Industriarbetarnas tidning

Sprickan i Malmfälten

9 januari, 2023

Skrivet av

Brytningstid Gruvkvinnorna visste att de skulle stöta på hinder. De ville förändra arbetsvillkoren inifrån. Men motståndet kom från oväntat håll.

De måste bort. Ni måste ta ner affischerna nu! Det var budskapet från arbetsgivaren LKAB. Karin Stöckel, en av grundarna till nätverket Gruvkvinnor, hade kallats upp till huvudkontoret och satt mitt emot två chefer. Samtalet pågick i nästan 90 minuter. Orden inte sanktionerat upprepades gång på gång. ”Ni får inte bedriva arbete innanför området, ingen legitimerar er och ni arbetar i en gråzon”.

Affischerna, som Karin Stöckel och flera gruvkvinnor satt upp på verken inne på LKAB, var foton på kvinnor och kontaktuppgifter till dem. Kvinnor som ställt upp som kvinnoombud.

Stödet för att inrätta ombud upplevde hon var stort. Ett kommande underhållsstopp innebar att hundratals personer skulle flygas in till Kiruna från andra delar av landet och världen.

”Först trodde vi inte att det var sant”, säger Karin Stöckel, om när de inte fick vara med i fackets och LKAB:s jämställdhetsgrupp. Foto: David Lundmark.

Vid tidigare stopp hade det förekommit oönskade närmanden, sexistiska kommentarer, män som ställt sig i vägen när kvinnor velat passera så de tvingats pressa sina kroppar mot dem i trånga passager. Den här gången ville de vara förberedda och kvinnorna hade organiserat sig för att inrätta ombuden.

Karin Stöckel såg in i ögonen på kvinnorna på affischerna. En efter en vek de ner blicken när hon plockade bort dem från gruvbolagets väggar. Som om de kände som hon kände: förnedring.

– Det var något vi Gruvkvinnor skapat tillsammans, något som vi visste att flera ville ha, säger Karin Stöckel.

LKAB resonerade med Gruvkvinnorna om att en liknande typ av ombud kanske skulle kunna inkluderas i deras skyddsorganisation. Men Gruvkvinnorna tyckte inte att det var en bra idé. Poängen, menade de, var att det skulle vara kvinnor valda av kvinnor. De upplevde inte att deras frågor nådde företagets skyddsorganisation.

Foto: David Lundmark.

Therese Forsell

Ålder: 36 år.
Bor: Kiruna.
Yrke: Bergarbetareladdare på laddningen under jord i Kiruna LKAB.
Familj: Sambo Christer och sonen Joar.
Fritid: Träning, vara i naturen och laga mat.

Jag säckade ihop, det var bara nej, nej och stängda dörrar vart vi än vände oss.

Ett år tidigare hade Gruvkvinnorna känt att de fått gehör, när de lyft frågor och arbetat på sitt sätt. Det var under metoo-tiden, då hade de delat ut pappershäften med vittnesmål från kvinnor i gruvan under rubriken Händer i mörkret.

Där vittnade kvinnor om att de blev osynliggjorda på arbetsplatsen, fick utstå kränkande behandling och sexuella trakasserier. Hundratals häften hade delats ut under ett nattskift mellan en söndag och måndag. Det var det första de gjort tillsammans, som Gruvkvinnor. Karin Stöckel och två andra kvinnor hade hört talas om flera fall av diskriminering. Därför samlade de ett 20-tal kvinnor till ett möte i en kvarterslokal.

Där fick de höra om några av vittnesmålen och bestämde sig för att se om det fanns fler. Det gjorde det. Kvinnorna hade också känt att glappet mellan arbetare på golvet och arbetsgivare och fack blivit för stort, att kvinnors röster inte blev hörda. Därför behövde de organisera sig som Gruvkvinnor.

Det känns att vi gör något viktigt, något som behövs, säger Ida Kirsilä, om att engagera sig i nätverket Gruvkvinnor. Foto: David Lundmark.

Flera av de inblandade kvinnorna var nervösa, vad skulle folk tycka om häftet och vittnesmålen? Reaktionen kom på eftermiddagen dagen efter.

LKAB gick ut och meddelade att det som framkommit i häftena var oacceptabelt och att de hade nolltolerans mot diskriminering och sexuella trakasserier. Karin Stöckel och några från Gruvkvinnor bjöds in av företaget för att komma med synpunkter på företagets mångfaldhetsmaterial.

– Vi tyckte att det såg bra ut. Men det mesta stannar tyvärr hos cheferna, det når inte hela vägen ner till golvet, säger Therese Forsell.

Foto: David Lundmark.

karin stöckel

Ålder: 30 år.
Bor: Kiruna.
Yrke: Smörjare i Kulsinterverk 3.
Familj: Sambo och två barn.
Fritid: Åka skidor, familj och jobba ideellt med Gruvkvinnor.

Vi kände att våra åsikter räknades och vi kände oss stärkta.

Det fanns också mål på att en viss andel anställda skulle vara kvinnor och att det skulle vara en viss andel kvinnliga chefer, berättar hon.

– Men bara för att det kommer fler kvinnor innebär inte det per automatik att de kommer att driva på jämställdhetsarbetet. Vi framförde det, säger Therese Forsell.

– Vi kände att våra åsikter räknades och vi kände oss stärkta. Det var då idén om ett stormöte föddes. Det fanns mer vi kunde göra, säger Karin Stöckel.

I två månader samlades Gruvkvinnor för att planera mötet. De affischerade, ringde och mejlade flera personer i förhoppning om att locka folk till mötet.

”Historierna som kom fram visar på en skev kultur där kvinnor får stå tillbaka och ta skit på våra arbetsplatser”, säger Karin Stöckel, om när de arbetade första gången tillsammans som nätverket Gruvkvinnor med att ta fram ett häfte med vittnesmål. Foto: David Lundmark.

I januari 2020 höll minusgraderna Kiruna i ett stadigt grepp. Ett tjockt snötäcke låg utanför Folkets hus där de hyrt lokal. Stolar stod på rad och längst fram var det reserverat för representanter från fackklubbarna. När klockan närmade sig mötestiden började människor strömma in. De kom från Svappavaara, Gällivare och Kiruna. Kvinnor som arbetade i gruvorna och fackliga representanter. Majoriteten i rummet var kvinnor.

Karin Stöckel och en grundare till skulle inleda mötet. Det fanns två mål. Det första var att de tillsammans skulle enas om vad de ville med jämställhetsarbetet på arbetsplatserna. Det andra var att se till att gravida kvinnor som omplacerats och förlorat inkomst skulle få ersättning.

I nästan två timmar pågick mötet. Många frågor riktades till fackklubbarna. De fick förklara hur de arbetade med jämställdhet och hur de tänkt i olika frågor.

Några månader senare kom ersättningen. IF Metalls fackklubb Gruvtolvan hade efter mötet tryckt på LKAB och flera hundratusentals kronor betalades ut retroaktivt från år 2016 till kvinnor som förlorat inkomst under sina graviditeter efter att ha omplacerats.

Foto: David Lundmark.

Det känns att vi gör något viktigt, något som behövs

Ida Kirsilä

Ålder: 27 år.
Bor: Kiruna.
Yrke: Operatör på malmtrafiken MTAB.
Familj: Sambo Ville.
Fritid: Vara i stugan och skogen. Och lägga pussel.

Men några månader efter mötet var det alltså stopp. Affischerna på kvinnoombud, som skulle stötta kvinnor vid underhållsstopp, skulle plockas ner. Karin Stöckel berättade för de andra i Gruvkvinnor om företagets besked. Fanns det inget annat att göra, hur skulle de fortsätta kämpa för kvinnors rättigheter i gruvan? Kanske i form av en gemensam jämställdhetsgrupp? De lade fram förslaget till LKAB som skulle fundera. Till slut kom inbjudan från gruvbolaget. Gruvkvinnor skulle få en plats i en jämställdhetsgrupp som skulle bestå av representanter från arbetsplatsens tjänstemannafack, Gruvtolvan och arbetsgivare.

– Äntligen! Det var ett stort steg för oss, säger Karin Stöckel.

”Eftersom vi är en liten minoritet inom industrin är det viktigt att vi har en egen organisation att vända oss till som helt och fullt drivs av kvinnor,” säger Karin Stöckel, en av grundarna till Gruvkvinnor. Foto: David Lundmark.

Men då händer något som de inte räknat med. Först är det bara rykten som når Karin Stöckel. Det pratades om att det hade blivit problem. Hon ringer LKAB. ”Stämmer det vi hört, att Gruvtolvan inte vill sitta i samma grupp som oss?”

”Ja, tyvärr, prata med facket”, blir beskedet från arbetsgivaren.

Va, kunde det ens stämma? Varför?

Karin Stöckel kontaktade Anders Elenius, ordförande i Gruvtolvan.

”Ja, det stämmer, vi kan inte sitta i samma grupp”, meddelade han.

Dörren som hade öppnats av LKAB stängdes nu av Gruvkvinnornas eget fackförbund.

– Vi tackade nej till att sitta i samma grupp som dem. Vi tycker att de ska arbeta inom våra fackliga ramar. Det är vi som har förhandlingsrätten gentemot LKAB, vi kan inte komma in från flera håll, som olika parter, det är vi som representerar kollektivet, säger Anders Elenius.

Han uttrycker också en oro att andra grupper skulle börja organisera sig utanför facket.

– Allt inflytande facket jobbat för i decennier skulle kunna förstöras.

I stället erbjöd Gruvtolvan Gruvkvinnorna att sitta med i deras arbete som adjungerade, vilket innebär att de inte skulle ha någon rösträtt.

Ett icke-erbjudande, menade Gruvkvinnorna. Luften gick ur flera av dem.

– Jag säckade ihop, det var bara nej, nej och stängda dörrar vart vi än vände oss. Jag hoppade av, tog en paus, säger Therese Forsell.

Samtidigt slog pandemin till. När de inte kunde träffas fysiskt hittade de ett annat sätt att nå ut genom att starta en podd.

”På vissa arbetsplatser i gruvan pratar chefer om värdegrund och vi får prova ut våra arbetskläder. Men så ser det tyvärr inte ut överallt i gruvan”, säger Ida Kirsilä. Foto: David Lundmark.

Sedan starten av Gruvkvinnor har de försökt göra just det, hitta egna vägar för att få sina röster hörda. Ibland genom motioner som facket plockat upp och drivit igenom, andra gånger har de vänt sig till LKAB direkt.

– Många av våra idéer har genomförts, som handduschar i omklädningsrummen och att även partnern nu får följa med på rutinultraljudskoll, i stället för att anställda ska använda sin komptid till det. Men vi har inte fått någon kredd för det vi gjort. Det behöver vi inte heller, det viktigaste är att det blir gjort, säger Ida Kirsilä.

Framåt kommer de att arbeta för bättre arbetskläder för kvinnor i gruvan och idén om kvinnoombud lever fortfarande.

– Jag tror att det är viktigt att tänka på, att man inte måste kunna allt för att engagera sig. Man lär sig. För oss har vägen varit långt ifrån rak, säger Ida Kirsilä.

Fortfarande arbetar Gruvkvinnor i en gråzon. Det finns inget samarbete med arbetsgivare eller fackklubben. Samtidigt har Karin Stöckel fått sommarprata för en miljonpublik i Sveriges Radio om gruvkvinnornas engagemang, i vinter ska de föreläsa för värnpliktiga inom Försvarsmakten som vill höra vad de har att säga om jämställhetsfrågor. Även stora industrier har tagit kontakt med kvinnorna och samtal om samarbeten pågår.

Och så hör en kvinna av sig. Hon arbetade i gruvan i slutet av 70-talet och vill skicka ett meddelade till Gruvkvinnor. Det visar sig vara Ing-Marie Lundmark, LKAB:s första kvinnliga bergarbetare under jord. Företagets affischnamn för kvinnliga gruvarbetare som också återfinns i bolaget årsböcker. Hon skriver:

”Jag hade önskat att ni fanns när jag arbetade i gruvan.”

Lkab

  • I gruvan i Kiruna bryts järnmalm.
  • Totalt arbetar 1 600 personer inom produktionen i gruvan i Kiruna (som innefattar underjordsgruvan, förädlingsverk och driftstöd).
  • 24,4 procent av 1 300 arbetare
  • i produktionen är kvinnor.
  • Mellan år 1900 och 1978 var det enligt lag förbjudet för kvinnor att arbeta under jord.

”Jämställdhetsarbetet görs via oss”

Anders Elenius, ordförande i IF Metalls klubb Gruvtolvan i Kiruna, varför ville ni inte ingå i jämställdhetsgruppen tillsammans med Gruv-kvinnorna, en grupp som LKAB föreslog?

– Vi tackade nej till att sitta i samma grupp som dem. Det är vi som har förhandlingsrätten gentemot LKAB. Vi kan inte komma in från flera håll. Vi, i klubbstyrelsen, har beslutat att allt jämställdhetsarbete ska göras via oss.

Ni har lyft och drivit igenom flera av Gruvkvinnors förslag och motioner, varför kan ni inte samarbeta med dem?

– Vi har drivit flera av deras motioner för att vi tycker att det varit bra idéer. Men vi vill att det ska verka i vår ordning inom våra ramar. Vi har erbjudit dem att sitta som adjungerade i vårt arbete men de har tackat nej till det.

Vad ser ni för risker med att grupper organiserar sig utanför facket för att driva arbetarnas frågor?

– Allt inflytande som facket jobbat för att få i decennier skulle kunna förstöras.

På vilket sätt?

– Jag väljer att inte utveckla det mer.

”Deras möjlighet att påverka hade blivit bättre”

Magnus Backe, områdeschef för produktionen i LKAB Kiruna, varför har ni inte något samarbete med Gruvkvinnor?

– Vi samarbetar med arbetstagarorganisationer i jämställdhetsfrågor, i det här fallet med IF Metalls klubb Gruvtolvan. Gruvkvinnor står utanför deras arbete. Men det hade skapat ett mervärde om Gruvkvinnor skulle ingå i fackets arbete.

– Vi tycker att de initiativ och drivkrafter som Gruvkvinnor har, hade kunnat tas till vara bättre i våra befintliga, upprättade strukturer. Även deras möjlighet att påverka hade förbättrats i stället för att de jobbar i bakgrunden.

Gruvkvinnor bjöds in till en jämställdhetsgrupp tillsammans med er, tjänstemannafack och Gruvtolvan. Varför togs inbjudan tillbaka?

– Vi landade i att arbetet måste göras inom ramarna för arbetstagar- och arbetsgivarorganisationerna. Gruv-kvinnor är ett ideellt nätverk, så om de vill påverka mer behöver de komma in i arbetstagarorganisationen för ett strukturerat och systematiskt arbete framåt i jämställdhetsfrågorna.

Hur ser ni på att grupper organiserar sig utanför de fackliga ramarna och driver arbetstagarnas frågor?

– Att engagera sig och göra skillnad är bra, det kan bli än mer effekt och skapa större värde om det sker inom ramen för arbetsgivar- och arbetstagarstrukturen.

Det finns kritik, att ni i ert jämställdhetsarbete inte når hela vägen ner till golvet. Hur ser ni på det?

– Vi har en gemensam syn med Gruvtolvan att vi behöver bli bättre på både jämställdhet och mångfald. Det är affärskritiskt för oss.

Hur ska ni jobba för att nå hela vägen ner?

– Vår målbild är att via gemensamt strukturerat arbete med Gruvtolvan, kommer vi över tid att skapa bättre förutsättningar för att skapa skillnad hela vägen ner.

Kommentera

Håll dig till ämnet och håll en god ton. Det kan dröja en stund innan din kommentar publiceras. Dela gärna artikeln så kan fler delta i debatten! E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

This site is protected by reCAPTCHA and the Google Privacy Policy and Terms of Service apply.

Du kanske också vill läsa…

”Jag tänker inte skämmas”

”Jag tänker inte skämmas”

Som första kvinna och bara 26 år gammal blev hon ordförande för IF Metall i Malmfälten. Ödet verkade utstakat, men Elin Näslund valde en annan väg.
Offentlig kärleksjakt i Ensam mamma söker.

”Det kommer att bli en omställning”

”Det kommer att bli en omställning”

När DA berättade om klubbordföranden Elin som var med i ”Ensam mamma söker” 2019 väntade hon sitt första barn med kärleken Marcus. Nu har barnaskaran utökats – rejält.

EU-regler stoppar gruvjobb för gravida

EU-regler stoppar gruvjobb för gravida

Mullret stiger i LKAB:s Kirunagruva. År 2023 totalförbjuds gruvarbete under jord för gravida och ammande på grund av ett EU-direktiv. Det upprör många kvinnliga gruvarbetare.

Ny kalender efter skandalen

Ny kalender efter skandalen

Kalendern med lättklädda kvinnor som poserade på skogsmaskiner väckte starka reaktioner. Nu samarbetar tillverkaren som låg bakom den med yrkesverksamma kvinnor i skogsbranschen – och tar fram en ny kalender.

”Metoo gav oss mod – och viktiga verktyg”

”Metoo gav oss mod – och viktiga verktyg”

Kvar efter metoo finns något viktigare än debatten om rätten att skuldbelägga enskilda personer, skriver sex förtroendevalda i IF Metall.

Han var i gruvan när det rasade

Han var i gruvan när det rasade

Skalvet den 18 maj är det största i svensk gruvhistoria och fick många Kirunabor att vakna skräckslagna. 13 personer befann sig nere i gruvan. Två timmar senare skulle de ha varit flera hundra.

Han var i gruvan när det rasade

Skalvet den 18 maj är det största i svensk gruvhistoria och fick många Kirunabor att vakna skräckslagna. 13 personer befann sig nere i gruvan. Jonny Kumpula var en av dem.

Hon forskar om kvinnor i gruvan

Hon forskar om kvinnor i gruvan

Trots hårda skämt trivs de flesta kvinnor bra med att jobba i gruvan. Lisa Ringblom har undersökt arbetet med jämställdhet i svenska gruvor.

”Reglerna finns – men vi måste se till att de efterlevs”

”Reglerna finns – men vi måste se till att de efterlevs”

Det finns redan tillräckliga regler, fokuset behöver ligga på förebyggande arbetet mot sexuella trakasserier. Här behövs fortsatt intensivt samarbete mellan parterna så att riktlinjerna också efterlevs, skriver Industriarbetsgivarnas vd Per Hidesten.

Vad har hänt på industrigolven efter #metoo?

Det är snart 1,5 år sedan #metoo exploderade. I Sverige blev genomslaget särskilt stort, men från industrins kvinnor kom aldrig något upprop. Nu efterlyser vi era erfarenheter – vad har hänt på industrigolven efter #metoo?

Avtal 2023

Irene Wennemo: Höjda chefslöner försvårar avtalsrörelsen

Irene Wennemo: Höjda chefslöner försvårar avtalsrörelsen

Om de allra högsta cheferna får kraftigt höjda ersättningar under avtalsrörelsen blir det svårare för parterna att komma överens, säger Medlingsinstitutets generaldirektör Irene Wennemo.

Därför är avtalsrörelsen laddad som ingen annan

Därför är avtalsrörelsen laddad som ingen annan

Priserna stiger och ibland handlar det bara om att lönen ska räcka månaden ut. Kommer förhandlarna att ta hänsyn till det, undrar Dagens Arbetes reporter Anna Julius.

Teknikföretagen kräver 2,0 procent

Teknikföretagen kräver 2,0 procent

Teknikföretagen vill se en löneökning på 2,0 procent. De föreslår ett engångsbelopp enligt tysk modell om 3000 kronor. De vill även öka företagens makt över arbetstiden.

”Låt protester bli årets julklapp till ledningen”

”Låt protester bli årets julklapp till ledningen”

När våra företrädare lämnar oss med svältlöner så måste vi ta saken i våra egna händer och protestera, som resten av världen gör, skriver sex IF Metall-medlemmar.

Pappers säger ja till 4,4 procent

Pappers säger ja till 4,4 procent

Pappers ställer sig bakom LO-samordningen. Det blev klart under förbundsmötet i Uddevalla på söndagen. ”Det känns bra!”, säger Pappers förbundsordförande Pontus Georgsson.

GS säger ja till avtalskrav

GS säger ja till avtalskrav

GS ställer sig bakom de framlagda kraven inför kommande avtalsrörelse.

IF Metalls avtalsråd sa ja till plattformen

IF Metalls avtalsråd sa ja till plattformen

Många tyckte att avtalskraven var för låga men IF Metalls avtalsråd röstade ändå ja till att vara med i Facken inom industrins och LO:s plattformar. 

Vilse i avtalsspråket?

Vilse i avtalsspråket?

Dagens Arbete hjälper dig att förstå de vanligaste orden som har med dina villkor att göra.

Intern kritik i IF Metall: Fick veta budet för sent

Intern kritik i IF Metall: Fick veta budet för sent

Många förtroendevalda blev tagna på sängen av fackens bud på 4,4 procent. Lars Ask, klubbordförande på Volvos Verkstadsklubb i Skövde, tycker att de borde fått veta budet i förväg.

”Nu tar vi lönekampen till IF Metalls kongress”

”Nu tar vi lönekampen till IF Metalls kongress”

Vi gick ner i lön vid krisen 2008, och lät oss permitteras under pandemin, samtidigt som företagen tog ut jättevinster. Vi måste visa ledamöterna på IF Metalls kongress att vi inte tänker nöja oss med luft i plånboken, skriver IF Metall-medlemmen Andreas Köhler.

Arbetsgivarna: Kraven är för höga

Arbetsgivarna: Kraven är för höga

Varken Industriarbetsgivarna eller Trä- och möbelföretagen tycker att Facken inom industrins lönekrav är rimliga. ”Vi betraktar världen ur olika perspektiv.”

Dagens Arbetes poddar Lyssna på de senaste avsnitten

Arbetarrörelsens hitlåt från förr

Arbetarrörelsens hitlåt från förr

När den svenska arbetarrörelsen växte fram var Ungdomsmarschen hiten nr 1. En sång som då slog både Internationalen och Arbetets söner, och som sjöngs på alla möten.

Hej Socialdemokrat! – här är den indragna vallåten från 1968

Hej Socialdemokrat! – här är den indragna vallåten från 1968

1968 fick Socialdemokraterna 50,1 procent av rösterna i riksdagsvalet. Men det var knappast tack vare kampanjlåten ”Hej Socialdemokrat!”. Kalle Lind berättar.

Den bortglömda Linje 2-sången

Den bortglömda Linje 2-sången

Lyssna på Linje 2-sången från kärnkraftsomröstningen 1980. Dagens Arbetes reporter Jonas Nordling har grävt i arkivet – och pratat med linje 2-generalen.

Facket och näringslivet vill se snabbare grön omställning

Facket och näringslivet vill se snabbare grön omställning

Det största hindret för den gröna omställningen är att beslutsfattare och allmänhet inte tror att den kommer att kunna genomföras. Lyssna på podden med Marie Nilsson, Svante Axelsson och Helle Klein.

Fackets starka motstånd mot nazismen

Fackets starka motstånd mot nazismen

Författaren Anna-Lena Lodenius gästar Dagens Arbete Historia. Tillsammans med Harald Gatu och Helle Klein utforskar hon hur arbetarrörelsen hanterat högerextremismen historiskt. Författaren Mats Wingborg ger en nutida internationell utblick.

Facket och flyktingarna

Facket och flyktingarna

Svenska facken smugglade flyktingar, pengar och information under andra världskriget. Norska motståndsmän fick bo i ett hus i centrala Stockholm under täckmanteln att de var grafiska ombudsmän.

Hoten mot de svenska industrijobben

Hoten mot de svenska industrijobben

Svensk basindusti exporterar 90 procent av produkterna. Så hur drabbas Sverige när länder som USA vill rädda sina egna industrijobb? Och hur går det med den gröna omställningen när energikrisen slagit till?