Utan facket står skyddsombudet ensamt

Krönika De som vill avskaffa skyddsombudens koppling till facket förstår inte hur arbetsmiljöarbetet går till. Eller struntar de i arbetarnas hälsa?

Arbetsgivare ska enligt lag vara bra på arbetsmiljöarbete. Enligt mig blir arbetsmiljöarbete som bäst när arbetsgivare tar anställdas arbetsmiljö på allvar, utbildar sina ledare och visar i det dagliga arbetet att en god arbetsmiljö är en viktig del av företagens verksamhet.

Arbetsmiljöfrågor bygger dock på samverkan, även det enligt lag, och därför behövs också ett bollplank, en kravställare och en företrädare för de anställda. Det är här skyddsombudet kommer in.

Att skyddsombud är utsedda av arbetskamraterna via fackföreningen är avgörande för dynamiken i ett partsförhållande. Det är förutsättningen för att skyddsombudet ska ha modet att ställa obekväma frågor, krav och ibland till och med ta till ett skyddsombudsstopp. Företräda sina kollegor på ett sätt som gör att de skadar sig mindre, inte sliter ut sig eller mår dåligt av sitt jobb. Att ibland faktiskt vara med och förhindra dödsfall. Det kräver engagemang.

Just engagemanget hos individer utgör grunden för det fackliga arbetet och att vara skyddsombud är ett av de finaste fackliga uppdrag man kan ha på en arbetsplats. Pappers, som förbund och genom avdelningarna, skapar engagemang genom erfarenhetsutbyte och gemensamma utbildningar. Så blir skyddsombuden en del i ett nätverk där de kan få hjälp att upprätthålla ett slags oberoende mot arbetsgivaren.

Jag har själv varit skyddsombud i över 20 år. Det är mitt längsta fackliga uppdrag. Det är inte alltid lätt, och självklart har min insats varierat, men det har alltid varit lätt att hitta engagemanget när det handlat om arbetskamraters liv och hälsa. Eller ohälsa.

Ett utvecklande arbete är en hörnsten för en bra arbetsmiljö. Bristen på stimulans och utmaning, men kanske mest bristen på möjlighet att påverka och ha inflytande skapar nämligen psykisk ohälsa. Här korsar arbetsmiljöfrågorna annat fackligt arbete, som exempelvis kompetensutveckling, vilket visar på hur centralt skyddsombudets arbete är.

Men tyvärr är skyddsombuden som de fungerar i dag hotade. Svenskt Näringsliv har under några år metodiskt motarbetat deras funktion och baserat sina åsikter på de få fall där det kanske inte fungerat felfritt. Svenskt Näringsliv tycker att det är besvärligt när våra skyddsombud har mod, kunskap och engagemang i arbetsmiljöarbetet.

Dessutom har vi nu en högerkonservativ regering där partierna var för sig har uttryckt att skyddsombud i stället borde utses av arbetsgivaren.

Min slutsats är att de antingen saknar kunskap om hur det fungerar i dag eller inte värderar en arbetares liv särskilt högt.