Industriarbetarnas tidning

Krönikor är personligt hållna texter. Åsikterna är skribenternas egna.

Staten måste spendera mer

16 november, 2022

Krönika Det är brist på råvaror, arbetskraft och el. Då måste staten satsa, skriver Kajsa Borgnäs.

Kajsa Borgnäs är chef för politikavdelningen vid det tyska socialdemokratiska partiet SPD.

Den brittiska nationalekonomen John Maynard Keynes fick stort inflytande under efterkrigstiden. Hans idéer handlade mycket om att staten bör stabilisera ekonomin ­genom att öka efterfrågan i tider när marknaden är svag, och sänka sin ­efterfrågan när marknaden går het.

Så skapas goda planerings- och investeringsförhållanden för företag – och därmed arbete, skatteintäkter och möjligheter till omfattande välfärd.

Under de senaste decennierna har vi sett exempel på att detta fungerar. Vid finanskrisen 2008 fick staterna rycka in med mångmiljard­paket. I coronakrisen likaså. Den kris vi befinner oss i i dag är dock ingen ­efterfrågekris, utan en ­utbudskris.

Håller Keynes teorier även nu?

Företagens problem i dagens kris är inte främst brist på pengar eller efterfrågan. Det stora problemet är att ­centrala input-faktorer saknas, till ­exempel energi och viktiga råvaror. Våra samhällen är energihungriga. Det ryska angreppskriget på Ukraina och de västliga sanktionerna mot Ryssland har gjort att tillgången på billig energi i Europa minskat drastiskt. Ur tyskt perspektiv är detta särskilt dramatiskt. Den tyska och ryska ekonomin har vuxit nära samman under de senaste decennierna:

Ryssland levererade billig gas och Tyskland skeppade högteknologiska varor tillbaka. Denna relation har nu brutits. Företagen måste hushålla med knappa mängder dyr naturgas.

Under samma period har den tyska (och europeiska) ekonomin vuxit samman med den kinesiska. Kina levererade ovanliga metaller samt produkter med lågt förädlingsvärde. Tyskland (och Europa) levererade högteknologiska produkter för den gigantiska kinesiska marknaden. Det tyska export-wunder vore otänkbart utan Kinas ekonomiska utveckling. Coronapandemin och de ökade geopolitiska spänningarna har gjort halvfärdiga varor från Asien svåråtkomliga. I de fall där Europa är särskilt beroende av asiatiska leverantörer – inom exempelvis batterie- och microchip­området – är vi extra sårbara.

Därutöver håller den absolut viktigaste insatsvaran – arbetskraft – på att bli allt mer svåråtkomlig. En fjärdedel av ­Europas befolkning kommer 2030 att vara över 65 år. År 2030 tillhör 2,5 miljoner färre människor än i dag den tyska arbetskraften. Den arbetskraft som finns kommer i växande grad att behöva regelbunden omskolning.

Utbudet av viktiga insatsvaror för att producera vårt välstånd – arbete, energi och halvfärdiga varor – krymper alltså. I denna utbudskris måste staten spendera mer, inte mindre. Slutsatsen är att Keynes hade rätt – i både efterfråge- och utbudskris! Bara genom att öka de privata och offentliga investeringarna i (förnybar) energi, mer utbildning, ett mer hållbart arbetsliv, bättre infrastruktur och mer motståndskraftiga företag kan vi minska utbudsbristen i vår ekonomi.

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

Du kanske också vill läsa…

”Elkris hotar klimatomställningen”

”Elkris hotar klimatomställningen”

Vi tar vårt ansvar i avtalsrörelsen, men för elkrisen vilar ansvaret på politikerna. Här är ett antal punkter som behövs, skriver företrädare för GS-facket, Trä- och Möbelföretagen och Skogsindustrierna.

Ge oss en svensk industripakt

Ge oss en svensk industripakt

Stat och industri måste gå åt samma håll om klimatomställningen ska genomföras i tid, skriver DA:s nya krönikör Kajsa Borgenäs.

Brister i elnäten får inte hindra tillväxten i landet

Brister i elnäten får inte hindra tillväxten i landet

Vi har förutsättningar för en omställning som skapar fler jobb och ett hållbart samhälle, men det ställer krav på vår elförsörjning, skriver riksdagsledamöterna (S) och IF Metallarna Patrik Engström och Monica Haider.

Nu vänder vi blad – men inte helt va?

Nu vänder vi blad – men inte helt va?

En tid för eftertanke, vare sig du jobbar eller inte genom alla helgdagar. Vad var det som hände 2022 egentligen?

Vallöften slaktas på löpande band

Vallöften slaktas på löpande band

Det går inte att lägga ansvaret för kostnadskrisen på Sveriges löntagare. Politikerna måste ta sitt ansvar och bidra till att lindra den här svåra tiden, skriver GS ordförande Per-Olof Sjöö.

Populismen hotar klimatet och jobben

Populismen hotar klimatet och jobben

Sverige ska alltså bli sämst i EU-klassen. Det oroar både facken och företagen, skriver Dagens Arbetes chefredaktör Helle Klein.

”Sverige behöver en industri­minister”

”Sverige behöver en industri­minister”

När inte ens kompetensförsörjningen i de försvarspolitiska frågorna kommer upp på agendan så kan man undra var industrins frågor – utöver energi – hamnar, skriver Peter Bryntesson och Martin Lidén på Fordonskomponentgruppen.

Grön politik ger motståndskraft

Grön politik ger motståndskraft

Om vi ska slippa slungas från den ena krisen till den andra behövs ett stabilt samhälle, skriver Kajsa Borgnäs.

”Sverige har en bra utgångspunkt för omställningen”

”Sverige har en bra utgångspunkt för omställningen”

Det räcker inte att satsa på forskning, staten måste dela på riskerna även i produktionen om den ekologiska och sociala omställningen i industrin inte ska halka efter. Det säger DA:s ny krönikör Kajsa Borgnäs, som uppmanar alla industriarbetare att vara med att driva på förändringarna.

God fortsättning och ett Gott Nytt valår!

Det som händer i industri-Sverige är hoppfullt för oss som tror på samarbete, öppenhet och mångfald, skriver DA:s chefredaktör Helle Klein.

NATTENS ARBETE

Pusslet går ihop tack vare nattis

Pusslet går ihop tack vare nattis

Allt färre kommuner erbjuder barnomsorg som har öppet på kvällar och nätter. Men gjuteriarbetaren Jenny Fredin har haft tur. ”Tack vare nattis. Annars vet jag inte hur det hade gått”, säger hon.

Avtal 2023

Strejkar vi svenskar för lite?

Strejkar vi svenskar för lite?

Samförstånd före strejk har länge varit den svenska modellen i praktiken. Men är fackens hot om strejk en nödvändig muskelträning för facken för att hålla sig i trim? Och vilka frågor är så viktiga att facket bör gå ut i strejk?

Bankkris – ordet som får industrin att rysa

Bankkris – ordet som får industrin att rysa

Många minns hur en kraschad bank på andra sidan jordklotet kan stoppa produktionen och skicka ut tusentals i arbetslöshet. Är det annorlunda den här gången?

Nej till förslag om treårigt avtal

Nej till förslag om treårigt avtal

Facken inom industrin säger nej till förslaget om ett treårigt avtal – ”med tanke på det osäkra läget i världen och inflationen”.

”Det är vår tur att få det bättre”

”Det är vår tur att få det bättre”

Vi LO-medlemmar måste få kompensation för det vi stått tillbaka för under de senaste åren, skriver Rainor Melander, Pappers avdelningsordförande på Väja bruk.

Missnöje med lågt lönekrav

Missnöje med lågt lönekrav

Inflationen äter upp löneökningarna. På industrier runt om i landet frågar sig många: Varför är det vi arbetare som ska ta smällen?

Så lyckades tyska facket få högre löner

Så lyckades tyska facket få högre löner

Hur lönerna ökar i konkurrentlandet Tyskland påverkar svensk avtalsrörelse. Men vad betyder de siffror som slungas nedifrån kontinenten? DA reder ut vad som hände när 3,9 miljoner tyska verkstadsarbetare fick ett nytt kollektivavtal.

Därför är avtalsrörelsen laddad som ingen annan

Därför är avtalsrörelsen laddad som ingen annan

Priserna stiger och ibland handlar det bara om att lönen ska räcka månaden ut. Kommer förhandlarna att ta hänsyn till det, undrar Dagens Arbetes reporter Anna Julius.

Intern kritik i IF Metall: Fick veta budet för sent

Intern kritik i IF Metall: Fick veta budet för sent

Många förtroendevalda blev tagna på sängen av fackens bud på 4,4 procent. Lars Ask, klubbordförande på Volvos Verkstadsklubb i Skövde, tycker att de borde fått veta budet i förväg.

Arbetsgivarna: Kraven är för höga

Arbetsgivarna: Kraven är för höga

Varken Industriarbetsgivarna eller Trä- och möbelföretagen tycker att Facken inom industrins lönekrav är rimliga. ”Vi betraktar världen ur olika perspektiv.”

Facken inom industrins avtalskrav: 4,4 procent

Facken inom industrins avtalskrav: 4,4 procent

Ett ettårigt avtal med löneökningar på 4,4 procent. Mer till de med lägst löner, och ytterligare avsättningar till flexpension. Det föreslår Facken inom industrin ska vara kraven i avtalsrörelsen.