Så kan chefen syna dig
Det som förut gällde personer med nyckelroller, börjar nu även gälla personer som söker vanliga industrijobb. Vi reder ut vad som gäller.
Kartong med 25 liv
18 januari, 2023
Skrivet av Göran Widerberg
Tur och retur. Vad händer med tidningen, mjölkförpackningen eller kartongen efter att du slängt den? Dagens Arbete har följt soporna i spåren.
Förr var det flera svenska bruk som använde sig av returpapper i sin produktion och Stora Enso-ägda Hyltebruk i Halland var störst. Där har returpapper använts sedan 1975.
650 000 ton
Returpapper samlas ihop på våra återvinningsstationer varje år över hela landet. Det motsvarar 28 välfyllda ”Globen” från golv till tak.
Men för knappt tio år sedan släckte företaget ner två av sina pappersmaskiner och drog kraftigt ner på returpapperet. I dag används bara ren massa, nyfibermassa, till den kvarvarande pappersmaskinen under mottot: bättre kvalitet på massan = bättre lönsamhet. Även Holmenägda Braviken och Hallstavik har skippat returmassan.
Returbruket nummer ett i landet i dag är Fiskeby Board i Norrköping. De tillverkar förpackningskartong och använder bara returfibrer i produktionen. Det är de ensamma om i hela Skandinavien. Bruket har tillstånd att producera 200 000 årston, men ligger i dag på runt 170 000 ton. Hit rullar varje dygn runt 25 långtradare med papper i stora balar. Papperet/kartongen hamnar i en upplösningstrumma, en Fiberflow.
Producentansvar
I Sverige har tillverkarna av förpackningar och tidningar ett producentansvar. Det innebär att ett företag som säljer förpackningar också har ett ansvar för att samla in och återvinna förpackningarna. Det gäller även dem som importerar dryckesförpackningar.
Här blandas exempelvis mjölk- och juicekartonger med ljummet vatten och separerar den invändiga plastbeläggningen från fibrerna. Massan används i kartongtillverkningen och plasten eldas i förbränningspannan – där ångan används i torkprocessen.
Varje år köper Fiskeby in ungefär 180 000 ton kartongförpackningar, tryckerispill och kontorspapper från hela landet. Både bruken i Mariestad (Metsä-Tissue) och Lilla Edet (Essity) kokar fortfarande returpapper till nya rullar hushålls- och toapapper i dag. Även om båda är inne på nya spår.
Mariestad planerar för en ny anläggning och när alla miljötillstånd är på plats ska man fokusera på nya fibrer i stället för begagnade.
Lilla Edet använder i dagsläget cirka 85 procent returfibrer men blickar numera ut över bondens plöjda fält. I tyska Mannheim har bolaget startat en tillverkning med en trettioprocentig inblandning av halm. 70 000 ton halm blir till 35 000 ton pappersmassa. Anläggningen är den första och största i sitt slag.
15 procent
av den totala fiberförbrukningen vid papperstillverkning i Sverige utgörs av returfibrer.
Sedan finns det några bruk som satsar på att återvinna wellpapp. SCA Obbola, utanför Umeå, tillverkar i dag 450 000 ton kraftliner. Ungefär 35–40 procent baseras på returfibrer i form av wellpapp. Men avdelningens ordförande Jonas Jansson ser en minskning framför sig när bruket framöver går upp i produktion till 725 000 ton. ”Returfibrer är dyrt, dyrare än färska fibrer”, konstaterar han.
Anledningen till det är konkurrensen om returfibrerna med övriga Europa, som inte har samma tillgång på egen skog. Under en period dammsög även kineserna Europa på de eftertraktade fibrerna.
Vad är vad?
Returpapper är dags- och veckotidningar, broschyrer, reklamblad och kontorspapper.
Pappersförpackningar är allt som omger en vara, från mjölk-, och juice-paket till produktkartonger och wellpapp.
