Industriarbetarnas tidning

Krönikor är personligt hållna texter. Åsikterna är skribenternas egna.

Staten måste spendera mer

16 november, 2022

Krönika Det är brist på råvaror, arbetskraft och el. Då måste staten satsa, skriver Kajsa Borgnäs.

Kajsa Borgnäs är chef för politikavdelningen vid det tyska socialdemokratiska partiet SPD.

Den brittiska nationalekonomen John Maynard Keynes fick stort inflytande under efterkrigstiden. Hans idéer handlade mycket om att staten bör stabilisera ekonomin ­genom att öka efterfrågan i tider när marknaden är svag, och sänka sin ­efterfrågan när marknaden går het.

Så skapas goda planerings- och investeringsförhållanden för företag – och därmed arbete, skatteintäkter och möjligheter till omfattande välfärd.

Under de senaste decennierna har vi sett exempel på att detta fungerar. Vid finanskrisen 2008 fick staterna rycka in med mångmiljard­paket. I coronakrisen likaså. Den kris vi befinner oss i i dag är dock ingen ­efterfrågekris, utan en ­utbudskris.

Håller Keynes teorier även nu?

Företagens problem i dagens kris är inte främst brist på pengar eller efterfrågan. Det stora problemet är att ­centrala input-faktorer saknas, till ­exempel energi och viktiga råvaror. Våra samhällen är energihungriga. Det ryska angreppskriget på Ukraina och de västliga sanktionerna mot Ryssland har gjort att tillgången på billig energi i Europa minskat drastiskt. Ur tyskt perspektiv är detta särskilt dramatiskt. Den tyska och ryska ekonomin har vuxit nära samman under de senaste decennierna:

Ryssland levererade billig gas och Tyskland skeppade högteknologiska varor tillbaka. Denna relation har nu brutits. Företagen måste hushålla med knappa mängder dyr naturgas.

Under samma period har den tyska (och europeiska) ekonomin vuxit samman med den kinesiska. Kina levererade ovanliga metaller samt produkter med lågt förädlingsvärde. Tyskland (och Europa) levererade högteknologiska produkter för den gigantiska kinesiska marknaden. Det tyska export-wunder vore otänkbart utan Kinas ekonomiska utveckling. Coronapandemin och de ökade geopolitiska spänningarna har gjort halvfärdiga varor från Asien svåråtkomliga. I de fall där Europa är särskilt beroende av asiatiska leverantörer – inom exempelvis batterie- och microchip­området – är vi extra sårbara.

Därutöver håller den absolut viktigaste insatsvaran – arbetskraft – på att bli allt mer svåråtkomlig. En fjärdedel av ­Europas befolkning kommer 2030 att vara över 65 år. År 2030 tillhör 2,5 miljoner färre människor än i dag den tyska arbetskraften. Den arbetskraft som finns kommer i växande grad att behöva regelbunden omskolning.

Utbudet av viktiga insatsvaror för att producera vårt välstånd – arbete, energi och halvfärdiga varor – krymper alltså. I denna utbudskris måste staten spendera mer, inte mindre. Slutsatsen är att Keynes hade rätt – i både efterfråge- och utbudskris! Bara genom att öka de privata och offentliga investeringarna i (förnybar) energi, mer utbildning, ett mer hållbart arbetsliv, bättre infrastruktur och mer motståndskraftiga företag kan vi minska utbudsbristen i vår ekonomi.

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

The reCAPTCHA verification period has expired. Please reload the page.

Du kanske också vill läsa…

”Elkris hotar klimatomställningen”

”Elkris hotar klimatomställningen”

Vi tar vårt ansvar i avtalsrörelsen, men för elkrisen vilar ansvaret på politikerna. Här är ett antal punkter som behövs, skriver företrädare för GS-facket, Trä- och Möbelföretagen och Skogsindustrierna.

Ge oss en svensk industripakt

Ge oss en svensk industripakt

Stat och industri måste gå åt samma håll om klimatomställningen ska genomföras i tid, skriver DA:s nya krönikör Kajsa Borgenäs.

Brister i elnäten får inte hindra tillväxten i landet

Brister i elnäten får inte hindra tillväxten i landet

Vi har förutsättningar för en omställning som skapar fler jobb och ett hållbart samhälle, men det ställer krav på vår elförsörjning, skriver riksdagsledamöterna (S) och IF Metallarna Patrik Engström och Monica Haider.

Nu vänder vi blad – men inte helt va?

Nu vänder vi blad – men inte helt va?

En tid för eftertanke, vare sig du jobbar eller inte genom alla helgdagar. Vad var det som hände 2022 egentligen?

Vallöften slaktas på löpande band

Vallöften slaktas på löpande band

Det går inte att lägga ansvaret för kostnadskrisen på Sveriges löntagare. Politikerna måste ta sitt ansvar och bidra till att lindra den här svåra tiden, skriver GS ordförande Per-Olof Sjöö.

Populismen hotar klimatet och jobben

Populismen hotar klimatet och jobben

Sverige ska alltså bli sämst i EU-klassen. Det oroar både facken och företagen, skriver Dagens Arbetes chefredaktör Helle Klein.

”Sverige behöver en industri­minister”

”Sverige behöver en industri­minister”

När inte ens kompetensförsörjningen i de försvarspolitiska frågorna kommer upp på agendan så kan man undra var industrins frågor – utöver energi – hamnar, skriver Peter Bryntesson och Martin Lidén på Fordonskomponentgruppen.

Grön politik ger motståndskraft

Grön politik ger motståndskraft

Om vi ska slippa slungas från den ena krisen till den andra behövs ett stabilt samhälle, skriver Kajsa Borgnäs.

”Sverige har en bra utgångspunkt för omställningen”

”Sverige har en bra utgångspunkt för omställningen”

Det räcker inte att satsa på forskning, staten måste dela på riskerna även i produktionen om den ekologiska och sociala omställningen i industrin inte ska halka efter. Det säger DA:s ny krönikör Kajsa Borgnäs, som uppmanar alla industriarbetare att vara med att driva på förändringarna.

God fortsättning och ett Gott Nytt valår!

Det som händer i industri-Sverige är hoppfullt för oss som tror på samarbete, öppenhet och mångfald, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

DA granskar sprängdåden

Dagens Arbete avslöjar hur kriminella lätt kan smuggla ut stora mängder sprängmedel från byggarbetsplatser. Kontroll och tillsyn brister. Och dömda kan fortsätta spränga.

Stulet: Halvt ton sprängmedel

Mer än ett halvt ton sprängmedel har stulits från byggarbetsplatser i Sverige. Det visar Dagens Arbetes granskning.

Dagens Arbete granskar sprängdåden

Dagen Arbete har tagit reda på var sprängmedlet som används vid sprängdåden kommer ifrån. Över ett halvt ton sprängmedel har stulits från byggarbetsplatser de senaste fem åren. Här sammanfattar vi granskningen.

Larmet: Byggdynamit kan användas i terrordåd

”Sprängmedel är terroristernas favoritvapen. Därför är det angeläget att få stopp på stölderna av byggdynamit”, säger sprängmedelsexperten Bo Janzon. 

Så vill justitie­ministern stoppa sprängdåden

Efter Dagens Arbetes granskning: Regeringen vill ändra lagen för att stoppa stölderna av byggdynamit som används i sprängdåden. 

S: ”Kan finnas anledning att se över lagen”

Efter Dagens Arbetes granskning av sprängdåden öppnar Socialdemokraterna upp för en översyn av lagen om hantering av sprängmedel.

”Man undrar ju hur mycket sprängmedel som är i omlopp”

Det som förvånade journalisterna David Lundmark och Johanna Edström mest när de granskade hur mycket sprängmedel som är på drift, är att sprängmedel är så pass billigt – och politikerna inte gjort mer för att täppa till alla luckorna i lagen. 

Sprängkort dras inte in för dömda brottslingar

Personer som dömts för grova brott får inte sitt sprängkort indraget.
Dagens Arbetes granskning visar att de som ansvarar för sprängkorten inte får veta om någon döms för brott.

Företag spränger utan tillstånd

Trots indragna tillstånd kan företag fortsätta spränga. Dagens Arbetes granskning visar hur lätt det är för företag att strunta i myndighetens beslut.