trots att de arbetar och sliter, säger Kommunals avtalssekreterare Johan Ingelskog.

– Vi gör allt för att få ner inflationstrycket i Sverige och det är Kommunal beredda ta ansvar för.

IF Metalls avtalssekreterare IF Metalls avtalssekreterare Veli-Pekka Säikkälä säger:

– Det handlar inte om samhällsansvar, det är ren självbevarelsedrift.

Men just för att de med minst marginaler drabbas hårdast, tycker de också att det behövs någon form av låglönesatsning. Hur den ska se ut är en fråga som nu diskuteras intensivt inom LO.

Läs också

Lägstalönerna en stötesten för LO

På tisdag avgörs det. Kommer de 14 LO-förbunden att samordna sina avtalskrav eller inte? I förra avtalsrörelsen hoppade Kommunal av dagen innan förbunden skulle samlas. I Dagens Arbetes avtalspodd kollar reportern Anna Julius hur läget är.

De senaste åren har LO provat olika modeller (se faktaruta längre ner). Framgången har varierat – och ibland har oenigheter lett till att förbund hoppat av LO-samordningen. 

Förra avtalsrörelsen hoppade Kommunal av i sista stund, för att de inte tyckte att övriga LO tog tillräcklig hänsyn till de lågavlönade grupper de ville stärka – personer med yrkesutbildning men ändå väldigt låg lön. 

– Vi ansåg att vi inte blev lyssnade på. Över tid måste man känna att en samordning ger mer än att stå utanför, säger Johan Ingelskog. 

I dag säger Johan Ingelskog därför att han vill vara extra tydlig med vad förbundet vill inför en eventuell samordning, både till andra förbund och utåt. 

– Ingen ska kunna komma i efterhand och säga att det kom som en blixt från klar himmel om Kommunal inte ville vara med.

Och det de först och främst vill i denna avtalsrörelse är att satsa på de allra lägst avlönade. Exakt hur en sådan satsning ska gå till vill han inte säga än eftersom det pågår diskussioner, men lägstalönerna är viktiga. 

– Stora grupper inom Kommunal anställs nära eller på lägstlönerna, och då behöver de lägstlönerna faktiskt justeras upp utifrån det nya kostnadsläget.

Resonemanget ligger i linje med det som tjänstemannafacket Unionen har gått ut med – de har bestämt att de vill kräva högre lägstalöner. Unionen är inte med i LO, men i Facken inom industrin, som är de första som går ut och sätter en siffra på vad man kräver för löneökningar i avtalsrörelsen. 

Johan Ingelskog på Kommunal säger att det vilar ett särskilt ansvar på industrins parter. 

– De måste acceptera att dessa grupper får mer, att vi till och med får en viss lönedriven inflation i de grupperna. 

Johan Ingelskog är också orolig för så kallade sifferlösa avtal, som finns i flera avtal för tjänstemän. Han tror det kan leda till att de lyckas få mer kompensation för inflationen. 

– Om det visar sig att starka tjänstemannagrupper eller LO-grupper med sifferlösa avtal tillskansar sig betydligt mer än andra så kommer vi att kräva kompensation för det i efterhand, det vill säga i framtida avtalsrörelser. 

IF Metalls avtalssekreterare Veli-Pekka Säikkälä säger att förbundet vill se en låglönesatsning, men vill inte säga exakt hur de tycker att den ska se ut. Han skriver i ett mejl: 

”De med de lägsta lönerna drabbas hårdast av den höga inflationen. De har de minsta marginalerna. Därför måste vi ha en extra satsning på dom i kommande avtal. Det är inte rimligt att den extra satsningen ska betalas genom andra försämringar av deras avtal.”

Inte heller Torbjörn Johansson på LO vill föregå diskussionerna och säga om han tycker att en höjning av lägstalönerna är bra. 

– Vi ser framför oss en låglönesatsning för dem som har det värst. Om det då blir en satsning på lägstalönerna kan vi inte säga. Det är så vi pratar, var vi landar är inte klart, sa han på seminariet.

Om förbunden inom LO lyckas enas är högst oklart. Om ett par veckor ska de vara klara.

– Kommunals ambition är att vara med i en LO-samordning, men det är inget självändamål. Det är innehållet som är det viktiga, säger Johan Ingelskog. 

Olika låglönesatsningar

Att få upp lönen för de sämst betalda har varit LO-fackens mål i många avtalsrörelser. Men hur?

2007 En jämställdhetspott beräknades utifrån andelen lågavlönade kvinnor på varje avtalsom­råde. Mansdominerade IF Metall gick motvilligt med på kraven. I slutändan gav det mer pengar till anställda inom handeln och hotell och restaurang.

2010 En pott skulle tillfalla avtalsområden med lägre snittlön än 21 300.

2011 LO-förbunden lyckades inte enas om storleken på jämställdhetspotten. Tre förbund med IF Metall i spetsen lämnade samordningen. Potten skulle gå till avtal med en snittlön under 22 400 kronor. IF Metall ansåg att det gjorde att många av förbundets lågavlönade skulle gå miste om pengar.

2013 LO-förbunden lyckades enas igen. Denna gång gick låglönesatsningen till personer som jobbade under avtal som hade en snittlön under 25 000. Det gjorde att lågavlönade på till exempel teknikavtalet inte fick något.

2016 LO-samordningen sprack åter­igen om låglönesatsningen. IF Metall ställde sig bakom Kommunals krav på extra pengar till undersköterskor.

2017 Personer med en lön under 24 000 kronor 2016 bidrog till potten (lokal pott eller branschpott) som om de tjänade 24 000. Det finns ingen garanti att pengarna kommer just dem till del, men även lågavlönade på avtal som annars har hög snittlön omfattas.

2020 Samma modell för låglönesatsning användes som 2017, med gränsen för att omfattas av låglönesatsningen sattes till 26 100 kronor. Kommunal och Pappers hoppade av samordningen. 

2 kommentarer till “Svårt för LO att enas i avtalsrörelsen

  • Hur solidarisk man är mot andra, visar hur egoistisk man är. Motsägelsefullt? Ja visst! Men det är också förbundens uttalanden om just solidariteten mellan människor med låga löner eller ersättningar som skall betalas via försäkringar av alla slag.

    Men det kanske är plakatslagord man pratar inom förbunden och LO?
    Nu är det upp till bevis vad man menar med detta.

  • Dags att ifmetall tar i med hårdhandskarna lite, vi kan inte gå med på 2-3% i nästa avtalsrörelse, snegla på Tyskland och utgå från det

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

Du kanske också vill läsa…

Lägstalönerna en stötesten för LO

Lägstalönerna en stötesten för LO

På tisdag avgörs det. Kommer de 14 LO-förbunden att samordna sina avtalskrav eller inte? I förra avtalsrörelsen hoppade Kommunal av dagen innan förbunden skulle samlas. I Dagens Arbetes avtalspodd kollar reportern Anna Julius hur läget är.

Teknikföretagen kräver 2,0 procent

Teknikföretagen kräver 2,0 procent

Teknikföretagen vill se en löneökning på 2,0 procent. De föreslår ett engångsbelopp enligt tysk modell om 3000 kronor. De vill även öka företagens makt över arbetstiden.

Samordning inför avtalsrörelsen – här är LO:s krav

Samordning inför avtalsrörelsen – här är LO:s krav

LO har presenterat ett ”första steg” till samordning, som bland annat innehåller en satsning på lägstalönerna. De ska öka mer än andra löner.

Här står parterna inför avtalsrörelsen

Här står parterna inför avtalsrörelsen

Att årets avtalsrörelse är speciell är fack och arbetsgivare överens om. Och att det är inte lönerörelsens uppgift att se till att du får mer pengar kvar i plånboken när inflationen drar iväg. Men sen går synen isär, inte minst på hur det går för svensk industri.

Nytt avtal i tyska verkstads­industrin

Nytt avtal i tyska verkstads­industrin

Tyska IG Metall har tecknat ett tvåårigt avtal för verkstadsindustrin. De anställda får löneökningar på 4,25 procent i snitt per år, samt engångsbelopp på sammanlagt 3 000 euro.

Nu höjs insatserna i tysk avtalsrörelse

Nu höjs insatserna i tysk avtalsrörelse

Efter veckor av varningsstrejker går nu löneförhandlingarna för 3,9 miljoner anställda i tysk verkstadsindustri in i en avgörande fas. Något som följs noga av parterna i Sverige.

IF Metalls avtalsråd sa ja till plattformen

IF Metalls avtalsråd sa ja till plattformen

Många tyckte att avtalskraven var för låga men IF Metalls avtalsråd röstade ändå ja till att vara med i Facken inom industrins och LO:s plattformar. 

”IF Metalls uttalande en rak käftsmäll i medlemmarnas ansikten”

”IF Metalls uttalande en rak käftsmäll i medlemmarnas ansikten”

Vad har hänt med fackets syn på klassisk fördelningspolitik? skriver Waldemar Tapojärvi, gruvarbetare i Kiruna.

Visst blir det historiskt – men på vilket sätt?

Visst blir det historiskt – men på vilket sätt?

Det var ett stort beslut när IF Metalls avtalsråd sa ja till ett nytt huvudavtal om trygghet och omställning. En lång och sårig process närmar sig mål. Ändå – det är nu det börjar på riktigt, skriver Anna Julius.

IF Metalls avtalsråd sa ja till nytt huvudavtal

IF Metalls avtalsråd sa ja till nytt huvudavtal

IF Metalls avtalsråd sa med en stor majoritet ja till ett nytt huvudavtal. En av de mest omvälvande förändringarna på arbetsmarknaden är ett steg närmare att bli verklighet.

Avtal 2023

Irene Wennemo: Höjda chefslöner försvårar avtalsrörelsen

Irene Wennemo: Höjda chefslöner försvårar avtalsrörelsen

Om de allra högsta cheferna får kraftigt höjda ersättningar under avtalsrörelsen blir det svårare för parterna att komma överens, säger Medlingsinstitutets generaldirektör Irene Wennemo.

Därför är avtalsrörelsen laddad som ingen annan

Därför är avtalsrörelsen laddad som ingen annan

Priserna stiger och ibland handlar det bara om att lönen ska räcka månaden ut. Kommer förhandlarna att ta hänsyn till det, undrar Dagens Arbetes reporter Anna Julius.

Teknikföretagen kräver 2,0 procent

Teknikföretagen vill se en löneökning på 2,0 procent. De föreslår ett engångsbelopp enligt tysk modell om 3000 kronor. De vill även öka företagens makt över arbetstiden.

”Låt protester bli årets julklapp till ledningen”

”Låt protester bli årets julklapp till ledningen”

När våra företrädare lämnar oss med svältlöner så måste vi ta saken i våra egna händer och protestera, som resten av världen gör, skriver sex IF Metall-medlemmar.

Pappers säger ja till 4,4 procent

Pappers säger ja till 4,4 procent

Pappers ställer sig bakom LO-samordningen. Det blev klart under förbundsmötet i Uddevalla på söndagen. ”Det känns bra!”, säger Pappers förbundsordförande Pontus Georgsson.

GS säger ja till avtalskrav

GS säger ja till avtalskrav

GS ställer sig bakom de framlagda kraven inför kommande avtalsrörelse.

IF Metalls avtalsråd sa ja till plattformen

Många tyckte att avtalskraven var för låga men IF Metalls avtalsråd röstade ändå ja till att vara med i Facken inom industrins och LO:s plattformar. 

Vilse i avtalsspråket?

Vilse i avtalsspråket?

Dagens Arbete hjälper dig att förstå de vanligaste orden som har med dina villkor att göra.

Intern kritik i IF Metall: Fick veta budet för sent

Intern kritik i IF Metall: Fick veta budet för sent

Många förtroendevalda blev tagna på sängen av fackens bud på 4,4 procent. Lars Ask, klubbordförande på Volvos Verkstadsklubb i Skövde, tycker att de borde fått veta budet i förväg.

”Nu tar vi lönekampen till IF Metalls kongress”

”Nu tar vi lönekampen till IF Metalls kongress”

Vi gick ner i lön vid krisen 2008, och lät oss permitteras under pandemin, samtidigt som företagen tog ut jättevinster. Vi måste visa ledamöterna på IF Metalls kongress att vi inte tänker nöja oss med luft i plånboken, skriver IF Metall-medlemmen Andreas Köhler.

Arbetsgivarna: Kraven är för höga

Arbetsgivarna: Kraven är för höga

Varken Industriarbetsgivarna eller Trä- och möbelföretagen tycker att Facken inom industrins lönekrav är rimliga. ”Vi betraktar världen ur olika perspektiv.”

Dagens Arbetes poddar Lyssna på de senaste avsnitten

Arbetarrörelsens hitlåt från förr

Arbetarrörelsens hitlåt från förr

När den svenska arbetarrörelsen växte fram var Ungdomsmarschen hiten nr 1. En sång som då slog både Internationalen och Arbetets söner, och som sjöngs på alla möten.

Hej Socialdemokrat! – här är den indragna vallåten från 1968

Hej Socialdemokrat! – här är den indragna vallåten från 1968

1968 fick Socialdemokraterna 50,1 procent av rösterna i riksdagsvalet. Men det var knappast tack vare kampanjlåten ”Hej Socialdemokrat!”. Kalle Lind berättar.

Den bortglömda Linje 2-sången

Den bortglömda Linje 2-sången

Lyssna på Linje 2-sången från kärnkraftsomröstningen 1980. Dagens Arbetes reporter Jonas Nordling har grävt i arkivet – och pratat med linje 2-generalen.

Facket och näringslivet vill se snabbare grön omställning

Facket och näringslivet vill se snabbare grön omställning

Det största hindret för den gröna omställningen är att beslutsfattare och allmänhet inte tror att den kommer att kunna genomföras. Lyssna på podden med Marie Nilsson, Svante Axelsson och Helle Klein.

Fackets starka motstånd mot nazismen

Fackets starka motstånd mot nazismen

Författaren Anna-Lena Lodenius gästar Dagens Arbete Historia. Tillsammans med Harald Gatu och Helle Klein utforskar hon hur arbetarrörelsen hanterat högerextremismen historiskt. Författaren Mats Wingborg ger en nutida internationell utblick.

Facket och flyktingarna

Facket och flyktingarna

Svenska facken smugglade flyktingar, pengar och information under andra världskriget. Norska motståndsmän fick bo i ett hus i centrala Stockholm under täckmanteln att de var grafiska ombudsmän.

Hoten mot de svenska industrijobben

Hoten mot de svenska industrijobben

Svensk basindusti exporterar 90 procent av produkterna. Så hur drabbas Sverige när länder som USA vill rädda sina egna industrijobb? Och hur går det med den gröna omställningen när energikrisen slagit till?