Industriarbetarnas tidning

Debattartiklar är texter som tar ställning. Åsikterna är skribenternas egna.

”Låt protester bli årets julklapp till ledningen”

20 december, 2022

Debatt När våra företrädare lämnar oss med svältlöner så måste vi ta saken i våra egna händer och protestera, som resten av världen gör, skriver sex IF Metall-medlemmar.

Andreas Köhler och Waldemar Tapojärvi. Foto: Niklas Porter och Privat.

Om skribenterna:

Andreas Köhler är medlem i IF Metall avd 14 Värmland.

Emil Nordh är medlem i IF Metall avd 51 Sydvästra Skåne

Waldemar Tapojärvi är medlem i IF Metall avd 1 Malmfälten

August Tapojärvi är medlem i IF Metall avd 1 Malmfälten

Patrik Ekelund är medlem i IF Metall avd 4 Mitt i Norrland

Jonas Wanér är medlem i IF Metall avd 43 Västra Kronoberg

Nu har det gått nästan en månad sedan IF Metalls femte kongress avslutades. Vi som arbetat med uppropet ”Skrota Industriavtalet – Höj lönerna” kan konstatera att den blev precis vad vi misstänkte att den skulle bli:

En besvikelse.

Våra representanter på kongressen valde att ignorera den enorma elefanten i rummet och den fråga medlemmarna oroar sig för mest: frågan om våra löner.

Vi utgår ifrån att förbundsledningen kände sig manade att svara på namninsamlingen efter vårt debattinlägg i Expressen och protest utanför kongressen. I Flamman svarar äntligen avtalssekreterare Veli-Pekka Säikkälä oss och det känns som att han vill förminska de 190 medlemmar som skrivit under namninsamlingen.

Vår avtalssekreterare försvarar återigen förhandlingsmodellen med att industrin sätter “märket”. Men för att kunna göra det måste han använda sig av en specifik kalender. Den delar upp löneutvecklingen mellan 70-talet till 90-talet och från Industriavtalets tecknande fram till i dag. I boken Klass i Sverige konstaterar sociologen Göran Therborn att detta är en specialkalender som används i Timbropropagandan. Varför använder sig våra företrädare av samma kalender som Svenskt Näringslivs tankesmedja?

Försvaret för märket är också i samma anda som i Timbropropagandan. Åren mellan 1970 1990-talet innebar kostnadskriser för våra företag, de förlorade konkurrenskraft och vi förlorade jobben. Men är det fackförbundens uppgift att slå vakt om konkurrenskraften genom att hålla tillbaka lönebildningen?

Transports ordförande Tommy Wreeth tycker inte det. Han uppmanar i tidningen Arbetet andra LO-förbund att säga nej till lönekravet. Att vi ska inte ska slå vakt om lönsamheten genom att avstå från löneutrymmet, som hittills gått till vinster och löneökningar för toppchefer förklaras också bra av journalisten Andreas Cervenka i Aftonbladet.

Man kan formulera sig på många olika sätt, men det är inte alls i vårt, arbetarnas, intressen att slå vakt om lönsamheten eller inflationsmålet. Det är Milton Friedmans ekonomiska dogm att göra penningpolitiken till en helig ko, där det viktigaste är att ha ett starkt penningvärde, oavsett priset. Vi kan citera före detta finansminister Kjell-Olof Feldt i dokumentärfilmen Novemberrevolutionen från 2004:

“Ännu viktigare än det här med att avreglera marknaden, det var att nyliberalerna sa att: ‘Arbetslösheten får bli vad den blir. Den får vara regulatorn [för inflationen, läs jämviktsarbetslöshet][…] Medan liksom grundbulten i hela vår [socialdemokratiska] föreställning om hur man skulle sköta ett lands ekonomi, det var att hålla arbetslösheten borta.”

Det är ingen tradition inom arbetarrörelsen att bejaka ett inflationsmål, det är en anpassning till den nyliberala omläggningen av politiken. Denna nyliberala linje står ensam bland fackliga organisationer i världen. Är våra företrädare nyliberala trojanska hästar inom arbetarrörelsen?

Våra företrädare hamrar in budskapet att inflationen är en tillfällig situation, men prishöjningarna är inte tillfälliga, de höga priserna är kvar för att stanna och dessutom öka mer. Det krävs deflation för att priserna ska sjunka. Vi har hittills förlorat tio år av reallöneökningar. När får vi tillbaka våra löner? Om tio år? Genom industriavtalet?

Lycka till!

När ledningen och våra företrädare lämnar oss med svältlöner måste vi sätta vår tillit till varandra i stället och ta saken i våra egna händer, som resten av världen gör. Ta upp frågan på medlemsmötena och lägg motioner, skriv debattinlägg och ställ krav på era företrädare!

Tar vi alla kampen åker ingen fast, som förskolläraren Matilda Storbacka sa om Förskoleupproret i tidningen Proletären. Och Hamnarbetarförbundet har sagt på Facebook att de vill stötta de som tar kampen.

Det är endast med trycket underifrån som förändringen kan ske, det börjar och slutar med oss vanliga medlemmar. Tillsammans gör vi skillnad! Låt detta vara vår julklapp till ledningen!

Andreas Köhler
Medlem i IF Metall avd 14 Värmland

Emil Nordh
Medlem i IF Metall avd 51 Sydvästra Skåne

Waldemar Tapojärvi
Medlem i IF Metall avd 1 Malmfälten

August Tapojärvi
Medlem i IF Metall avd 1 Malmfälten

Patrik Ekelund
Medlem i IF Metall avd 4 Mitt i Norrland

Jonas Wanér
Medlem i IF Metall avd 43 Västra Kronoberg

4 kommentarer till “Låt protester bli årets julklapp till ledningen

  • Oj, jävlar vad rätt ni har. Som ni säger så går priserna upp men dom sänks inte när krisen, oron eller vad det nu är för fenomen som sedan försvinner.

    Jag håller med er till fullo att våra företrädare hukar i buskar och värn, allt för att inte ta medlemmarnas intresse för ögonen.

    När skall våra Centralorganisationer vakna ur sin Törnrosa dröm och se verkligheten utan en naiv föreställning om att ”allt ordnar sig” attityd.

  • Finns de någon namninsamling nånstans så man kanske elektroniskt kan skriva under? Jobbar på en industri i mitten av vårt avlånga land och vi är nog många som känner precis som er men facken manar till lugn och att vi ska visa hänsyn till arbetsgivare och inflation för att behålla våra jobb, vi ska vara tacksamma! Sjukaste jag hört utan oss sker ingen produktion, vi är experterna och de borde vi belönas för.

    Ensam kan man inget göra men tillsammans kan vi få kraft när våra fackförbund inte vill ta striden.

    Hela arbetarrörelsen började på grund av sånt här för att få skäliga arbetsvillkor, lön etc. Människor som organiserade sig och ställde krav. Jag undrar starkt vart ideologin från våra fackförbund har tagit vägen, kanske dags att starta en ny arbetarrörelse och idag med internet och sociala medier måste det vara en enkel sak jämfört med då.

    • Det finns en namninsamling, riktat mot IF Metall:are, ett upprop vid namnet ”Skrota Industriavtalet – Höj lönerna” på mittskifte. Om man vill göra mer så kan man ju alltid höra av sig till mig på sociala medier.

      Det kommer komma mer grejer allt medan avtalsrörelsen rullar på. Nu bygger vi upp arbetarrörelsen igen! Utan nyliberala företrädare och begraver klassamarbetet och samförståndsandan!

      • Försöker hitta dig på sociala medier gick dock bet. du får gärna maila mig då jag mer än gärna vill aktivera mig och ställa upp för saken då jag tycker detta är förjävligt, rent ut sagt! är unionare men de tycker också vi ska vara tacksamma att vi har ett jobb!

        emmiepemmie87@hotmail.com är min mail!

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

Mer åsiktsmaterial

”Så skapas hållbara arbetsvillkor för natt­arbetare”

”Så skapas hållbara arbetsvillkor för natt­arbetare”

Nattarbete är ett arbetsmiljöproblem som ska tas på allvar. Det är en win-win både för arbetsgivare och fack, skriver Göran Kecklund, forskare på Stockholm universitet.

Alla gånger jag inte dött på jobbet

Alla gånger jag inte dött på jobbet

Alla gånger jag kunnat säga ”Oj, det där hade kunnat sluta illa” utan att det gjort det. Nu önskar jag ett år med bättre säkerhetstänk på arbetsplatsen, skriver industriarbetaren Marcus Raihle.

38 sätt att få fel att bli rätt

38 sätt att få fel att bli rätt

Dagens politiker kan ha lusläst filosofen Schopenhauers retoriktips. Eller hängt för mycket på Facebook, skriver författaren Sven-Olof Karlsson.

”Vem vill bli kallad fjollig kärring?”

”Vem vill bli kallad fjollig kärring?”

Förändringen börjar med dig, och kan börja nu, skriver Pia Johansson från IF Metall Bergslagen.

”Gapet är lika stort som på 1930-talet”

Har vi arbetare verkligen haft reallöneökningar de senaste 25 åren, när vi räknar rätt, och tar med inflationen på tillgångar, som boende och aktier?, skriver grafikern Bertil Mårtensson.

Hur farliga ska jobben bli innan Kristersson bryr sig?

Hur farliga ska jobben bli innan Kristersson bryr sig?

Det spelar roll vem som styr Sverige. För när högern regerar ökar risken för svenska arbetare att dö på jobbet, skriver Lina Stenberg på tankesmedjan Katalys.

Jag utesluter inte miraklet

Jag utesluter inte miraklet

Om jag dör har jag dörren öppen för att gud finns. Men kanske är det försent då, skriver trollkarlen och artisten Carl-Einar Häckner.

Nu vänder vi blad – men inte helt va?

Nu vänder vi blad – men inte helt va?

En tid för eftertanke, vare sig du jobbar eller inte genom alla helgdagar. Vad var det som hände 2022 egentligen?

Att vara stötdämparen i systemet

När inflationen ökar är det helt okej för hyresvärdar, butiker, restauranger och fan och hans moster att höja priserna. Då justerar de ju bara priserna för inflationen. Men så fort arbetarna vill ha löner därefter ropas det hejvilt om att det vore oansvarigt, skriver industriarbetaren Marcus Raihle.

”Se ökad tillgänglighet som en investering”

”Se ökad tillgänglighet som en investering”

IF Metall driver att ingen ska drabbas av ohälsa på grund av dålig arbetsmiljö. För att nå dit är det viktigt att fler får kunskap om hur man skapar en arbetsmiljö som också leder till mångfald och inkludering, skriver Ann-Kristin Sandberg, ordförande för riksförbundet Attention.

Du kanske också vill läsa…

”Det är ren och skär självbevarelsedrift”

i vill till varje pris undvika att lönerna börjar bidra till en inflationsspiral, skriver IF Metalls Marie Nilsson och Veli-Pekka Säikkälä.

”IF Metalls uttalande en rak käftsmäll i medlemmarnas ansikten”

Vad har hänt med fackets syn på klassisk fördelningspolitik? skriver Waldemar Tapojärvi, gruvarbetare i Kiruna.

”Gapet är lika stort som på 1930-talet”

Har vi arbetare verkligen haft reallöneökningar de senaste 25 åren, när vi räknar rätt, och tar med inflationen på tillgångar, som boende och aktier?, skriver grafikern Bertil Mårtensson.

Att vara stötdämparen i systemet

När inflationen ökar är det helt okej för hyresvärdar, butiker, restauranger och fan och hans moster att höja priserna. Då justerar de ju bara priserna för inflationen. Men så fort arbetarna vill ha löner därefter ropas det hejvilt om att det vore oansvarigt, skriver industriarbetaren Marcus Raihle.

Vi växlar upp lönekraven

Vi växlar upp lönekraven

Vi kommer inte att hålla igen. Vi kommer att plocka ut de löneökningar som är möjliga. Varenda krona som arbetsgivarna kan betala, skriver IF Metalls ordförande Marie Nilsson.

”Vi är bara vanliga arbetare som vill ha högre lön”

”Vi är bara vanliga arbetare som vill ha högre lön”

På måndagsmorgonen reste IF Metall-medlemmen Andreas Köhler från Karlstad till Göteborg för att protestera mot industriavtalet och fackens lönebud.

”Nu tar vi lönekampen till IF Metalls kongress”

Vi gick ner i lön vid krisen 2008, och lät oss permitteras under pandemin, samtidigt som företagen tog ut jättevinster. Vi måste visa ledamöterna på IF Metalls kongress att vi inte tänker nöja oss med luft i plånboken, skriver IF Metall-medlemmen Andreas Köhler.

Här står parterna inför avtalsrörelsen

Här står parterna inför avtalsrörelsen

Att årets avtalsrörelse är speciell är fack och arbetsgivare överens om. Och att det är inte lönerörelsens uppgift att se till att du får mer pengar kvar i plånboken när inflationen drar iväg. Men sen går synen isär, inte minst på hur det går för svensk industri.

Nytt avtal i tyska verkstads­industrin

Nytt avtal i tyska verkstads­industrin

Tyska IG Metall har tecknat ett tvåårigt avtal för verkstadsindustrin. De anställda får löneökningar på 4,25 procent i snitt per år, samt engångsbelopp på sammanlagt 3 000 euro.

Nu höjs insatserna i tysk avtalsrörelse

Nu höjs insatserna i tysk avtalsrörelse

Efter veckor av varningsstrejker går nu löneförhandlingarna för 3,9 miljoner anställda i tysk verkstadsindustri in i en avgörande fas. Något som följs noga av parterna i Sverige.

Avtal 2023

Irene Wennemo: Höjda chefslöner försvårar avtalsrörelsen

Irene Wennemo: Höjda chefslöner försvårar avtalsrörelsen

Om de allra högsta cheferna får kraftigt höjda ersättningar under avtalsrörelsen blir det svårare för parterna att komma överens, säger Medlingsinstitutets generaldirektör Irene Wennemo.

Därför är avtalsrörelsen laddad som ingen annan

Därför är avtalsrörelsen laddad som ingen annan

Priserna stiger och ibland handlar det bara om att lönen ska räcka månaden ut. Kommer förhandlarna att ta hänsyn till det, undrar Dagens Arbetes reporter Anna Julius.

Teknikföretagen kräver 2,0 procent

Teknikföretagen kräver 2,0 procent

Teknikföretagen vill se en löneökning på 2,0 procent. De föreslår ett engångsbelopp enligt tysk modell om 3000 kronor. De vill även öka företagens makt över arbetstiden.

Pappers säger ja till 4,4 procent

Pappers säger ja till 4,4 procent

Pappers ställer sig bakom LO-samordningen. Det blev klart under förbundsmötet i Uddevalla på söndagen. ”Det känns bra!”, säger Pappers förbundsordförande Pontus Georgsson.

GS säger ja till avtalskrav

GS säger ja till avtalskrav

GS ställer sig bakom de framlagda kraven inför kommande avtalsrörelse.

IF Metalls avtalsråd sa ja till plattformen

IF Metalls avtalsråd sa ja till plattformen

Många tyckte att avtalskraven var för låga men IF Metalls avtalsråd röstade ändå ja till att vara med i Facken inom industrins och LO:s plattformar. 

Vilse i avtalsspråket?

Vilse i avtalsspråket?

Dagens Arbete hjälper dig att förstå de vanligaste orden som har med dina villkor att göra.

Intern kritik i IF Metall: Fick veta budet för sent

Intern kritik i IF Metall: Fick veta budet för sent

Många förtroendevalda blev tagna på sängen av fackens bud på 4,4 procent. Lars Ask, klubbordförande på Volvos Verkstadsklubb i Skövde, tycker att de borde fått veta budet i förväg.

”Nu tar vi lönekampen till IF Metalls kongress”

Vi gick ner i lön vid krisen 2008, och lät oss permitteras under pandemin, samtidigt som företagen tog ut jättevinster. Vi måste visa ledamöterna på IF Metalls kongress att vi inte tänker nöja oss med luft i plånboken, skriver IF Metall-medlemmen Andreas Köhler.

Arbetsgivarna: Kraven är för höga

Arbetsgivarna: Kraven är för höga

Varken Industriarbetsgivarna eller Trä- och möbelföretagen tycker att Facken inom industrins lönekrav är rimliga. ”Vi betraktar världen ur olika perspektiv.”

Facken inom industrins avtalskrav: 4,4 procent

Facken inom industrins avtalskrav: 4,4 procent

Ett ettårigt avtal med löneökningar på 4,4 procent. Mer till de med lägst löner, och ytterligare avsättningar till flexpension. Det föreslår Facken inom industrin ska vara kraven i avtalsrörelsen.

Dagens Arbetes poddar Lyssna på de senaste avsnitten

Arbetarrörelsens hitlåt från förr

Arbetarrörelsens hitlåt från förr

När den svenska arbetarrörelsen växte fram var Ungdomsmarschen hiten nr 1. En sång som då slog både Internationalen och Arbetets söner, och som sjöngs på alla möten.

Hej Socialdemokrat! – här är den indragna vallåten från 1968

Hej Socialdemokrat! – här är den indragna vallåten från 1968

1968 fick Socialdemokraterna 50,1 procent av rösterna i riksdagsvalet. Men det var knappast tack vare kampanjlåten ”Hej Socialdemokrat!”. Kalle Lind berättar.

Den bortglömda Linje 2-sången

Den bortglömda Linje 2-sången

Lyssna på Linje 2-sången från kärnkraftsomröstningen 1980. Dagens Arbetes reporter Jonas Nordling har grävt i arkivet – och pratat med linje 2-generalen.

Facket och näringslivet vill se snabbare grön omställning

Facket och näringslivet vill se snabbare grön omställning

Det största hindret för den gröna omställningen är att beslutsfattare och allmänhet inte tror att den kommer att kunna genomföras. Lyssna på podden med Marie Nilsson, Svante Axelsson och Helle Klein.

Fackets starka motstånd mot nazismen

Fackets starka motstånd mot nazismen

Författaren Anna-Lena Lodenius gästar Dagens Arbete Historia. Tillsammans med Harald Gatu och Helle Klein utforskar hon hur arbetarrörelsen hanterat högerextremismen historiskt. Författaren Mats Wingborg ger en nutida internationell utblick.

Facket och flyktingarna

Facket och flyktingarna

Svenska facken smugglade flyktingar, pengar och information under andra världskriget. Norska motståndsmän fick bo i ett hus i centrala Stockholm under täckmanteln att de var grafiska ombudsmän.

Hoten mot de svenska industrijobben

Hoten mot de svenska industrijobben

Svensk basindusti exporterar 90 procent av produkterna. Så hur drabbas Sverige när länder som USA vill rädda sina egna industrijobb? Och hur går det med den gröna omställningen när energikrisen slagit till?